En vardagsmorgon vid Karlavägen. Några skyndar in på kontoret, någon låser upp cykeln efter ett träningspass, en annan balanserar kaffe, dator och hörlurar. Doften av nybakat bröd blandas med sorlet från restaurangerna som förbereder lunch. Bilar, bussar, kontorsfolk, boende och förbipasserande flyter ihop till ett stilla brus.
Vi befinner oss mitt i kvarteret Garnisonen och dess kanske mest uppmärksammade del, Karlahuset. Länge känt som ett av Europas största kontorshus, nu på god väg att bli ett av stadens mest levande och inbjudande vardagsrum.
Från kontorsmaskin till kvartersliv
Garnisonen har en lång historia. Från de gamla kasernerna via Karlahuset beläget längs Karlavägen, och som specialbyggdes för att rymma ett stort antal av Sveriges myndigheter i ett och samma hus. När det byggdes på tidigt 70 tal handlade mycket om storskalighet och effektivitet. Här skulle många människor få plats och för att klara morgonrusningen uppfanns flextiden. Då var kontoret ett mål i sig. Man gick till jobbet, gjorde sitt, gick hem.
– I dag ser vardagen annorlunda ut. Vi kan arbeta nästan var som helst, men väljer ändå oftast att samlas på kontoret. Skillnaden är att vi inte bara söker ett skrivbord, utan en helhet: bra kommunikationer, god mat, service som underlättar livet och miljöer där man faktiskt trivs att vara, även mellan mötena, säger Therese Hultquist, fastighetsutvecklare på Vasakronan.
Det är här gatuplanet på Garnisonen kommer in. Där det tidigare dominerades av praktiska och ändamålsenliga långa fasader, men med lite mer slutna intryck, finns nu öppningar, glasade entréer och verksamheter som drar folk från morgon till kväll. Bageriet där kön ringlar ut på trottoaren, restauranger och caféer där lunchgäster från kontoren mixas med boende i området, servicebutiker och vardagsfix som gör att mycket av dagens måsten kan lösas på vägen till eller från kontoret.
– Plötsligt är huset inte bara en arbetsplats, det är en del av människors vardagslogistik och vardagsglädje, fortsätter Therese.
Livet mellan och ovanpå husen
Det som gör störst skillnad märks egentligen inte i kvadratmetrar eller planritningar, utan i känslan när man rör sig genom området. De öppna ytorna runt huskropparna är inte längre transportsträckor utan platser att stanna upp på: en bänk i solen, en grön ficka att ta samtalet i, en genväg som känns trygg även när det börjar skymma.
Grönskan spelar en allt större roll. Klätterväxter runt pelare, planteringar längs gångstråk och träd som ramar in vägen mjukar upp det lite tyngre formspråket från 70-talet. På taken har samarbeten med aktörer som Bee Urban gett plats för odlingar, bikupor och testmiljöer för framtidens stadsekologi och biologisk mångfald. Det är både en konkret miljöinsats och ett sätt att ge huset en annan karaktär. Ett massivt kontorskomplex som samtidigt är fullt av liv, ovanpå, framför och mellan fasaderna.
I Garnisonen finns också stora mängder konst som bidrar till trivseln. Skulpturer, utsmyckningar och oväntade verk i entréer och stråk fungerar som små pauser i flödet. De knyter ihop de öppna och offentliga delarna med de mer stängda kontorsytorna, det historiska med det samtida, och förstärker känslan av att Garnisonen är en egen liten stadsdel snarare än bara en adress.
En plats som tål fler liv
Utvecklingen fortsätter. Nya planerade kontorsprojekt, som byggnaden Elsa-Karin, är på väg att lägga till ännu en årsring. Den här gången med mer ljus, mer trä, mer grönska och ännu fler öppna ytor i markplan. Målet är detsamma som i de första skisserna för de nyare delarna av Garnisonen, men med en modern tolkning: att skapa en flexibel struktur där olika typer av verksamheter kan samsas och där livet mellan husen tas på lika stort allvar som livet framför skärmen.
Det är också häri som Garnisonens styrka ligger. Arkitekturen bygger på en robust stomme som kan fyllas med nytt innehåll, om och om igen. Historiskt har det varit kaserner, myndigheter och stora organisationer. I dag är det en mix av företag, offentliga aktörer, service, mat, kultur och stadsodling. I morgon kan det vara något helt annat – utan att platsens grundidé går förlorad.
– Garnisonen är byggt som en struktur som tål flera liv. Huset kan fortsätta att anpassa sig och vara relevant i generation efter generation vilket också gör det oerhört tacksamt och fantastiskt roligt att arbeta med, avslutar Therese.
För den som letar kontor handlar det i slutänden om just det: att välja en plats som inte bara fungerar nu, utan som kommer att fortsätta utvecklas. En plats där arbetsdag, vardag och stadsliv hänger ihop.
Och går man längs Karlavägen en vanlig tisdag, med bröddoft i luften, folk i rörelse och gröna tak ovanför, är det svårt att inte tänka: Här händer det saker. Och här skulle man mycket väl kunna tänka sig att ha sitt nästa kontor.
