På 1970-talet ringlade morgonköerna långa utanför det nybyggda Karlahuset i kvarteret Garnisonen. Tusentals statsanställda skulle in samtidigt, kollektivtrafiken gick på max och lunchrestaurangen inne i huset styrdes med noggrant utmätta mattider. För att få allt att fungera uppfanns en ny rutin som snart spred sig långt utanför kvarteret vid Karlavägen och som lever kvar än i dag. Flextiden.
Bakgrunden var en statlig förvaltning som växte i rekordfart. Byggnadsstyrelsen behövde rationella lokaler för flera stora myndigheter och lät rita ett hus som i skulle kunna rymma en mängd myndigheter. Eftersom man inte visste exakt vilka verksamheter som skulle flytta in byggdes Karlahuset generellt från början, med en robust stomme och standardiserade våningsplan som gick att dela upp på olika sätt. Lösningen blev i praktiken en modell för hur man bygger en extremt flexibel arbetsplats, där lokalerna enkelt kan anpassa till olika typer av verksamheter. Mycket tack vare ett otroligt gediget arbete av arkitekten Tage Herzell och arkitektfirman A4.
Långt före sin tid
Garnisonen var tidigt ute med att samla stödfunktioner till ett fungerande arbetsliv. Här fanns eget tryckeri, godsmottagning, restaurang, växel, friskvård och ett smart internt navigeringssystem som styrde allt från postgång till lunchtider. Delade resurser var en del av grundidén, långt innan ord som ”coworking” och ”delningsekonomi” började användas.
När Byggnadsstyrelsen delades upp i fyra delar 1993, tog det nybildade Vasakronan över ansvaret för Garnisonen. Med sig hade man arvet från fastighetens grundsyfte, något man fortfarande lutar sig tillbaka på när man utvecklar huset vidare. Även om fokus idag är på alla typer av verksamheter och inte bara myndigheter.
– Kraven är mycket annorlunda i dag, men grundstrukturen i Garnisonen fungerar än i dag. Vi måste alltid tänka längre än första hyresgästen när vi utvecklar fastigheter och här ger Karlahuset oss väldigt bra förutsättningar för det. Oavsett om det handlar om en myndighet, ett företag eller en specialverksamhet behöver lokalerna kunna ställa om över tid utan att huset tar slut, något vi verkligen har möjligheten att göra här, säger Åsa Lange, affärschef kontor på Vasakronan.
En fastighet som uppfyller extra höga krav
För många företag, och inte minst myndigheter, är kombinationen av flexibilitet och robusthet avgörande. De behöver hög driftsäkerhet, god logistik och ofta särskilda lösningar för säkerhet och kontinuitet. I Garnisonen finns till exempel reservkraft dragen till de delar av huset där verksamheterna har extra höga krav, något som byggdes in tidigt och som Vasakronan nu vidareutvecklar i både Garnisonen och andra fastigheter.
– Reservkraft är en kravställning vi ser allt oftare. Många av våra hyresgäster måste veta att verksamheten fungerar även om något oväntat händer. Då är det en styrka att vi har ett hus som redan från början är byggt för att klara avancerad teknik och långa livscykler, säger Bo De Besche, storkundsansvarig på Vasakronan.
Platsen har blivit en strategisk fråga
Arbetslivet har de senaste åren förändrats i grunden. Från stämpelklocka och fasta tider, via flextid, till dagens hybridmodeller där kalendern fylls av både digitala och fysiska möten. För Vasakronan och Garnisonen handlar det inte längre bara om att rymma många människor, utan om att skapa miljöer som stödjer nya arbetssätt.
– Generellt är kraven väldigt stora på att det ska vara enkelt och bekymmersfritt att jobba där man jobbar. Gym, matutbud, närhet till kollektivtrafik och en väl fungerande kringservice står högt på agendan för många. Garnisonen var tidigt ute med just de tankarna och vi arbetar ständigt på att stärka det erbjudandet även framåt, säger Åsa.
Hybridarbetet präglar även hur husets ytor används. Där det en gång handlade om långa korridorer och stora öppna kontorslandskap handlar det i dag om zoner för olika typer av aktiviteter. Rum för digitala möten, ytor för koncentration, projektmiljöer och sociala delar där team kan ses när alla faktiskt är på plats.
– Det viktiga när man kliver in genom dörren på kontoret är att man känner energin. Den får man inte på hemmakontoret. Hela sammanhanget runt arbetsplatsen ska ge energi och göra det lätt att göra ett bra jobb, oavsett om man är här varje dag eller tre dagar i veckan, fortsätter Åsa.
Även för myndigheter, som nu mer än någonsin konkurrerar om kompetens på en öppen arbetsmarknad, har platsen blivit en strategisk fråga. Adressen, kollektivtrafiken, säkerheten, tekniken, möjligheten att växa eller krympa inom samma hus – allt vägs in när beslut fattas om var nästa stora kontor ska ligga.
– Garnisonen är för alla typer av verksamheter. Det är inte nischat för något speciellt, och det gör det extra intressant för myndigheter. De tänker i dag som vilket bolag som helst. De behöver attraktiva arbetsplatser som hjälper dem att rekrytera och behålla medarbetare, men också en vardag som fungerar. Där har vi mycket erfarenhet att luta oss mot just här, säger Bo.
Statlig superstruktur lika effektiv i dag
Garnisonen känns oväntat samtida. Den statliga superstruktur som en gång byggdes för att effektivisera svensk statsförvaltning rymmer i dag en mix av verksamheter som arbetar mer flexibelt än man någonsin kunde föreställa sig på 70-talet. Stommen är densamma, men arbetssätten, tekniken och kraven har bytts ut flera gånger om.
Och medan nästa skifte i arbetslivet redan är på väg är det mycket som talar för att det återigen kommer att märkas tidigt här, i huset på Karlavägen som en gång tvingade fram flextiden och som fortfarande lär oss något om hur moderna och krävande verksamheter kan arbeta smartare.
