En konstens värd

Bestående värde över tid

När vi utvecklar och förvaltar våra hus och områden tar vi avstamp i vår vision om den goda staden där alla människor trivs och verksamheter utvecklas. Varje stråk eller område har sina förutsättningar och sin potential. Vi strävar alltid efter att de ska ha ett bestående värde över tid genom att skapa trivsamma miljöer som är tillgängliga, inkluderande och känns trygga under dygnets alla timmar.

Det är också därför vi arbetar med konstnärlig gestaltning. Vi menar att konsten kan förhöja byggnaders och miljöers kvalitéer, att den ger uttryck för omtanke och omsorg och bidrar till att ge en byggnad eller ett område en egen identitet.

Det är alltså ingen slump att konsten finns där. Som stor stadsutvecklare vet vi att konst i det offentliga rummet stimulerar människor på ett positivt sätt och bidrar till både tanke, trivsel och trygghet.

Konst till allmän beskådan

Vasakronans konst hittar du i parker, på fasader, i entréer, trapphus och hissar. Ibland har konsten funnits på sin plats så länge någon kan minnas, ibland har vi fått den på köpet när vi köpt en fastighet men oftast har vi själva köpt in den för att lyfta fastighetens estetiska intryck och ge våra hyresgäster och deras besökare en behagligare upplevelse.

Vi vill ge människor möjlighet att stanna upp i vardagsstressen för att njuta av ett konstverk och kanske reflektera över vad konstnären vill förmedla. Konsten är ett sätt för oss att addera mjuka värden till våra fastigheter, och ibland kan den även öka det ekonomiska värdet. Samtidigt är konst inte gratis att köpa in och kräver ofta både rengöring och underhåll. Därför måste vi alltid noga överväga när konst ska köpas in och vilken typ av konstverk som då passar bäst.

Vi tar hjälp av andra

Vasakronan samarbetar med konstkonsulten Ann Magnusson, som hjälper oss att analysera behoven, köpa in, inventera och dokumentera konsten i våra fastigheter. Läs mer på www.ampublic.se. Vi samarbetar även med Statens konstråd, som bekostat och beställt vissa av konstverken i våra fastigheter. Ett exempel är konstverket Vågen i Göteborgs tingsrätt. Läs mer på www.statenskonstrad.se

Hitta till konstverket

Den röda Sergelpaviljongen är en del av Soltrappan, som förbinder Sveavägen och Malmskillnadsgatan. Gunilla Klingbergs konstverk Virvelvind är integrerat i fasadens betong och utskuret i byggnadens stora solavskärmningar av plåt.

Verket reflekterar livet runt Sergels torg med olika grafiska uttryck i relief. Spår av vardagens aktiviteter tycks ha virvlat upp och lämnat avtryck i fasaden. I mönstret syns fanor, plakat, kölappar, pins, fotbollar, symboler, konfetti, ballonger, papperspåsar och spillt kaffe – symboler som alla är delar av platsens berättelse. Virvelvind lyfter också fram Sergels torgs betydelse för demokratins praktiska utövande.

– Ett torg är en planerad öppen plats och en del av det offentliga rummet. En plats där vi delar ett gemensamt utrymme med andra människor, och som påverkas av den tid vi lever i. Jag ville ta fram ett unikt mönster som för tankarna till torget som en plats av rörelse. Jag tog fasta på vindelementen och de mänskliga spår som lever kvar på torget från andra decennier till idag, och lät dem samlas i en virvelvind som blåses upp, trycks mot fasaden och lämnar avtryck i olika djup, säger Gunilla Klingberg.

Gunilla Klingberg är född och uppvuxen i Stockholm. Hon är utbildad i grafisk formgivning på RMI-Berghs och skulptur på Konstfack. Genom att föra samman olika uttryck från vår samtid, ofta kommersiella företeelser, skapar hon nya betydelser och spännande möten mellan kulturer, uttrycksformer och traditioner. Läs mer om Gunilla Klingberg

Hitta till konstverket

Konstnären har inspirerats av skyskrapan och den mänskliga kroppen – och sammanfört dem i en form. Skulpturens rosa yta reflekterar arkitekturen och dem som rör sig eller vistas i miljön. I konstnärens uppdrag ingick att återvinna material från byggnaden, och skulpturen är gjord av återvunnet aluminium från Hötorgsskrapans tidigare fasad.

– Baby är en av oss, ett tillstånd, en kropp eller en kompis. Min idé var att skapa ett konstverk synonymt med både människans skörhet och vår gemensamma styrka. De facetterade ytorna representerar Hötorgsskrapan med den uppskjutande strukturen. Den organiska formen symboliserar den mänskliga kroppen – köttig, svulstig och skör, säger konstnären Hanna Hansdotter.

Hanna Hansdotter examinerades från Konstfack 2017, bor mitt i det småländska glasriket och har en ateljé i Boda Glasbruk. Ändå valde hon aluminium som arbetsmaterial i det här cirkulära uppdraget, som utgick från de 72 ton glas och 36 ton aluminium som hade återvunnits från Hötorgsskrapans fasad.

Följ Hanna Hansdotter på Instagram

Hitta till konstverket

”Allt är rörelse, allt rör sig. Någon stabil punkt finns ej i universum.”
”Den enda lag som gäller inom konsten säger att det finns inga lagar.”

Citaten kommer från Olle Bærtling, en av Sveriges mest betydande 1900-talskonstnärer, vars abstrakta och geometriska verk har vunnit stort internationellt erkännande. Hans så kallade ”öppna form” var ett system av spetsiga öppna vinklar som skapar en optisk illusion av rörelse, vilket gör att formerna upplevs fortsätta utanför bildens yta.

I den första Hötorgsskrapan, som var en viktig symbol för moderniseringen av Stockholm, samarbetade Olle Bærtling med byggnadens arkitekt David Helldén. I byggnadens entréhall förverkligades Bærtlings och Helldéns idé om ”det estetiska rummet” – ett rum där konsten och arkitekturen har integrerats till en helhet.

Olle Bærtling föddes i Halmstad 1911 och tog realexamen vid Halmstads läroverk 1928. Familjen flyttade sedan till Stockholm, där han 1929 började arbeta på Skandinaviska Kreditaktiebolaget (som senare blev Skandinaviska Enskilda Banken). 1934 började han måla på fritiden och sökte olika vägar för att utvecklas. Han var i grunden självlärd, men deltog också i några dåtida konstnärers utbildningar. Bærtling jobbade kvar på banken fram till 1956, då han valde att helt satsa på sitt konstnärskap. Bærtlingstiftelsens webbplats