Från gröna ytor till hela värdekedjan

Biologisk mångfald börjar ofta nära fastigheten. I planteringar, på tak och i de små ytor där stadens grönska kan få ta plats. Men för Vasakronan har arbetet med biologisk mångfald vuxit till något mycket större. I dag handlar frågan lika mycket om material, råvaror och återbruk som om växter, fåglar och insekter på de egna fastigheterna.

När Vasakronan för många år sedan började arbeta mer systematiskt med biologisk mångfald var det naturligt att börja där påverkan var som mest synlig. Hur mycket grön yta finns i anslutning till fastigheterna? Hur kan tak och fasader användas bättre? Hur kan en tät stadsmiljö ge mer plats åt växter, pollinatörer, fåglar och andra arter?

För ett fastighetsbolag med hus i centrala lägen är det en konkret utmaning. Ofta upptar byggnaden nästan hela tomten. Då räcker det inte att titta på marken. Grönskan behöver hitta andra ytor.
– Vi började i det fastighetsnära. Hur mycket grönyta har vi? Hur kan vi bygga tillbaka natur där vi redan har fastigheter? I våra lägen behöver man ofta titta på tak och fasader för att skapa plats för mer grönska, säger Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan.

Kunskapen har flyttat perspektivet

Det arbetet är fortfarande viktigt. Gröna tak, planteringar och miljöer som skapar boplatser och föda för olika arter kan bidra till såväl biologisk mångfald och dagvattenhantering som högre trivsel. Men ju mer Vasakronan har lärt sig, desto tydligare har en annan insikt blivit. Att en stor del av påverkan på biologisk mångfald ofta inte finns i själva fastigheten.

Den finns tidigare i värdekedjan, i materialen, råvarorna och på de platser där material bryts, utvinns, produceras och transporteras.
– Vår största påverkan är inte alltid där man först tror att den är. Alla byggmaterial påverkar naturen någonstans. Nu försöker vi förstå och kvantifiera den påverkan bättre för att kunna sätta mål och minska avtrycket, säger Anna Denell.

Här finns en tydlig parallell till klimatfrågan. Även där har fastighetsbranschen behövt lyfta blicken från den färdiga byggnaden till hela värdekedjan.

Biologisk mångfald är på ett sätt ännu svårare. Ett ton koldioxid påverkar klimatet på samma sätt oavsett var på jordklotet utsläppet sker. Men påverkan på naturen är lokal. Samma material kan därför göra liten skada på en plats, men stor skada på en annan, beroende på var råvaran kommer ifrån och vilka ekosystem som påverkas av att råvaran utvinns. Det gör frågan mer komplicerad. Men också mer konkret.

Det som redan finns blir viktigare

När perspektivet flyttas från en specifik fastighet till hela värdekedjan får också återbruk och bevarande större betydelse. Att bygga om i stället för att riva handlar inte bara om klimat. Det handlar också om att minska behovet av nya material och därmed minska trycket på naturresurser någon annanstans.

I Sergelstan har Vasakronan arbetat med omfattande bevarande av befintliga stommar och återbruk av material. I Sergelhusen lyfter Vasakronan bland annat bevarandet av betongstommen som ett av projektets stora hållbarhetsvinster.

Samma tanke finns i Hästskopalatset, där utgångspunkten har varit att ta vara på det som redan finns och ge byggnaden ett fortsatt liv.
– Vi pratar gärna om att bibehålla, förädla, förvalta och ta vara på resurser vi redan har tagit i anspråk. Det är väldigt konkret. Förlänger vi livslängden på byggnader och material minskar vi också behovet av nya råvaror, fortsätter Anna Denell.

Alviks Strand visar vägen

Ett tydligt exempel är Alviks Strand. Där har Vasakronan tillsammans med Stockholms stad tagit fram en detaljplan som utgår från att modernisera det mesta av den befintliga bebyggelsen och komplettera med nya bostadshus.

För Vasakronan är det ett viktigt skifte. I stället för att börja om från början handlar utvecklingen om att använda det som redan finns. Byggnader, infrastruktur, anslutningar och platsens befintliga struktur.

Det är inte alltid den enklaste vägen. Men det är ofta den mest intressanta.
– Det finns en positiv påverkan i att återanvända hus. Det handlar både om resurserna i själva byggnaderna och om att minska behovet av att ta ny mark i anspråk, säger Anna Denell.

Från symbolfråga till systemfråga

Biologisk mångfald befinner sig, enligt Anna Denell, ungefär där klimatfrågan befann sig för femton år sedan. Medvetenheten växer snabbt. Fler finansiärer, kunder, kommuner och samarbetspartner vill förstå hur bolag arbetar med frågan.

Samtidigt är mycket fortfarande under utveckling. Data saknas. Metoder behöver förbättras. Branschen behöver lära sig mer om hur påverkan ska mätas och följas upp på samma sätt som man gjort med avseende på energi och klimat.

I slutet av maj 2026 blev Vasakronan tack vare det långsiktiga och målmedvetna klimat- och energispararbetet först i Sverige med att emittera en obligation enligt EUs nya standard för gröna obligationer.

Obligationen är ett exempel på hur hållbarhetsarbetet konkret bidrar till Vasakronans lönsamhet genom att sänkta finansieringskostnader.

På sikt kommer sannolikt samma effekter att kunna åstadkommas även inom biologisk mångfald.
– Långsiktigt kommer vi inte att klara oss om vi inte kan leverera lösningar som adresserar alla hållbarhetsutmaningar i vår sektor. Det räcker inte med symbolåtgärder. Vi måste ta det på allvar, säger Anna Denell.

Ett arbete som bara har börjat

När det kommer till biologisk mångfald är Vasakronan fortfarande i en kunskapsbyggande fas. Bolaget samarbetar med forskning, deltar i studier och tar emot studenter för att bidra till mer kunskap på området.

Det är också en fråga där Anna Denell gärna ser mer samarbete i branschen. För biologisk mångfald är för komplext för att lösas av en aktör i taget. Men riktningen är tydlig. Det som började i det nära, i grönskan runt huset, har vuxit till en fråga om hela fastighetsaffären.