Micael Dahlen om hur kontoret bidrar till lycka

Vad är det egentligen som gör en arbetsplats bra? Inte bara effektiv, snygg eller praktisk, utan viktig på riktigt. En plats där människor vill vara, där idéer får fart och där jobbet faktiskt bidrar till något större än nästa möte i kalendern.

För Micael Dahlen, professor i lycka, välmående och välfärd vid Handelshögskolan i Stockholm, börjar svaret i en större fråga. Vad är det vi egentligen ska lyckas med i livet? När han skickar den vidare till människor runt om i världen pekar svaren ofta åt samma håll. Vi vill må bra. Vi vill känna mening. Vi vill, med ett lite vardagligare ord, vara lyckliga.

Och eftersom jobbet är en så stor del av livet blir arbetsplatsen också en del av svaret. Inte bara som fysisk plats, skrivbord eller kaffemaskin, utan som en miljö som påverkar hur vi mår, samarbetar, utvecklas och känner mening i vardagen.

När Vasakronan bjöd in till frukostseminarium på Arena Talks samlades drygt 100 personer för att lyssna på Dahlen. Temat var just lycka på jobbet. Det kan låta som ett ämne för kick-offen eller något man pratar om över fredagsfikan, men Dahlen gör snabbt frågan större än så. Jobbet är inte en paus från livet. Det är en stor del av livet. För många upptar det inte bara timmarna mellan morgon och eftermiddag, utan också tankarna före, efter och ibland även mitt i natten.

– Arbetsplatsen är mycket mer än en plats där arbete produceras. Den påverkar hur vi mår, hur vi samarbetar, hur vi lär oss och hur vi ser på vår egen roll i ett större sammanhang. Och i slutändan hur lyckliga vi faktiskt känner oss, säger Micael.

Var jobbar du?

Dahlen återkommer till ett engelskt uttryck. What do you do for a living?

– På svenska krymper den frågan till ”var jobbar du”. Men i den engelska formuleringen finns något större, något mer intressant. Vi arbetar inte bara för att finansiera livet. Vi lever en stor del av våra liv på arbetsplatsen, säger Micael.

Det perspektivet blir särskilt viktigt i en tid när många organisationer fortfarande letar efter formen för det hybrida arbetslivet. Efter pandemin blev frågan ofta hur många dagar medarbetare ska vara på kontoret. Dahlen tycker att det är fel utgångspunkt. Den verkligt intressanta frågan är i stället vad medarbetare får ut av att vara där och vad arbetsgivaren vill att kontoret ska bidra till.

För arbetsgivaren handlar kontoret därför inte bara om närvaro. Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för samarbete, lärande, kultur och innovation. Hemma kan vi svara på mejl, skriva rapporter och beta av möten. Men kontoret fyller en annan roll. Där är det enklare att råka springa på någon från en annan avdelning, fånga upp en känsla i rummet eller låta ett samtal börja i en fråga om lunch och sluta i en idé som faktiskt förändrar något.

– Det digitala fungerar och det är betydligt bättre att vara ett vi digitalt, än att inte vara ett vi alls. Men digitala möten blir ofta kortare och mer förplanerade. Vi missar det spontana och den där magin som ofta uppstår i mötet med andra, fortsätter Micael.

Och kanske är det just det spontana som många arbetsplatser behöver mer av. Inte som stök, utan som syre. Dahlen sammanfattar det med en språklig blinkning: skillnaden mellan engelskans well-being och ill-being är “we”. Vi:et. Det går att bygga digitalt också, men när medarbetare möts fysiskt får gemenskapen ofta en annan kraft.

Siffror är det bästa och sämsta som finns

Dahlen pratar gärna om mätning. Att han gillar siffror är inget han sticker under stol med, men han ser problem i att vi ibland glömmer vad de är bra till. Beläggning, närvaro och produktivitet kan till exempel vara användbara mått, men om siffran blir ett facit snarare än ett verktyg riskerar den att styra oss fel. Frågan är inte bara hur många som är på plats, utan vad som händer när de är där. Blir gemenskapen starkare? Uppstår det fler idéer? Känner människor större riktning, energi och mening?

Det är svårare att mäta än passerkort. Men inte mindre viktigt. Och det hänger starkt ihop med ett av hans mer praktiska råd som alla bör ta till sig.

– Gör något nytt varje dag på jobbet. Det behöver inte vara stort. Sätt dig bredvid någon annan. Ställ en fråga du inte brukar ställa. Fira en liten framgång innan den hunnit försvinna in i nästa möte. Bryt autopiloten en aning. Det ger otroligt mycket mer än du kan föreställa dig, säger han med eftertryck.

Låter det misstänkt enkelt? Kanske, men det är också där mycket av kraften finns. Lycka på jobbet handlar sällan om ett enda stort grepp. Den byggs snarare av många små händelser som får oss att känna att vi är del av något, på väg någonstans och inte bara sitter av ännu en tisdag.

Vasakronan har själva tagit fasta på just den här punkten i utformningen av sitt eget kontor. Miljöer, flöden och mötesplatser är skapade för att göra det lättare att byta perspektiv, hitta varandra och låta arbetsdagen innehålla fler av de möten som inte alltid går att planera fram.

Vad gör kontoret till en plats som bidrar?

För alla som funderar runt framtidens arbetsplats finns en tydlig lärdom. Det handlar inte främst om att locka tillbaka medarbetare. Det handlar om att förtydliga syftet med kontoret. Vad ska hända där som inte händer lika lätt någon annanstans? Hur ska platsen hjälpa medarbetare att samarbeta, lära, tänka högt och känna att de är på väg någonstans, tillsammans?

Eller, för att återvända till frågan som startade allt. Om jobbet är en så stor del av livet behöver vi också arbeta mer medvetet med de platser där jobbet händer. Kontoret kan bidra till lycka, men då måste syftet vara tydligt. Inte bara för att fler ska komma dit, utan för att mer av det som gör arbetslivet meningsfullt ska kunna hända där.