Psykologisk trygghet – avgörande för modiga beslut och starka resultat

De flesta känner nog igen situationer i arbetslivet där insikter inte delats, frågor inte ställts och risker inte lyfts. Verksamheter som lyckas skapa psykologisk trygghet frigör inte bara fler perspektiv, de fattar bättre beslut, agerar snabbare och bygger team som vågar driva förändring på riktigt.

– I grunden handlar det om att våga vara sig själv på jobbet. Att kunna säga fel, ställa dumma frågor och prata om misstag utan att riskera att bli nedtryckt. Där börjar allt, säger Hanna Brandström, HR-chef på Vasakronan.

Begreppet Psykologisk trygghet har blivit en självklarhet på Vasakronan. Det har fått allt större genomslag de senaste åren. Även om termen funnits sedan länge var den amerikanska forskaren Amy Edmondson lite av en utgångspunkt för den moderna tolkningen. Under 90-talet definierade hon psykologisk trygghet som tron på att man kan ta mellanmänskliga risker i en grupp, utan rädsla för negativa konsekvenser. Google tog det sedan vidare med sin stora studie Project Aristotle, där man 2012 började analysera 180 team världen över. Då fastslogs att just psykologisk trygghet var den viktigaste faktorn för om ett team blev riktigt effektivt eller inte. 

Mäta för att veta

För Hanna Brandström är det här inte teori, utan vardag. Vasakronan mäter numera psykologisk trygghet systematiskt tillsammans med analysföretaget Brilliante. Resultatet sammanfattas i ett index, där medarbetarna bland annat får ta ställning till frågor som ”Känner du att du kan vara dig själv på jobbet?”, ”Känner du dig respekterad av dina kollegor?” och ”Känns det tryggt att prata om misstag i din arbetsgrupp?”. Det kanske låter som enkla frågor, men de har större påverkan än man först kan tro. 

– Vårt index ligger på 92 av 100, jämfört med en global benchmark runt 85. Det säger oss att vi gör mycket rätt, men också att vi måste fortsätta jobba med det här varje dag. Trygghet är en färskvara.

Går det då att ”kräva” att människor ska känna tillit till varandra? Nej, menar Hanna. Däremot kan man skapa förutsättningarna.

– Forskningen pratar om en öppenhetsspiral. Ju mer öppna vi vågar vara mot varandra, desto mer växer tilliten. När relationsdjupet ökar blir det också lättare att lösa komplexa frågor tillsammans. 

Här spelar den fysiska arbetsmiljön större roll än många tror. På Vasakronans kontor finns medvetet utformade, inkluderande ytor där människor korsar varandras vägar: gemensamma kaffeautomater, samlingsplatser i stället för små isolerade hörn och flexibla arbetsplatser som blandar funktioner och team. Trappor och miljöer som uppmuntrar till rörelse blir små vardagliga och naturliga sätt att ”nudga” mot både välmående och spontana möten. Samma fokus finns i bolagets övergripande syfte att skapa miljöer där såväl människor som företag trivs och utvecklas. 

– Lokalerna hjälper oss att bygga relationer. Ju oftare du stöter på kollegor du annars bara ser på skärmen, desto lättare blir det att be om hjälp, testa en halvfärdig idé eller erkänna att du kört fast, säger Hanna.

Samtidigt påminner hon om att psykologisk trygghet inte är en snabbfix eller en ensam lösning. Som Google tydligt visade i sin studie är det en av flera nyckelfaktorer i effektiva team, tillsammans med sådant som tydliga mål, ansvar och upplevelsen av mening i arbetet. 

– För oss är psykologisk trygghet både en kompass och ett kvitto. När människor vågar vara sig själva, säga ifrån och dela misstag, då vet vi att vi är på rätt väg. Det är också då vi blir som bäst, tillsammans. Men det är också viktigt för oss att verkligen förstå faktorerna som påverkar resultatet, för att kunna påverka internt och vara ett exempel och en rådgivare till våra kunder, avslutar Hanna.