Så mäter du arbetsplatsens riktiga värde

De flesta chefer vet att arbetsmiljö och kultur spelar roll, men det är inte helt lätt att veta vad som ska mätas och hur det ska tolkas. Vasakronans HR-chef Hanna Brandström har några svar.

En bra och konstruktiv företagskultur, ledare som inspirerar och medarbetare som trivs är en nödvändighet för att lyckas på dagens konkurrensutsatta marknad. Men utan mätning och analys av situationen på arbetsplatsen är det en ren gissningslek vad som fungerar eller inte. I slutändan behövs en mix av känsla och mätning, som inte alltid är lätt att få till.

– Det är lätt att fastna i KPI:er, men det som faktiskt sker i kulturen märks ofta först i känslan. När sjukfrånvaron ökar eller engagemanget dalar är det inte alltid något som syns direkt i statistiken. Då måste du som ledare våga stanna upp, reflektera och framför allt agera, säger Hanna Brandström.

En vanlig fallgrop är att vänta för länge och agera först när läget redan har förändrats. En annan är att reagera på symtom utan att förstå orsaken. Om sjukfrånvaron sticker i väg kan det vara ett tecken på arbetsmiljöproblem. Men det kan också bero på helt andra saker. Under pandemin såg många bolag till exempel lägre sjuktal, inte för att fler mådde bättre, utan för att människor jobbade hemifrån trots att de egentligen borde ha varit sjuka. Statistik utan analys riskerar därför att leda fel.

Tre spår för att följa upp arbetsplatsens värde

Det första handlar om affär och leverans. Blir samarbetet bättre? Går beslut snabbare? Lägger teamen mer tid på rätt saker och mindre på friktion, missförstånd och omtag? I en välfungerande arbetsmiljö märks det ofta i flödet. Det skaver mindre mellan team, silos blir färre och energin går till att lösa uppgiften i stället för att hantera onödiga hinder. Vasakronans egna erfarenheter pekar också på att fokus bör ligga på vad arbetsplatsen hjälper verksamheten att uppnå i fråga om resultat, innovation, engagemang och samarbete. Inte bara hur många som är där.  

Det andra spåret rör hälsa och hållbar prestation. Här finns sjukfrånvaro, pulsundersökningar och OSA-frågor med som viktiga mätpunkter, men de måste tolkas klokt. Korttidssjukfrånvaro, långtidssjukfrånvaro och upplevelsen av stress eller återhämtning säger olika saker. Och inget nyckeltal ska läsas isolerat. Den viktiga frågan är inte bara vad siffran är, utan om man verkligen förstår vad den berättar.  

Det tredje spåret handlar om medarbetarupplevelse och retention. Vill människor stanna? Känner de psykologisk trygghet? Upplever de att arbetsplatsen hjälper dem att göra ett bra jobb och utvecklas? Här kan ett svagt resultat vara mer värdefullt än ett starkt. För ibland är ett sämre utfall ett tecken på att människor faktiskt vågar svara ärligt. Det är först då det går att förbättra på riktigt. 

– Man ska inte vara rädd för ett dåligt resultat, utan se det som en nödvändighet för att utvecklas, säger Hanna med eftertryck. 

Mät lätt, mät rätt

Det värsta är om man skapar ett mätmonster. Nyckeln är då snarare att börja enkelt. Sätt en baslinje, gör en förändring, följ upp och justera. Här arbetar man internt på Vasakronan sedan länge med devisen ”räkna inte dagar, räkna värde”. Arbetsplatsen är inte ett färdigt projekt, utan något som behöver utvecklas över tid i takt med människorna och verksamheten.

För ledare landar allt till sist i något ganska konkret. Och något man både kan och borde börja med i morgon, om man inte redan gör det.

– Visa att du faktiskt bryr dig. Att arbetsmiljön spelar roll. Och att alla kan vara med och påverka den, även i små steg. Börja med att fråga vad som är viktigt för medarbetarna och jobba därifrån på att göra något, snarare än allt, bättre, avslutar Hanna.