Nytt ljus på ljuset

Nytt ljus på ljuset

Ont i axlar och nacke? Huvudvärk? Sömnig innan lunch? Då är du mer regel än undantag i svenskt arbetsliv, där ljusmiljön ofta brister. Det tänker en sammanslutning av forskare och experter ändra på. Tillsammans sätter de nytt ljus på allas vårt behov av ljus.

Att ljus påverkar människan är gammal kunskap, men först på senare år börjar vidden av ljusets betydelse träda fram. På 1990-talet gjorde forskare i USA en revolutionerande upptäckt i ögats näthinna. Utöver ögats redan kända ljuskänsliga celler fann de dygnsrytmens motor, den tredje receptorn. När den utsätts för ljus skickar den signaler till hjärnan att sluta producera sömnhormonet melatonin, vilket i sin tur påverkar vakenhetshormonet kortisol.

– Variationen mellan sömn och vakenhet, ämnesomsättningen, vår inbyggda biologiska klocka där hormoner reglerar vår återhämtning och återuppbyggnad. Idag vet vi att ljuset är den viktigaste tidgivaren när människan anpassar sin biologiska rytm till omvärlden, säger Arne Lowden, docent i arbetspsykologi vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

Problemet är att belysningsbranschen fokuserar mer på energibesparing än på synergonomi.

Arne Lowden, docent i arbetspsykologi vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet

Arne Lowden har ägnat en stor del av sitt forskarliv åt att studera människans dygnsrytm. Han är en av de experter som deltar i ett nationellt ljusprojekt där aktörer från akademi och näringsliv samverkar för att ta fram vad de kallar morgondagens belysning med människan i centrum. Upptäckten av den tredje receptorn bidrog nämligen till att sätta nytt ljus på bristen på ljus.

– Norden har en unik situation med så markanta årstidsskillnader i det naturliga dagsljuset. Under den mörka årstiden förskjuts dygnsrytmen och en generell tendens är att vi har svårt att komma i säng. Konsekvensen blir en dygnsrytmisk stress med sömnproblem, trötthet och nedstämdhet som följd. För att återställa dygnsrytmen behövs morgonljus. Människor som får en stunds dagsljus på morgonen mår i allmänhet bättre, säger Arne Lowden.

Behovet av dagsljus lever kvar från vår evolutionära utveckling där människans dygnsrytm följt solens upp- och nedgång. Med elektricitetens intåg behövde vi inte längre dagsljus för att se, och kunde börja vara aktiva dygnet runt. Men artificiellt ljus kan inte ersätta dagsljuset fullt ut.

– Till skillnad från elektriskt ljus varierar naturligt dagsljus i intensitet, färg och riktning över dagen och mellan årstider. Artificiellt ljus kan programmeras med färgtemperaturer för att ge positiva hälsoeffekter. På morgonen mår vi till exempel bäst av ett vitt ljus med blå frekvenser, under eftermiddagen ska det vita ljuset tonas ned och gå mot rött. Bättre belysningslösningar kommer, men problemet är att belysningsbranschen fokuserar mer på energibesparing än på synergonomi, säger Arne Lowden.

Belysningen blir allt viktigare i det moderna 24-timmarssamhället, där dagsljuset ofta byggs bort i förtätningen och där livsstilen innebär att vi vistas mer inomhus.

– Våra studier visar att till och med en gruvarbetare i Kiruna får mer dagsljus än en kontorsarbetare i storstad. Gruvarbetaren jobbar i skift, har ett antal lediga dagar och en livsstil som är inriktad på friluftsliv, till skillnad mot kontorsarbetaren i storstad som ägnar sig mer åt stillasittande eller att springa på ett löpband inomhus, säger Arne Lowden.

En upptäckt till gagn för mänskligheten. Så hette det när Nobelpriset i fysik 2014 gick till de som utvecklat tekniken bakom den energieffektiva lysdioden LED (Light Emitting Diod).

Pristagarna hade lyckats ge den blå dioden ett vitare ljus och gjort det möjligt att bygga in den i armaturer. Det blev starten för LED-revolutionen.

– Alla springer nu på bollen LED, mycket på grund av myndigheternas fokus på energibesparing, men det saknas ett holistiskt perspektiv. LED-dioden innebär flera problem. Den ger ett intensivt ljus från en liten yta, vilket lätt skapar bländning, och vissa LED-armaturer flimrar när de dimras. Sämre LED-teknik kan också leda till störningar på elnätet och påverka närliggande teknik, säger Björn Lindfors från Like the Light AB, ljusprojektets initiativtagare och projektledare.

Skolbarn i Sverige utsätts för en ljusmiljö som bidrar till att allt fler utvecklar ohälsa och måste behandlas med exempelvis sömnmedel, lugnande och antidepressiva läkemedel.

Björn Lindfors, Like the Light

– Jag upptäckte ljus som samhällsfråga och blev tvungen att göra något. Skolbarn i Sverige utsätts för en ljusmiljö som bidrar till att allt fler utvecklar ohälsa och måste behandlas med exempelvis sömnmedel, lugnande och antidepressiva läkemedel. Sömnbesvär ökar i befolkningen, likaså nedstämdhet och depression, säger Björn Lindfors och fortsätter:

– På många arbetsplatser rubbar den dygnsrytmiska stressen människors funktionsförmåga. När vi kommer hem från skola och jobb fortsätter vi att utsättas för ohälsosamt ljus. Det får stora konsekvenser.

LED-belysning används idag i stora delar av samhället – från gatubelysningen i stadsmiljö till kontor, skolor, vårdinrättningar, butiker och datorskärmar. Till synes är den flimmerfri, men vad många inte vet är att vissa LED-lampor avger ett osynligt flimmer.

– Det är inget vi ser, men vårt synsystem uppfattar det och vissa individer reagerar väldigt negativt på det osynliga flimret.

Per Nylén, avdelningsdirektör på Arbetsmiljöverket och en av aktörerna i ljusprojektets referensgrupp, håller med.

– Vissa människor är extra känsliga för icke-visuellt flimmer och får migrän och starka obehag. Besvär vid osynligt flimmer har ibland misstolkats som elöverkänslighet, men i studier av dem som tror sig vara elöverkänsliga har ingen kunnat detektera om ett elektromagnetiskt fält är av eller på. Det är tragiskt att människor lidit och förlöjligats när det egentligen är enkelt att skapa miljöer fria från icke-visuellt flimmer. Det finns idag LED-armaturer som inte avger icke-visuellt flimmer ens vid kraftig dimning, säger han.

Det är tragiskt att människor lidit och förlöjligats när det egentligen är enkelt att skapa miljöer fria från icke-visuellt flimmer.

Per Nylén, avdelningsdirektör på Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverkets regler visar vägen för belysningen på en arbetsplats. Alla medarbetare ska till exempel ha tillgång till dagsljus och fönsterutblick.

– Jag har sett nybyggda kontor där kontorslandskapen inte har en promille dagsljus. Vissa fastighetsägare, arbetsgivare och arkitekter nonchalerar kraven trots att det räcker med att prata med dem som vistas i lokalerna. Utan dagsljus får dygnsrytmen fel input, många mår dåligt och upplever jetlagliknande symptom, säger Per Nylén.

Problemet ser han i olika branscher.

– Förr hade de som jobbar i ett varuhus samma arbetsgivare och det fanns möjlighet att rotera personal, men utvecklingen har gått mot gallerior med enskilda butiker där vissa butiker snarare har dagsmörker, och då gäller särskilda krav på rast- och lunchrum med dagsljus. Ljusmiljön är alltid arbetsgivarens ansvar. Vi kan förbjuda arbetsgivare att bedriva verksamhet i en lokal där dagsljuset brister men också ställa krav på fastighetsägaren som inte får hyra ut undermåliga lokaler.

Dagsljuset ska kompletteras med bra allmänbelysning. Vad det innebär i detalj finns beskrivet på Arbetsmiljoverket.se. Viktigt är att ljuset anpassas efter individen.

– Alla har rätt till en belysning som passar just dem. Äldre behöver till exempel mer ljus än en 20-åring, säger Per Nylén som sett många hälsoproblem orsakade av dålig belysning.

– När du inte ser riktigt skarpt påverkar det humöret och du lutar dig ofta omedvetet framåt. Kroppsställningen blir fel, du spänner dig och kan få problem i rygg, nacke och skuldror som på sikt kan övergå i kroniska skador. Många gånger skylls belastningsproblem på vilka stolar vi använder när det i själva verket kan handla om ljuset. Belastningsskadorna kostar miljarder.

Samhällsekonomin, arbetsgivarperspektivet, folkhälsan – allt finns att vinna på bättre ljusmiljöer, är ljusprojektets utgångspunkt. Det säger sig självt, ett samhälle fullt av jetlaggade människor påverkar samhällets prestationer.

– Vårt mål är att skapa en ny medvetenhet kring ljusets betydelse, men också att erbjuda alternativ. I dagsläget deltar ett flertal forskare från olika discipliner, fem universitet, experter från näringslivet, myndigheter, fastighetsägare, arkitekter samt Stockholms stad i projektet.

Vi välkomnar alla som på riktigt arbetar med hållbar arbetsmiljö och förstår vinsterna med en mer hälsosam belysning, säger Björn Lindfors som avslöjar att handplockade ingenjörer ur industrin labbar på en ny, LED-baserad belysningslösning som ska göra svenskt arbetsliv mer piggt och produktivt, till en kostnad som alla har råd med.

– En testlösning finns redan, men vi måste göra saker i rätt ordning. Tekniken ska nu testas i olika miljöer för att verifiera att vi inte uppfinner nya problem. Om vi gör på rätt sätt är potentialen enorm.

Källor: Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet,
Folkhälsomyndigheten, KTH, Arbetsmiljöverket.

Denna artikel publicerades i Vasakronans kundtidning En bättre värd nr 1 2018.