Våra drömmars stad

Den bär våra visioner. Gestaltar värderingar, drömmar och mål. Den är vårt hem och samtidigt en stor utmaning. Hur skapar vi tillsammans den goda staden?

Städerna växer och förändras. Den tydliga trenden är, inte helt oväntat, den hållbara staden. Det handlar om att bygga långsiktigt med största möjliga hänsyn till miljön. Det gäller att hitta smarta energilösningar och kretsloppstänk. Det ska vara lätt att åka kollektivt, det ska finnas gång- och cykelbanor. I allt detta finns också den mänskliga dimensionen, att skapa en stad som är socialt hållbar.

Göran Cars, professor i samhällsplanering vid KTH i Stockholm, är en aning försenad till intervjun och ber om ursäkt.

Han har tagit hand om en delegation statstjänstemän från Kina. De har kommit för att studera svensk stadsplanering, inte minst ur miljö- och hållbarhetssynpunkt.

– De vill delvis veta mer om våra tekniska lösningar för att bygga hållbara städer. Fast här tycker de att de själva kommit rätt långt. Deras frågor handlar mer om hur man ska planera för ”livability”. Hur gör man för att skapa den socialt hållbara staden med en attraktiv miljö där människor möts och trivs? I Kina smäller man gärna upp sju, åtta höghus – sedan finns inte så mycket mer i närområdet, säger Göran Cars och ger en kort historisk exposé över stadsplaneringen i Sverige:

– Förr fanns en tro på rationalitet och storskaliga lösningar. Bostäder, kontor och kommersiell service byggdes upp som öar som man var tvungen att röra sig emellan. Företrädelsevis med bil.

– Så såg det ut ganska länge. Men någon gång på 80-talet, i samband med den ökade globaliseringen, började samhällsplanerare att ställa sig frågan varför vissa städer växer och andra inte? Svaret blev att den gemensamma nämnaren för framgångsrika städer är en miljö som är attraktiv för människan.

Idag är det nya faktorer som styr var vi bosätter oss.

– Vi kan tydligt se att arbete som motiv för att flytta har minskat. Idag är livskvalitet och boendekvalitet viktigare, säger Göran Cars.

Konsekvensen blir att det är företagen som måste flytta till människorna, istället för tvärtom.

– Tidigare styrdes företagens etablering främst av faktorer som markpriser och infrastruktur. Idag måste de fråga sig: var finns den kompetens vi behöver?

En utmaning för framtiden är att fortsätta undersöka och utvärdera vilka faktorer som skapar den sociala staden, menar Göran Cars.

Själv lyfter han fram behovet av att skapa offentliga rum i form av mötesplatser.

Ett av Göran Cars favoritexempel är Skvallertorget i centrala Norrköping. Torget var en femvägskorsning där 20 000 bilar per dygn passerade.

– Korsningen byggdes om till en trevägskorsning, trafiksignaler och skyltar togs bort. Idag finns bara en skylt där det står 30 km/tim. Körbanemarkeringarna togs också bort, och för att markera att här börjar något nytt fick torget en upphöjning och en beläggning av smågatsten.

Resultatet blev inte som en del befarade, trafikkaos och olyckor. Tvärtom samsas bilister, cyklister och fotgängare mycket väl.

– Men kanske var den allra viktigaste effekten att en plats som få gillade nu har blivit en av Norrköpings mesta umgänges- och mötesplatser med caféer och restauranger.

Den socialt hållbara staden skapas inte bara av mötesplatser, den behöver också sammanbindande stråk.

– Staden måste hänga ihop. Det ska vara möjligt att strosa och flanera, och på vägen uträtta det man vill. Drottninggatan i Stockholm är ett bra exempel. Ett annat är Dragarbrunnsgatan i Uppsala, säger Göran Cars.

Dragarbrunnsgatan betraktades som en bullrig, otrivsam och ganska ful bakgata, trots att den ligger mitt i staden. Nu sker en förvandling. Nya butiker, gallerior och en uppfräschad miljö ska ge nytt liv. Gatan byggs om till ”gåfartsgatan” där alla ska samsas: bilister, cyklar, fotgängare. Omvandlingen är ett samarbete mellan fastighetsägarna, däribland Vasakronan och Uppsala kommun.

Att öka samarbetet mellan olika aktörer kring stadsplaneringen är en av de största utmaningarna framöver, anser Göran Cars.

– Att som fastighetsägare investera i sin omgivande utemiljö gör att attraktionskraften för hyresgästerna växer. Det är investeringar man får tillbaka, det är jag övertygad om.
_______
Om du gillade artikeln och vill prenumerera på En bättre värd i pappersform, klicka här.