Vi sitter i bilen, på kontorsstolen och i soffan betydligt längre och oftare idag än för några decennier sedan. Vårt rörelsemönster har förändrats, vi har gått från en naturligt fysiskt aktiv vardag till en allt mer stillasittande och bekväm tillvaro. ”Men jag tränar ju flera gånger i veckan”, tänker du då. Det räcker inte.
– Vi ska fortfarande ha fokus på träning och motion, men vår vardagliga fysiska aktivitet har drastiskt reducerats när samhället har förändrats, säger Elin Ekblom Bak, forskare på GIH.

Det handlar om att tänka på dagen som en helhet. I vardagen är det rörelsen i sig och hur ofta du rör på dig som avgör, inte i första hand intensiteten. Täta och korta avbrott ger bättre effekt än långa stunder av stillasittande med längre pauser. Kontinuerliga avbrott var tjugonde-trettionde minut har betydande effekt på hur kroppen mår, framför allt inombords men även energi- och ämnesomsättningen påverkas. Däremot handlar det inte om att ersätta träningen med att undvika stillasittande.
– Det går inte att ersätta ett klassiskt träningspass, men man kan göra mycket genom att vara vardagligt aktiv. Jag ställer mig till exempel upp varje

gång jag pratar i telefon, står upp när jag jobbar och parkerar bilen hemma innan jag går till dagis för att hämta barn.

Elin Ekblom Bak ser en ökad efterfrågan på forskning om hälsa och livsstil. Hon föreläser allt oftare, inte bara för yrkeskårer som ergonomer och sjukgymnaster, utan även på arbetsplatser. Motion är bra, men långt ifrån alla kommer att börja träna. Företagens gymkort används av de som redan är frälsta, menar hon.
– Det finns alltid de som inte vill träna. Därför måste vi fortsätta informera om vinningarna med att röra sig under hela dagen. Argumenten som ”jag har inte tid, det kostar pengar, det är jobbigt” faller när lågintensiv fysisk aktivitet kan integreras i de vardagliga uppgifterna.

Elin Ekblom Bak anser att det är forskarnas uppgift att ta reda på hur det ser ut och förmedla det, sedan är det andras uppgift att ta vid.
– Arbetsgivaren har en stor makt över de anställda. De kan ge de anställda en aktiv arbetsplats och skapa ett klimat som uppmuntrar rörelse.

Den franske 1600-talsfilosofen Descartes formulering Cogito ergo sum – jag tänker alltså är jag – visar att vi ser på människan mer som en tänkande än fysisk varelse. Men vi är mer än bara hjärna och händer som slår på tangentbordet eller drar fingrar på en pekskärm, menar Anders Hedman. Tillsammans med sin forskarkollega Helena Tobiasson vill han integrera fysisk aktivitet med tekniken vi arbetar med.
– Om vi vore i harmoni med våra kroppar så skulle vi tycka att det var obekvämt att sitta länge. Om något djur skulle sitta stilla och stirra rakt framför sig i åtta timmar skulle vi nog utgå från att det är något fel på det, säger han.

Datortekniken har utvecklats i rasande fart och fokus har legat på att den ska fungera och vara effektiv. Kunskapen om hur vi ska interagera med tekniken för att våra kroppar ska hålla har inte fått så stort fokus och utformningen har bidragit till stillasittande.
– Vi efterfrågar mer tvärvetenskapliga angreppssätt mellan teknik och hälsa. Vi ska inte hänga ingenjören utan samarbeta över kompetensgränsen, säger Helena Tobiasson.

Anders Hedman och Helena Tobiassons utgångspunkt är lika enkel som självklar: man ska kunna gå till jobbet utan att få välfärdssjukdomar och inte vara tvingad att gå till gymmet efter jobbet för att leva hälsosamt.
– Det är något som har gått snett i samhället när man tvingas att motionera efter arbetet för attinte få förhöjt blodtryck eller bli överviktig. Det är där det landar för mig – att väva in fysisk aktivitet i arbetsuppgifterna, säger Anders Hedman.

Inför en studie skapade Helena Tobiasson och Anders Hedman en konceptuell miljö på KTH för att prova sig fram hur teknik och fysisk aktivitet kan samspela. Ett trettiotal personer med stillasittande arbete framför en skärm fick svara på en enkät samtidigt som de gick på ett gåband. De fick också titta på en video på en iPad när de stegade på en trappmaskin och läsa texter samtidigt som de cyklade.

Ungefär 80 procent av deltagarna i studien använder en dator i princip hela tiden under sin arbetsdag och är mest aktiva när de reser till och från arbetet och på fritiden. Studien visar också att 20–25 procent av dem skulle använda ”arbetsstationerna” om de fanns på arbetsplatsen. Många har dåligt samvete för att de inte rör på sig tillräckligt och skulle gärna vilja göra det mer.

Ander Hedman poängterar att det inte ska vara ett tvång, det ska finnas en naturlig vilja och att stå eller röra på sig för att det känns bra – inte för att man måste. Aktiviteten i sig ska vara motivet, inte bara fokus på att gå ner i vikt eller sänka blodtrycket.
– Det viktiga är att man tycker att det är mer stimulerande, roligare och skönare att gå på en trappmaskin än sitta på en stol, säger han.

En idé som designforskarna har är en storbildsskärm där man använder sin fysiska arm och hand istället för muspekare för att markera, redigera och flytta dokument.
– Tekniken finns bland annat i spelsystem som Kinect och Wii, säger Helena Tobiasson.