Sergelstan – för ett öppet och välkomnande city

Stockholms citykvarter runt Sergels torg har steg för steg genomgått en omfattande omvandling. I över tio år har arbetet pågått med att förvandla ett slutet kontorsdistrikt till en levande stadsmiljö med plats för möten, handel, mat och människor. Med återöppnandet av den klassiska 30-talsbyggnaden Hästskopalatset närmar sig byggfasen runt Sergelstan sitt slut.

Sergelstan är inte ett formellt stadsnamn, utan en identitet. Ett sätt att tala om området kring Sergels torg, Hötorget och Brunkebergstorg som något mer än “city”. Målet har varit att skapa ett nytt sammanhang där kontor, handel och kultur samsas på ett sätt som bjuder in istället för att stänga ute.

– Vi ville ge tillbaka platsen till människorna. En plats som lever under de flesta av dygnets timmar. Det blev ett långsiktigt arbete där vi öppnat upp bottenvåningar, bundit ihop de olika delarna av stadskärnan och skapat trygghet i en miljö som länge upplevts som ödslig och otrygg, säger Susan Strömbäck, affärschef City på Vasakronan och som varit inblandad i projektet från start.

En stadsbild i förändring

Flera delprojekt har förändrat områdets uttryck. Det tidigare slutna kvarteret kring Sveavägen där storbanken SEB hade sitt huvudkontor – byggdes om till Sergelhusen, med kontor, bostäder, butiker och restauranger. De nya fasaderna är ljusa, entréerna öppna och människor rör sig där långt efter kontorstid.

Sergelgatan, en av Sveriges och faktiskt världens första gågator, har fått nytt liv med renoverade fasader, fler restauranger och nya hyresgäster. Tankarna om att separera bil- och gångtrafik var mer eller mindre unika för sin tid och har lett till att gatan ofta är ett exempel på hur man bygger en modern stad. Med åren har platsen dock förlorat lite av grundtanken och, precis som andra delar av city, mest blivit en plats folk passerar. I dag har dock gatan återigen blivit en levande plats och en självklar länk mellan Hötorget och Plattan. Ovanför har även Sergelterassen öppnats upp för allmänheten efter att ha varit stängd i över 40 år. Med bättre tillgänglighet, ny grönska och plats för evenemang är den numera en populär mötesplats och en oas mitt i citymyllret.

Den största förändringen har dock skett på Malmskillnadsgatan. Gatan byggdes ursprungligen för att vara en genomfartsgata för bilar, men blev snabbt en symbol för allt som blev fel med Stockholm city. Mörk, osäker, obehaglig är ord som ofta fått beskriva gatan där väldigt få ville vara i onödan. I dag har gatan fått leva upp och blivit ett av stadens mest spännande och livliga restaurangstråk. Den raka motsatsen till vad den en gång var.

Mellan dessa nivåer binder Sergel torgs soligaste läge, den nya Soltrappan, samman Sveavägen och Malmskillnadsgatan. Detta har skapat nya sätt att röra sig mellan olika delar i city och gör platsen tillgänglig och inbjudande på riktigt. Sergelstan ska vara, och har blivit, en plats att längta till, inte ifrån.

Hästskopalatset – en bit historia i framtidens stad

Den sista pusselbiten i Sergelstan har varit upprustningen av Hästskopalatset – en kulturhistoriskt värdefull fastighet från 1930-talet. Den klassiska funkis-byggnaden har genom åren byggts om och täckts över, men dess ursprungliga karaktär har nu tagits fram igen. Inte minst genom att fasaden återskapats till sin originalfärg i vit travertin istället för den bruna plåt som introducerades på tidigt 70-tal.

Hästskopalatset är, tillsammans med NK, det enda huset längs övre delen av Hamngatan som står kvar sedan före Norrmalmsregleringen och var tidigare hem för H&M:s flaggskeppsbutik i Stockholm. Nu har Vasakronan renoverat hela byggnaden – från fasad till teknik – och samtidigt lyft fram och bevarat detaljer som originalfönster, hörnentrén och den unika kupol som finns inne i huset och som täckts över för många år sedan.

– Att återskapa, spara, återbruka och uppgradera är ett självklart sätt att tänka i dag – både av hållbarhetsskäl och för att ge platsen ytterligare identitet. Hästskopalatset är en byggnad som många stockholmare har en relation till och tar för givet och vi ville lyfta dess unika karaktär ännu mer, fortsätter Susan Strömbäck.

Att H&M snart flyttar tillbaka och återöppnar sin tidigare flaggskeppsbutik är ett av flera tecken på att man lyckats behålla känslan i huset. Med det knyts den klassiska hörnfastigheten samman med de moderna Sergelhusen, och en arkitektonisk helhet tar form. Hästskopalatset blir en länk mellan historia och framtid.

Slutet – och början

När Hästskopalatset slår upp dörrarna våren 2025 sätts punkt för en epok av byggande. Men stadsutveckling tar aldrig riktigt slut. För att en stad ska kännas levande krävs också människor, sammanhang och rörelse över tid. Det är något som även Stockholms stad har arbetat aktivt med – i nära samverkan med fastighetsägare, kulturaktörer, civilsamhälle och boende.

– Det häftiga är att så många aktörer drar åt samma håll för att skapa en glad, levande plats där människor faktiskt vill vara. Men det kräver uthållighet. Det räcker inte att bygga nytt – det handlar om att fortsätta fylla platsen med innehåll och möjligheter att mötas, något som Vasakronan i allra högsta grad är delaktiga i. Atmosfären i hela området har förändrats, och med den också människors beteenden. Det är faktiskt som att människan har fått äga staden igen, säger Maria Stigle, samordnare för Vision Klara på Norrmalm stadsdelsförvaltning.

Sergelstan har gått från att vara ett namn på ett koncept till att bli en plats som människor verkligen använder. Det är inte längre fokus på kontor, trafik och genomfart. Det är stadsliv, möten, grönska, kvällssorl – ett nytt, varmt och inbjudande hjärta för Stockholm.