Vid kajkanten vid Hisingsbron i Göteborg växer Kaj 16 fram. Tolv av de sexton våningarna byggs huvudsakligen i trä. Med projektet vill Vasakronan höja ribban för lösningar som bidrar till målet om nettonollutsläpp 2030.
Kaj 16 har tagit över stafettpinnen från Magasin X i Uppsala, en av Sveriges största kontorsbyggnad med en stomme av trä. Fastigheten var klar för inflytt 2022.
– För varje nytt projekt vill vi höja ribban för vårt eget arbete. Nu tar vi träbyggandet till nästa nivå. Kaj 16 är ett projekt där vi även försöker att öka andelen återbrukat och återvunnet material, säger Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan.
Kaj 16 byggs på samma plats där Kromet tidigare stod. En byggnad som egentligen inte uppnått sin tekniska livslängd, men som ändå behövde rivas. Det främsta skälet var att Kromet låg för lågt i förhållande till älven och det innebar risk för att drabbas av återkommande översvämningar. För att göra området säkert behövde gatunivån i området höjas.
– Vår ambition är alltid att i så stor utsträckning som möjligt nyttja vårt befintliga bestånd, renovera, modernisera och stöpa om till nya behov. Men den här gången var det helt enkelt inte möjligt, säger Anna Denell.
När det stod klart att Kromet måste rivas satte Vasakronan det ambitiösa målet att 100 procent av materialet skulle återvinnas eller återbrukas – ett mål som nästan nåddes. Siffran landade på 94 procent. Exempelvis togs hela 10 000 ton betong tillvara, krossades, rensades från rivningsrester och användes sedan i den nya betonggrunden för Kaj 16. Stora mängder material som glaspartier, dörrar, undertak och textilier återbrukades i andra fastigheter hos Vasakronans eller såldes till andra aktörer
Nettonollutsläpp till 2030
Kaj 16 är ett exempel på hur Vasakronan arbetar för att nå målet att uppnå nettonollutsläpp i hela värdekedjan till 2030. Förutom återbruk och val av material med lägre klimatpåverkan – trä och klimatförbättrad betong – handlar det om effektiva energilösningar, solceller och smart logistik för att minska antalet transporter. För att nå målet om nettonollutsläpp behöver bolaget framför allt minska utsläppen från byggprojekten.
– För att adressera detta har vi tagit fram en ”klimattrappa” med skärpta krav för varje år fram till 2030. Trappan innebär att varje nytt byggprojekt får ett fast klimatmål uttryckt som kg koldioxidekvivalenter per producerad kvadratmeter och som blir en del av beslutsunderlaget för projektet.
De senaste åren har Anna Denell sett ett ökat intresse för hållbarhet bland hyresgästerna.
– Vi får påfallande många detaljerade frågelistor. Om det tidigare mest handlade om energiprestanda och miljöcertifiering, så är man nu även intresserade av embodied carbon – inbyggd klimatpåverkan. Det vill säga vilka växthusgasutsläpp som uppstår som en konsekvens av att huset byggs. Det kan till exempel vara utsläpp från produktionen av byggmaterialet.
Kommersiella återbrukshubbar
Ett effektivt sätt att snabbt minska utsläppen från byggprojekt är att bli mer cirkulära både när det gäller material som används och avfall som uppstår. Därför strävar Vasakronan efter att en större andel av materialet ska vara förnybart, återvunnet eller återbrukat.
En utmaning med återbruk är att hitta smarta sätt att samla in, och om det behövs, rekonditionera material i tillräckligt stora volymer. I Göteborg, Stockholm och Uppsala finns numera kommersiella återbrukshubbar. Men de räcker ändå inte till för alla stora byggprojekt. Det behövs fler företag med återvinning och återbruk som affärsidé.
– Intressant är att vi nu ser att materialtillverkare själva förstått att deras största konkurrent är det organiserade återbruket. Och att det är en affär som de själva måste ge sig in i för att vara lönsamma i framtiden.
