Tiotusen ton återvunnen betong lägger grunden för Kaj 16

Nyligen påbörjades grundgjutningen av Kaj 16 med betong återvunnen från den demonterade fastigheten Kromet. En byggnad som tidigare stod vid kajkanten i Lilla Bommen och som inte gick att bevara. Syftet är att begränsa klimatpåverkan i byggprocessen. Målet? Att utmana branschen och hitta nya arbetssätt för att nå hållbart byggande och därmed klimatneutralitet.

Nya arbetssätt för att nå klimatneutralitet

Återbruk och återvinning av betong i denna omfattning är unikt i Sverige. Det har gjorts i ett projekt i Danmark av Lendager Groups och enligt Lendager ger det en klimatbesparing på cirka tio procent. Det kan tyckas vara lite, men Magnus Tengberg, stads- och fastighetsutvecklingschef för Vasakronan Göteborg, menar att det finns andra stora värden med processen.

– För Vasakronan handlar det om att driva och utveckla cirkulära processer, marknader och affärsmodeller. Vi får inte vara rädda för att prova nya vägar, för vi måste hitta nya sätt att ersätta jungfruliga material. Det är material som vi aldrig kan få tillbaka, och i det här fallet är det sten.

Kaj 16 är ett unikt projekt på många sätt. Här har Vasakronan höga ambitioner när det kommer till användning av återbrukat material. Allt ifrån radiatorer och kabelhantering, till olika dörrar och köksstommar ska vara återbrukade i största möjliga mån. Betongsockel och fasadplåt från Kromet kommer också att få ny användning i projektet.

Minskar klimatavtrycket genom hela projektet

Utöver användning av återvunna material har Vasakronan även strukturer för att minska klimatavtrycket under projektets gång. Alla transporter för material till och från byggplatsen och alla maskiner inom produktionsplatsen ska driftas med förnyelsebart bränsle. Kaj 16 blir också klimatanpassad för att klara förhöjda vattennivåer från älven, exempelvis så har kritiska installationer flyttats uppåt i byggnaden. För att minska effekten på omgivningen skapas planteringar på terrasser och tak i syfte att fördröja dagvatten vid exempelvis kraftiga skyfall.

Här läggs grunden för Kaj 16 med Platinan i bakgrunden. Foto: Ebba Cameron
Stefan Eriksson, projektchef för Kaj 16.

Två frågor till Stefan Eriksson, projektchef Kaj 16

Vad är det ni gör annorlunda här jämfört med andra projekt?

Varje projekt är unikt och har sina specifika utmaningar. I Kaj 16 gör vi flera CO2-besparande åtgärder där några exempel (utöver den återvunna betongen) är nyttjande av lastkapacitet i de befintliga pålarna, en slimmad källarkonstruktion och alternativa bindemedel i betongen vilket även begränsar uttaget av nytt jungfruligt berg. Kromet, fastigheten som stod på platsen tidigare, gick dessvärre inte att bevara men blev istället ett läroprojekt inom återbruk och återvinning såväl för oss som för hela branschen.

Vad har varit särskilt viktigt i arbetet med att återvinna så mycket betong?

Över 10 000 ton betong från Kromets gamla platsgjutna stomme har krossats, mellanlagrats, rensats från kvarvarande rivningsrester och kommer nu sakta men säkert tillbaka till dess ursprungliga plats i form av ballast i den nya betongen som erfordras för byggnationen av Kaj 16. Det har verkligen varit ett lagarbete och krävts en stor portion uthållighet hos samtliga involverade. Det är många ton att hantera och inte självklart hur det ska gå till, men vi löste det tillsammans.

Läs mer om hur vi demonterade Kromet

Nyfiken på Kaj 16?

Tveka inte att kontakta Magnus eller Stefan.

Magnus Tengberg

Chef stads- och fastighetsutveckling Gbg, Mlm, Upp 070-562 11 94 · 031-743 42 11

Stefan Eriksson

Projektchef 072-234 53 15 · 031-743 42 16

Läs mer om projektet Kaj 16

Läs mer om Lilla Bommen