Geoenergi till Hötorgsskraporna
Mitt i Stockholms city borras det hål. Ungefär 400 meter ner i marken. Och inte vilka hål som helst. De gör det möjligt för Hötorgshusen att med smart teknik bli helt självförsörjande med både värme och kyla.
Sveriges första gågata, Sergelgatan, ska få nytt liv. Som ägare till fyra av fem Hötorgsskrapor har Vasakronan goda möjligheter att ta ett helhetsgrepp. Det blir nya fasader på lågdelen, butiker i gatuplan, restauranger och gröna planteringar. I samband med upprustningen byggs också en geoenergianläggning, den största någonsin, i centrala Stockholm.
– Nu pågår den största teknikrenoveringen och uppgraderingen sedan de fem Hötorgshusen, byggdes i början av 60-talet. I samband med det började vi fundera på energitillförseln. Husen har tidigare köpt fjärrvärme och fjärrkyla från Stockholms Exergi. Nu har vi hittat ett sätt att göra fastigheterna helt självförsörjande med både värme och kyla säger Ulf Näslund, chef teknikutveckling, på Vasakronan.
Det som används är geoenergi. Det vill säga solenergi som finns lagrad i berget och som kan användas med hjälp av värmepumpar. Det nya är att geoenergin kombineras med stora värmepumpar som använder koldioxid som köldmedia, vilket hittills har varit ganska ovanligt i större värmepumpar i fastighetssammanhang. Berget används även som energilager och lagrar både värme och kyla och där även byggnadens överskottsvärme tas om hand och lagras i berget.
– Det kanske låter konstigt att använda koldioxid. Det är ju ofta någonting man förknippar med något negativt och ofta i samband med klimatförändringar, men faktum är att koldioxid fungerar väldigt bra som köldmedia i värmepumparna. Klassiska köldmedier som till exempel R134A har en växthuspåverkan som är tusenfalt större än koldioxid, vilket i det här sammanhanget gör koldioxid till något positivt, säger Ulf Näslund.
Finessen är att det nu kan använda både energin från berget och energin vi lagrat från t.ex. överskottsvärme både för att värma på vintern och kyla på sommaren. Under del av sommaren kan vi använda frikyla genom att pumpa upp kallvatten direkt utan att använda någon kompressorkyla.
För att anläggningen ska fungera krävs att 63 stycken cirka 15 centimeter stora hål borras cirka 400 meter ner i marken under Hötorgshusen.
– Det är inte helt lätt att hitta ställen i Stockholm att borra på, det är många avlopp, tunnelbanor och tunnlar att ta hänsyn till. Men här, under Hötorgshusen, visade det sig att det fanns utrymme. Att borra 400 meter är djupare än normalt. Men ju djupare vi kommer, desto mer energi kan vi utvinna, säger Ulf Näslund.
Det finns ändå utmaningar. Sprickzoner i berget, borren kan fastna, sten och grus kan rasa och täppa igen.
– Hittills har ett 20-tal hål borrats och det har i stort sett gått bra. Men vi har stött på vissa problem eftersom det varit så stort vattentryck från grundvattnet. Även en del svårigheter i berget har gjort det komplicerat att nå ända ner, säger Fernando Öberg, projektchef på Vasakronan.
Att geoenergianläggningen kan ge både värme och kyla innebär stora miljö- och energivinster jämfört med vanliga anläggningar. Exakt hur stora vinsterna blir är det svårt att bedöma.
– Men det handlar om att ta tillvara en väldigt stor mängd energi. 2,7 GWh per år kan lagras i berget. Det kan jämföras med att 1 GWh kan försörja hela Lund med el i 8 timmar. Eller värma 40 normalstora villor under ett år, säger Fernando Öberg.
Det kommer att bli väldigt spännande att ”trycka på knappen” och se om allt fungerar. Tekniken är komplex och alla system måste funka med varandra.
Fernando Öberg, projektchef på Vasakronan
Både Ulf Näslund och Fernando Öberg tror att hyresgästerna kommer att uppskatta det faktum att de får sitta i energieffektiva lokaler.
– Klimatfrågan växer i betydelse hos de flesta organisationer och företag. Vi märker ett ökat intresse hos våra hyresgäster att själva kunna signalera att de har tänkt till. Att de med gott samvete kan kommunicera att fastigheten de hyr i är självförsörjande på värme och kyla är ett plus. Det bidrar förhoppningsvis till att de sover lite bättre om natten, säger Ulf Näslund.
Enligt tidplan ska anläggningen vara klar i slutet av november 2022.
– Det kommer att bli väldigt spännande att ”trycka på knappen” och se om allt fungerar. Tekniken är komplex och alla system måste funka med varandra, säger Fernando Öberg.