Maxat återbruk i Uppsala

Omdaningen av 1970-talskvarteret Hugin är en viktig pusselbit i utvecklingen av Södra city i Uppsala. Den första etappen, Lumi, ska inte bara erbjuda moderna och attraktiva lokaler. Det är också Vasakronans mest ambitiösa återbruksprojekt hittills.

– Man kan inte bara gå och leta i ett källarförråd när man får feeling, Jonas Wahlström, affärsområdeschef Projekt på Vasakronan i Uppsala, är tydlig. Den som vill jobba med återbruk i den här omfattningen behöver tänka efter före.  

Ambitionsnivån måste definieras och förankras. Det behövs mod för att utmana de traditionella arbetssätten, plus en hel del kreativitet för att hitta nya lösningar. Och som alltid; rätt människor på rätt plats. Sådana som tycker om utmaningar och att göra saker annorlunda. En annan förutsättning är genomtänkta och effektiva arbetssätt, inte minst för lagring, logistik och taggning av byggmaterial.

Pilotprojekt med många avvägningar

Jonas nämner det inte själv, men man anar att det också behövs envishet och en rejäl dos jävlar anamma för att inte falla tillbaka på bekväma, konventionella lösningar.

– Vi har varit modiga och kreativa i Lumi. Många av våra lösningar har jag aldrig hört talas om tidigare. Men allt går inte att realisera. Ibland finns det tekniska, ekonomiska eller tidsmässiga skäl som stoppar en i övrigt bra återbruksidé. Man måste väga nyttan mot insatsen. Men vi har stretchat oss rejält och tagit återbruksarbetet riktigt långt i det här projektet, som är lite av en testpilot för hela Vasakronan.

Första etappen i mål

Lumi är den första etappen av tre i omdaningen av 1970-talskvarteret Hugin, och lokalerna har precis blivit färdigställda. Projektet har utgått ifrån betongstommarna från tre befintliga byggnader, som har moderniserats och knutits ihop med en inglasad ljusgård. Kontorsytorna är inte bara renoverade, utan också utformade med betydligt större flexibilitet än tidigare, så att varje våningsplan kan delas upp i sex olika lokaler. Fasaden har fått ett rejält lyft med den nya ljusgården och snygga, tåliga skifferplattor.

Det gamla Hugin-kvarteret reste sig nästan som en mur och avgränsade Uppsalas innerstad söderut. Men murar är ju inte så kul och de passar definitivt inte in i visionen för den del av Uppsala som kallas Södra city. Nej, då är det bättre att låta ljuset flöda fritt både ute och inne – och Lumi betyder passande nog ”Livets ljus” på latin.

Mer öppen och levande stadsdel

I Södra city händer det så mycket att ordet metamorfos känns befogat. Slutna kvarter öppnas upp, hundratals nya bostäder är redan inflyttade och Uppsala kommun planerar, tillsammans med Vasakronan och andra fastighetsägare, för det nya och spännande parkstråket ”Green line”, mellan Fyrisån och centralstationen. Inte bara Lumi, utan även de återstående två etapperna av Hugin-projektet kommer att bidra till stadsdelens puls, med sina planer på hotell, restaurang och nya bostäder. 

– Södra city genomgår stora förändringar och vi är glada och stolta över att få vara med i utvecklingen. Som vanligt är det svårt att säga exakt var och när saker börjar, men för oss var det nog med nybyggnadsprojektet Juvelen, öster om järnvägen. Men mest omtalat av våra projekt hittills är trähuset Magasin X, som stod klart 2021, säger Jonas Wahlström.

Återbruk från grunden

För bara några år sedan planerades rivning och nyproduktion i hela Hugin-kvarteret. Men eftersom den typen av fastighetsutveckling är mer konventionell än cirkulär, började Jonas och kollegorna undersöka om det inte gick att återanvända delar av det gamla kvarteret och ändå skapa moderna och attraktiva lokaler. Det verkade inte riktigt klokt att bara skrota allt som redan stod där.

De vände och vred ordentligt på förutsättningarna, innan de tillsammans med Uppsala kommun omarbetade detaljplanen för Hugin-kvarteret. I Lumi har hela grundläggningen kunnat återanvändas, liksom åttio procent av den gamla betongstommen, som visade sig vara både väldimensionerad och i gott skick.

Många kreativa exempel

Hela Lumi är fullt av stora och små återbrukslösningar. De gamla teknikutrymmena på taket har inte bara tagits bort för att ge plats åt härliga takterrasser med utsikt över Uppsala. Aluminiumplåtarna som var fläktrumsvåningens fasad- och takbeklädnad har återanvänts till bland annat cykelförvaring och en snygg hissinklädnad i ljusgården.

– När man väl har fått med sig hela teamet på återbruksresan blir det kul och spännande. Det blir en sport att hitta nya lösningar, gärna bland sådant som man från början var helt inställd på att riva ut. Skickliga hantverkare har en nyckelroll i återbruksarbetet, eftersom de realiserar idéerna så att de både funkar i praktiken och blir snygga, berättar Jonas.

Andra kreativa exempel är renovering och återanvändning av toaletter, att delar av gamla pentryn har använts för att bygga nya kaffestationer, samt de gamla kontorens kanalisationslådor, som har lackats om och försetts med toppmodern hårdvara för el och datakommunikation. En lösning som är både snygg och praktisk, och innebär att projektet har sluppit bygga nya fönsterbänkskanaler.

Engagerade leverantörer

Något som är svårt att återbruka är gamla, utslitna textilgolv. Därför inledde Lumi-projektet ett samarbete med golvtillverkaren Tarkett. De befintliga golven i Hugin var inte i tillräckligt gott skick, men Tarkett letade upp begagnade textilmattor med färre år på nacken som skulle rivas ut i andra projekt, och som var tillräckligt fräscha för att kunna rekonditioneras till nya golv.

– De återbrukade textilmattorna är inte riktigt lika enhetliga som nya textilgolv, men med en stilsäker inredare och yrkesskickliga golvläggare blev slutresultatet ändå riktigt bra. Återbrukslösningarna är inte bara mer cirkulära och hållbara. De har också en helt annan story, eller proveniens som det kallas, än nyproducerat material, vilket är roligt för både oss och hyresgästerna att berätta för besökare om.

Kvalitetsproblem är ovanliga

En fråga som Jonas och kollegorna ofta får handlar om kvaliteten på slutprodukten när man återbrukar mycket byggmaterial. Men rätt hanterat fungerar återbrukat material lika bra som nytt, i vissa fall till och med bättre, berättar Jonas:

– Jag har sett många exempel på att gammalt material håller högre kvalitet än nytt, så om man återbrukar rätt saker på rätt sätt kan resultatet bli minst lika bra. Hugins gamla dörrpartier är ett gott exempel. Och de befintliga gipsskivorna i väggarna var bara lite slitna på sidan ut mot lokalerna, så de vände vi bara på innan vi monterade dem.

BIM och lagerytor

Inför Lumi-projektet inventerades och katalogiserades varje del av de befintliga byggnaderna i en databas. Sedan modellerades de nya byggnaderna in i minsta detalj. Den här så kallade BIM-modellen (Building Information Model) är så detaljerad att den har kunnat användas som projektets enda bygghandling. Även klimatberäkningarna har kunnat göras utifrån BIM-modellen. De byggnadsdata som har använts under projektet kommer nu att leva vidare i förvaltningen och framtida anpassningar. Återbruk så klart!

En fördel i Lumi-projektet har varit att det finns stora tomställda ytor i övriga delar av Hugin-kvarteret, som har kunnat användas för lagring av det registrerade och taggade återbruksmaterialet. Att ha stora lagerytor så nära projektet har underlättat logistiken och minskat behovet av transporter.

Summering återbruk och klimatpåverkan

Störst effekt på Lumis miljö- och klimatpåverkan har återbruket av grunden och stommen haft. Andra viktiga återbruk i större skala har varit gipsskivor, glaspartier och dörrpartier. Ett centralt nyckeltal för ett byggprojekts klimatpåverkan är antal kilo utsläppt koldioxid per kvadratmeter bruttoarea. Lumi landar på 190, vilket kan jämföras med de 3–400 som är normalt för ett motsvarande nybyggnadsprojekt.

Jonas Wahlström ser påtagligt nöjd ut när han avrundar:

– Vi är stolta över att ha genomfört återbruk på den här nivån, utan några egentliga referensprojekt att utgå ifrån. Allt har inte gått friktionsfritt eller blivit helt perfekt, men vi har lyckats och fått mängder av värdefulla erfarenheter på köpet. När jag får frågan om de viktigaste framgångsfaktorerna brukar jag svara mod, kreativitet och noggrann planering. Återbruk är både viktigt och utmanande. Men det är en kul utmaning, som också visar att hållbarhet och lönsamhet går hand i hand. Det blir inte dyrare och det finns definitivt en efterfrågan på lokaler med hög grad av återbruk.