60 procent av Vasakronans bestånd når EU:s taxonomikrav
För att en befintlig byggnad ska klassas som grön enligt nya EU-Taxonomin, måste den ha en energideklaration med klass A alternativt tillhöra de topp-15 procent bäst presterande fastigheterna sett till primärenergital, baserat på gränsvärden från Fastighetsägarna. Utöver det ska även en klimatriskanalys vara genomförd och dessutom ska hela bolagets verksamhet bedrivas i överensstämmelse med så kallade sociala minimiskyddsåtgärder.
Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan förklarar:
– Att en befintlig fastighet är taxonomilinjerad innebär i korthet att den är energieffektiv och har bedömts ur ett klimatriskperspektiv. Det är a och o för att attrahera investerare men vi märker även en ökad efterfrågan från kundsidan som i allt större utsträckning efterfrågar lokaler i taxonomilinjerade fastigheter.
I Vasakronans förvaltningsbestånd är nu 60 procent av fastigheterna taxonomilinjerade.
– Ur energisynpunkt är detta mycket bra och något som gör mig väldigt stolt, men vi är inte nöjda och kommer fortsätta. Det betyder i klartext att mer än hälften av Vasakronans bestånd hör till de 15 procent mest energieffektiva fastigheterna i Sverige, säger Sandra Jonsson, chef teknik och fastighet, Vasakronan.
Men att bolaget har kommit dithän är ingen slump. Redan 2008 påbörjades ett systematiskt energieffektiviseringsarbete som har pågått sedan dess och det har varit framgångsrikt.
– Vi har redan halverat energianvändningen i våra hus en gång, på egen hand och tillsammans med våra kunder, och vi är på god väg att göra det en gång till. Det har varit lönsamt både ekonomiskt och miljömässigt, och det är fortsatt mycket viktigt att fokusera på energianvändningen framåt eftersom definitionerna för taxonomilinjering kan komma att ändras över tid, säger Sandra Jonsson.
Ett bidrag till hyresgästernas hållbarhetsmål
Till stor del handlar EU-taxonomin om investeringar och tillgång till finansiering, men kundernas ökade fokus på energieffektiva och miljövänliga byggnader har även gjort taxonomilinjerade fastigheter till en konkurrensfördel. Hyresgäster inom både privat och offentlig sektor efterfrågar nämligen i allt högre grad fastigheter som bidrar till hyresgästernas egna hållbarhetsmål.
– Många av våra kunder har själva högt uppsatta mål för hur de kan minska sin miljö- och klimatpåverkan och vi börjar få en hel del frågor från hyresgäster som vill ha uppgifter om lokalen och/eller fastigheten relaterat till taxonomin och/eller CSRD. Fler och fler börjar nämligen förstå att lokalen i många fall står för en stor del av ett tjänsteföretags miljöpåverkan och tar därför gärna emot vår hjälp för att de ska kunna rapportera på ett riktigt sätt, berättar Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan.
Vad innebär EU:s taxonomi och vad betyder den för fastighetsbranschen?
EU:s taxonomi för gröna investeringar är en del av EU:s handlingsplan för hållbara finanser. Syftet är att påskynda den gröna omställningen genom att hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. Ett tiotal branscher med stor miljö- och klimatpåverkan omfattas av regelverket. Bygg- och fastighetsbranschen är en av dessa branscher.
– Fastigheter står för drygt 30 procent av energianvändningen i Sverige och potentialen att minska energibehovet är stor. Därför jobbar vi löpande för att reducera energibehovet i beståndet. Bland annat genom driftoptimering av våra befintliga fastigheter och genom att ställa mycket höga krav på energiprestanda när vi bygger om eller nytt, säger Anna Denell.
Samspel med miljöcertifieringar och EPBD
Genom åren har traditionella miljöcertifieringar som BREEAM och LEED spelat en viktig roll för fastighetsbranschen, både gentemot kunder och investerare. Nu kompletteras certifieringarna gradvis av EU-taxonomin som övergripande lagstadgat ramverk.
– Förändringen speglar en förskjutning mot lagstiftade och enhetliga standarder som kopplar direkt till EU:s klimatmål och investerarkrav. Att mer än hälften av vårt bestånd är taxonomilinjerat visar att vi ligger i framkant och anpassar oss till framtidens krav, säger Anna Denell.
Den gröna omställningen drivs också av direktiv som EU:s EPBD (Energy Performance of Buildings Directive), som ställer hårdare krav på energieffektivitet och som kompletterar taxonomikriterierna.
Medan EPBD sätter tekniska standarder för energiprestanda, möjliggör EU-taxonomin finansiella incitament. Tillsammans driver de omställningen till en hållbar byggnadssektor som inte bara är bättre för miljön utan också för affärerna.
