Avfall är lika med förlorad vinst

Producera–konsumera–kasta. Det har varit affärsmodellen de senaste 250 åren. Det är också grunden för den linjära ekonomin. I en allt högre konsumtionstakt och snabbt ökande befolkning har vi använt resurserna som vore de oändliga. Visserligen har hållbarhetsarbetet gått framåt, men hur mycket vi än snålar kommer resurserna att ta slut i ett linjärt system.

När konkurrensen om resurserna hårdnar ökar råvarupriserna. Sedan den industriella revolutionen har den långsiktiga trenden varit sjunkande priser. De har visserligen periodvis gått upp och ner på grund av olika omvärldsfaktorer, men från 2005 syns ett dramatiskt trendbrott där råvarupriserna går stadigt uppåt.

Det har fått flera stora företag att tänka om helt. De anammar cirkulär ekonomi som ett sätt att handskas med stigande råvarupriser och medföljande risker.

– Jag brukar säga till företags- eller kommunalledningar att avfall är lika med förlorad vinst eller förlorade tillgångar. Det väcker uppmärksamhet. Alla råvaror som vi grundar affärsverksamhet och offentlig sektor på blir dyrare och det är något som är nytt. Då är det smartare att använda de resurser vi redan har plöjt in i tjänster och produkter och återbruka.

Det säger Stuart Pledger, cirkulär ekonom, som grundat konsultföretaget Sustainable Leadership Lab, tidigare ordförande i Cradlenet och initiativtagare till Circular Economic Forum.

I naturen finns inget avfall, allt ingår i ett kretslopp. Naturen är också förebilden i den cirkulära ekonomin – att materialet i en produkt återförs till naturen i det biologiska kretsloppet eller återanvänds i ett teknologiskt kretslopp. Stuart Pledger ger ett exempel:

Företaget Ecovative uppfann 2007 materialet ”Myco Foam-2”, som odlas genom att låta svampmycel livnära sig på jordbruksavfall. I en industriell process förvandlar mycelet avfallet till ett material som liknar plastmaterialet frigolit. Forts. →

Av det helt biologiskt nedbrytbara svampmaterialet, som kan användas till kompostering, tillverkar företaget förpackningar, isoleringsmaterial och surfbrädor.

– Avfall är bara avfall när man mentalt klassificerar det som sådant. Ett företagsavfall kan bli ett annat företags produktionsresurs. Ett företag kan öppna en dialog med sina leverantörer för att hitta nya resurseffektiva materialslag som går lättare att återvinna, säger Stuart Pledger.

Ett fenomen i den cirkulära ekonomin är ”tjänstefiering” av produkterna. Den sker när konsumenten inte behöver äga dem, en utveckling som i stor utsträckning blivit möjlig genom digitaliseringen, menar Johan Börje, marknadsdirektör på Ragn-Sells.

– Ett exempel är att vi förut ägde LP- eller CD-skivor för att lyssna på musik tills Spotify kom. Nu finns inte samma behov av att äga, säger Johan Börje.

I en ekonomi som handlar om att återbruka, återföra och återvinna får återvinningsföretagen en nyckelroll. Ragn-Sells är medlemmar i Ellen MacArthur Foundations nätverk Circular Economy 100 och arbetar aktivt med att vara en aktör att räkna med inom cirkulär ekonomi.

Johan Börje ser cirkulär ekonomi som den första idémodell som kan vara lösningen på hur man kan bygga ett livskraftigt näringsliv med god ekonomi och ändå få ihop hållbarhetsfrågan.

Hur ser framtiden ut?

– Vi kommer att landa i en ekonomi som är cirkulär, men man underskattar alltid omställningstiderna. Jag tror att vi ligger i spannet 20–30 år. Man kan tänka på cirkulär ekonomi som ett sätt att vaccinera sig och mot en utveckling med resursbrist. De företag som har bäst koll på sina flöden och sin försörjning av råvaror och energi – det är de som kommer fortsätta att vara framgångsrika.

För Berhin blev inblicken i möbelindustrins produktionsprocess en väckarklocka.

– Jag blev chockad över hur illa möbelproduktion luktade. Lacken, limmet och de miljöer som lackerarna arbetade i, säger han.

Johan Berhin gjorde en ny ekologisk variant av sin stol. Men han ville göra större skillnad än så.

– Jag startade tävlingen Green Furniture Awards för att hitta de bästa ekokoncepten i världen. Forts. →

Idag är Green Furniture Awards en global designtävling för ekologiska möbler, världsledande i sin genre.

I 2014 års tävling kom det in cirka 200 bidrag.

– Giulio Cappellini, ett av de mest kända namnen inom möbeldesign, sitter i juryn. Han kommenterade att det var ett av de bästa startfält han hade sett – och då är han jurymedlem i massor av tävlingar, säger Johan Berhin.