Påverka med dina pengar

Hållbarhet blir allt viktigare. Även i finansvärlden. Svenska folkets sparpengar är en maktfaktor som kan bidra till en bättre värld. Men hur ska en vanlig sparare tänka?

Det svenska fondsparandet uppgår till nästan 6 600 miljarder kronor. Det är en och en halv gånger så mycket som Sveriges BNP. En enorm summa.

Gabriel Lundström, hållbarhetsansvarig för företag och privatkunder på SEB, tycker att fler av oss borde inse vilket inflytande vi har tillsammans och fundera på var våra pengar hamnar.

– Man pratar mycket om konsumentmakt. Att vi exempelvis ska köpa mer ekologiskt och äta mindre kött. Men pensionspengarna är något många inte tänker på.

– Mellan tummen och pekfingret ligger ungefär 60 procent av pensionskapitalet i aktier. Alltså ägande som i sin tur innebär inflytande över företagen.

Gabriel Lundström menar att de fondbolag som förvaltar våra pengar kan vara med och ställa företagen de äger till svars. Men det kräver att alla sparare agerar och fattar medvetna beslut.

– Om varje enskild individ börjar ställa krav kan mycket förändras, säger han.

Men vad kan en vanlig sparare göra?

– Enklast är att höra av sig till bolaget som förvaltar ens pengar. För mer information kan man gå in på minpension.se eller på Pensionsmyndighetens fondtorg. Hållbarhetsprofilen.se är också bra. Sedan bör man höra av sig till sin pensionsrådgivare och ställa frågor och se om man får de svar man förväntar sig.

Emma Sjöström är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Hennes doktorsavhandling Shareholder Influence on Corporate Social Responsibility handlar om hållbara investeringar.

– Den första etiska fonden kom på 1960-talet. Men i större skala kom den typen av alternativ inte igång förrän på 1990-talet. 2001 fick AP-fonderna krav på sig att ta hänsyn till miljö och etik. Därefter har det tagit verklig fart och nu handlar det om hållbarhet snarare än om etik, säger Emma Sjöström.

"Fler av oss borde inse vilket inflytande vi har tillsammans och fundera på var våra pengar hamnar."

Gabriel Lundström, hållbarhetsansvarig för företag och privatkunder på SEB

Något Emma Sjöström undersöker är kortsiktigheten som finns både på finansmarknaderna och hos bolagen.

– Det är ett bekymmer som analytiker, förvaltare och börsnoterade bolag är medvetna om. Men nu kommer nya krav från flera olika håll. Exempelvis har EU-kommissionen uttryckt att man vill se mer långsiktighet på finansmarknaderna. Allt fler investerare och bolag har börjat inse att de behöver göra en långsiktig analys av vilka konsekvenser klimatförändringarna bolagens framtida kassaflöden.

Är investerare bra på att påverka bolag i en mer hållbar riktning?

– De är i alla fall bra på att göra aktiviteter som syftar till att påverka, även om effekterna varierar. Just nu ser vi en trend där investerare går samman i internationella koalitioner, till exempel gällande klimatet. Det är ett försök att inte enbart påverka enskilda bolag utan hela branscher, säger Emma Sjöström.

– Men vi är inte riktigt på det klara med hur effektiva de olika strategierna för påverkan är, det behövs mer forskning.

Allt detta innebär att vanliga sparare behöver fundera. Hur ska man tänka för att bidra till en mer hållbar värld, samtidigt som de investerande pengarna ska ge en bra pension.

Gabriel Lundström menar att vi även utifrån ett rent ekonomiskt perspektiv behöver tänka på de risker exempelvis klimatförändringarna innebär.

– Vad händer om vissa företag inte klarar av att ställa om sina affärsmodeller i den takt som krävs? Vad händer exempelvis med oljebolagen när efterfrågan på olja faller? Eller ett annat aktuellt exempel– företag som tillverkar engångsartiklar av plast som snart ska förbjudas? Men självklart finns det också möjligheter för företag som kommer att möta de nya utmaningarna, säger han.

 

”2001 fick AP-fonderna krav på sig att ta hänsyn till miljö och etik. Därefter har det tagit verklig fart och nu handlar det om hållbarhet snarare än om etik.”

Emma Sjöström, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm

Joakim Sandberg är professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Han leder den internationella forskargruppen Financial Ethics och har studerat hur finansiella aktörer som banker och pensionsfonder agerar när de försöker ta ansvar för samhälle och miljö.

– Kapitalflöden styr mycket i vår värld, till exempel vilka industrier vi har. Utan att förändra flödet av pengar kommer vi inte kunna ställa om till ett mer hållbart samhälle, säger han.

Men hur ska en enskild sparare tänka kring detta?

– Många får en magkänsla att vissa investeringar helt enkelt är fel, som exempelvis att investera i oljebolag. Men det kan få en ytterst liten effekt att sälja sitt innehav i en viss bransch om någon annan ändå kanske köper. Aktien byter bara ägare från någon som vill påverka till någon som kanske inte vill det.

Ett mer effektivt sätt kan vara att tänka utifrån det Joakim Sandberg kallar ett påverkansperspektiv.

– Man utgår från frågan ”vad kan jag faktiskt göra för att få företag att styra om”? Tanken är att hitta hållbara investeringar som hjälper till att göra världen bättre. Då är det allra bästa att välja företag som satsar exempelvis på grön teknik och som har ett stort kapitalbehov.

Hur hittar spararna de företagen?

– De behöver bli mer aktiva och informera sig. Läsa på. Sätta sig in i detaljerna. Inte bara köpa en fond. Det är också viktigt att få en extern bekräftelse på att ett fondbolag verkligen gör något gott. Det finns granskare som exempelvis Svanen-märkning av fonder och Fair Finance-guiden.

Välja till, välja bort eller försöka påverka. Det är inte helt lätt för sparare att orientera sig i vad som ger bäst effekt. Men Gabriel Lundström menar att det ändå är tydligt att många vill placera sina pengar på ett sätt som bidrar till en bättre värld. Och att det är klimatet som står i fokus.

– Vi frågade 260 000 av våra kunder om vad de prioriterade högst av FN:s 17 hållbarhetsmål. Svaren visade att klimatet var mest prioriterat. Andra frågor som exempelvis minskad fattigdom och jämställdhet kom betydligt längre ner vilket var lite överraskande, säger han.

”Utan att förändra flödet av pengar kommer vi inte kunna ställa om till ett mer hållbart samhälle.”

Joakim Sandberg, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet

Finns det en risk för så kallad greenwashing? Alltså att en del produkter som kallas hållbara inte är det i praktiken?

– Det är klart att risken finns. Men vår bransch har ganska ordentliga kontrollmekanismer och försöker avvärja risker. Skriver man i ett fondprospekt att man inte investerar i oljebranschen, då har jag svårt att se att man skulle bryta mot det, säger Gabriel Lundström och fortsätter:

– Det kommer också bli fler riktlinjer kring vad som får kallas hållbart. EU håller på att ta fram regler. Exempelvis blir det högre krav på standardiserad information så att kunderna lättare ska kunna ta den till sig. Från och med nästa år kommer det även bli lagstadgat att ta upp frågan om hållbarhet i placeringsrådgivning.

Många vill investera hållbart för att bidra till en bättre framtid för alla. Men det kan också, av rent ekonomiska skäl, vara smart att ägna lite extra tid åt att leta upp företag som kan göra skillnad.

– I nystartade gröna bolag där handeln ännu inte är speciellt stor kan ens pengar göra verklig skillnad. På engelska kallas det impact investing. En variant är att gå in i en tidig fas genom så kallad grön crowdfunding och ge pengar till purfärska gröna lösningar. Men det beror ju också på hur mycket risk man är beredd att ta med sina pengar, säger han.

Denna artikel publicerades i Vasakronans kundtidning En bättre värd nr 4 2019.Tidningen ges ut fyra gånger om året och du hittar den via länken nedan.

Arkiv kundtidning