Hur kan vi bli mer el-effektiva?

Hur kan vi bli mer el-effektiva?

Peter Lindström är energistrateg på Vasakronan. Intresset kring hans roll och de frågor han jobbar med har ökat rejält den senaste tiden och hans kompetens är hett eftertraktad i tider då alla vill spara el. Vi har bett Peter reda ut lite frågor kring elpriser, elanvändning och ge tips på hur vi alla kan bli mer el-effektiva.

1. Vad gör en energistrateg?

Jag ansvarar för att driva det långsiktigt strategiska energiarbetet inom Vasakronan, leda olika energieffektiviseringsprojekt och följa upp resultaten samt att hålla mig uppdaterad inom energi- och teknikområdet. Just nu funderar jag en del på vad Vasakronan behöver göra inom energiområdet för att kunna bli klimatneutrala till 2030. Här behöver vi fortsätta spänna bågen i vår nyproduktion där vi har flera goda exempel på fastigheter som nästan inte behöver någon köpt energi alls. Ett exempel är träfastigheten Magasin X i Uppsala.

Men allra störst utväxling ger arbetet med energiinvesteringar och energioptimering i våra befintliga fastigheter. Här genomför vi många spännande projekt för tillfället. När på dygnet vi använder el har också blivit betydligt viktigare. Vår förmåga att flytta elanvändningen till timmar med låg belastning och god tillgång till förnyelsebar energi är också ett intressant område som gör stor skillnad.

2. Berätta lite kort, varför är elpriserna så höga just nu?

Kortfattat kan man säga att det beror på ökade priser på naturgas, att vi har en gemensam europeisk elmarknad samt relativt lite vind och regnmängder den senaste tiden. Leveransproblem för svensk och europeisk kärnkraft har också påverkat. Ryssland har varit en stor gasexportör till Europa. I och med det kostsamma kriget i Ukraina så har tillgången till den ryska gasen minskat och priset ökat. Det i sin tur har lett till ökade elpriser i Europa eftersom gas i många länder används som bränsle vid elproduktion.

Generellt kan man säga att elpriserna styrs av den kWh som är dyrast att producera vid varje givet tillfälle. Detta kallas marginalelsprissättning. I Sverige producerar vi mycket el med hjälp av vind- och vattenkraft. Det är ett relativt billigt sätt att producera el. När vind- och vattenkraftsproduktionen är stor blir elen billig.

Nu har vi haft en sommar med ganska lite nederbörd och lite vind. Då måste andra, dyrare, källor för att producera el användas – och då stiger elpriset. Så även om vi i Sverige under sommaren använde mindre el än vi producerade gick elpriset i södra Sverige upp. Det berodde på att elpriset ofta bestämdes av kostnaden för att producera el med naturgas i exempelvis Tyskland och Polen.

3. Varför skiljer sig elpriset så mycket mellan olika platser i landet?

Södra Sverige har en betydligt starkare koppling till andra europeiska länders elnät och får därför mer kontinentala priser. Flera länder i Europa har under lång tid arbetat med att koppla samman sina elnät. Mer integrerade elnät har flera positiva effekter. Ett exempel på detta är vindförhållandena. Vädersystem är ganska stora och det är relativt ovanligt att det är vindstilla i Sverige, men blåser i Finland. Däremot så kan det mycket väl vara så att det är goda vindförhållanden för tysk vindkraft när det är stiltje i Sverige. De sammankopplade elnäten kan också förbättra leveranssäkerheten. Även Sverige är beroende av elimport under kortare perioder.

Nackdelen med att koppla samman olika länders elnät är dock att det kan få stor inverkan på elpriserna. Ett exempel är kabeln mellan Norge och Storbritannien. Efter att överföringen invigdes förra året har elpriset i Oslo ökat markant, vilket också har påverkat priserna i Sverige. Förenklat kan man säga att så länge det finns kapacitet kvar att överföra mer el mellan två elområden, så är elpriset samma i båda områdena. I norra Sverige finns mycket vatten och vindkraft. Dessa producerar ofta så mycket el så att all kapacitet i kablarna till södra Sverige utnyttjas. Det medför att norra Sveriges elpris oftare styrs av kostnaden för att producera förnyelsebar el i norr och södra Sverige får kontinentala elpriser som i högre grad styrs av fossil kraftproduktion.

Denna koppling förstärks av att en del kärnkraftverk har lagts ner i söder. När det blåser mycket kan vindkraften producera tillräckligt mycket för att förnyelsebar energi ska bestämma priset även i södra Sverige. Då blir priserna låga även där. Nattetid är dessutom priserna generellt sett lägre på grund av ett lägre elbehov.

4. Kan vi som hyresgäst påverka vår energianvändning?

Absolut. När vi analyserade elanvändningen i ett av våra egna kontor såg vi att mer än 40 procent av årsenergin användes när lokalen var oanvänd. Det viktigaste är att säkerställa att all belysning släcks och att apparater såsom kaffeautomater stängs av när ingen är där, men i det här fallet utgjordes en hel del också av IT-utrustning, såsom skärmar och konferensteknik i mötesrummen.

För kontorshyresgäster utgör ofta belysning den största andelen av elanvändningen. Ett modernt kontor med LED-belysning och styrning som tar hänsyn till både närvaro och dagsljus kan använda mindre än 25 procent av ett kontor med äldre lysrörsarmaturer som saknar styrning. I vissa fall kan det vara möjligt att uppnå stora besparingar genom att enbart byta ljuskällor i befintliga armaturer. Näst efter belysning kommer it-utrustning. När ni exempelvis köper nya skärmar är det väldigt bra att också jämföra de olika alternativens energiklass.

I butiker finns det ofta mycket belysning installerad. Det är inte ovanligt att all belysning tänds upp när personalen kommer på morgonen och släcks när den sista personen lämnar trots att öppettiderna kan vara betydligt kortare än så. Den installerade eleffekten för belysning kan variera mellan tio och nästan 100 W/m2. I butiker med höga effekter kan belysningslösningen ofta skapa stora ljusmattor där allt blir lika ljust. Genom att arbeta mer med kontraster kan belysningslösningen bli mer effektfull och energieffektiv. Att byta till LED-belysning kan också ge stora besparingar.

Ett annat tips är att hyra lokal i en fastighet som är miljöcertifierad på hög nivå enligt till exempel LEED. Då vet man att man hyr i en fastighet med låg energianvändning och klimatpåverkan.

5. Vilka energisparande åtgärder gör Vasakronan?

Vi har jobbat länge med energieffektivisering. Redan 2008 bestämde vi oss för att vi skulle halvera energianvändningen i beståndet. Det målet nådde vi 2018. Då satte vi ett nytt mål att halvera den igen och nu är vi halvvägs mot det målet. Enkelt sagt jobbar vi med tre delar:

1) Optimerad drift och smart styrning
Målet är att skapa bästa möjliga inomhusklimat med minsta möjliga energianvändning. Komplexiteten i de tekniska system som säkerställer ett gott inomhusklimat har ökat. Nya system har en potential att användas väldigt energieffektivt, men komplexitetsnivån ökar risken för att systemen motverkar varandra, så att de använder onödig energi. Ett exempel är överventilation. Sommartid har kontorsytor ofta mer än fem gånger så hög luftomsättning som ett vanligt flerbostadshus. Detta behövs för att kyla ned lokalen när det är varmt ute. Om luftflödet inte anpassas vintertid riskerar lokalen att kylas ut, så att behovet av värme ökar. Överventilation gör också att luften kan upplevas torr och det finns risk för drag. En annan viktig fråga är hur värme kan lagras i byggnadsstommen för att minska behovet av köpt energi. Med väl genomtänkta driftstrategier kan inomhusklimatet förbättras samtidigt som energianvändningen minskar.

2) Investeringar i modern energiteknik såsom solcellsparker, klimatskal och geoenergi
Vi har identifierat och fokuserat våra resurser kring fastigheter med hög energianvändning och hög energiintensitet. Dessa kallar vi hävstångsfastigheter. 2017 identifierades exempelvis tio fastigheter som tillsammans stod för 20 procent av bolagets energianvändning. Därefter kraftsamlade vi med interna projektgrupper som genomfört många lyckade energiprojekt i dessa fastigheter.

3) Energi i fokus vid renovering och nybyggnation
När vi renoverar eller bygger nytt så gör vi det så energieffektivt som möjligt och vårt mål när det gäller nybyggnation är att ligga minst 50 procent under nybyggnadskraven.

Bild på en geoenergianläggning från Hötorgshusen.

6. Finns det något positivt med den tuffa situationen vi befinner oss i?

De höga energipriserna påskyndar energiomställningen. Intresset ökar för nya investeringar i förnyelsebar energi och teknikutveckling. Vi märker också av ett kraftigt ökat intresse för hur man kan jobba med energieffektiviseringar och det tycker vi är bra. Det finns många åtgärder, både i stort och smått, som vi alla kan vidta för att bidra. Det finns en oerhörd potential att fortsätta reducera våra energibehov. På så sätt kan vi både spara pengar och bidra till minskad miljöpåverkan.

Ta hjälp av oss

Avslutningsvis, till alla våra kunder, tveka inte att höra av er till oss. Vi brinner för att minska energianvändningen. Vi delar gärna med oss av vår kunskap och ses gärna i er lokal för att tillsammans göra en insats. Hör av dig till vår Kundservice eller din kontaktperson på Vasakronan.

Det kan verka svårt och krångligt att spara el, men det behöver det verkligen inte vara. Kolla in fem snabba tips som funkar direkt.

Ladda ner PDF:en här