Projekt – Norra Kymlinge

Nytt liv till bortglömt område

Norra Kymlinge ligger i Sundbybergs kommun, söder om Kista och norr om Igelbäckens naturreservat, och ägs sedan lång tid tillbaka huvudsakligen av Vasakronan. Området omfattar 55 hektar mark som gränsar till tre kommuner: Stockholm Stad, Sollentuna och Solna. Det är ett obebyggt och bullerstört område som upplevs som svårtillgängligt och bitvis till och med otryggt.

Vasakronan har en lång relation till både Norra Kymlinge och angränsande områden. I Kista i norr är vi en av de största fastighetsägarna och med ett stort engagemang i både Ursvik och Järvastaden så långt tillbaka som till 90-talet är vi en av de mest långsiktiga fastighetsutvecklarna i området.

Genom att utveckla och ta vara på de värden som Norra Kymlinge erbjuder, öppna tunnelbanestationen och bygga den mest hållbara stadsdelen för världen vill vi skapa kvalitativa platser för människor i stockholmsregionen, minska bullret i Igelbäckens naturreservat och göra det fina rekreationsområdet i Igelbäcken tillgängligt för fler

15 minuter från Stockholm City

I Norra Kymlinge finns en tunnelbanestation som med relativt små medel skulle kunna tas i bruk. Det är en unik tillgång som Vasakronan anser behöver tas tillvara. Stationen ligger mellan Hallonbergen och Kista på den blå linjen. Det som i dag är känt som en spökstation skulle kunna bli en destination och fungera som en centralpunkt – en viktig del av en stadsbild.

Att bygga i området är ingen ny tanke. Planeringen startade redan i slutet av 70-talet när den blå tunnelbanelinjen byggdes och redan då var målsättningen att bygga en ny stadsdel i anslutning. Tanken var att statliga verk och myndigheter skulle utlokaliseras från Stockholms innerstad.

Istället beslutades att vissa centralt belägna myndigheter och verk skulle utlokaliseras till andra orter i Sverige och projektet föll. Platsen ansågs dock, redan då, vara en bra markreserv för ett kommande bostadsområde. Kommun och landsting beslutade att behålla den längre tunnelbanedragningen och samtidigt förbereda för en tunnelbanestation i Kymlinge.

Att återuppta den ursprungliga tanken och bebygga Norra Kymlinge samt öppna tunnelbanestationen skulle öka nyttan av Igelbäckens naturreservat och göra det tillgängligt för fler – 15 minuter från Stockholm city.

Se filmen om ”Spökstationen” by Stockholmshjärta.

Stockholm växer så det knakar

Urbaniseringen är här och nu. Det är bostadsbrist i Stockholms län, mer måste byggas och naturmark kommer att behöva tas i anspråk. Samtidigt är klimatförändringar ett faktum och vi människor måste dels ändra vårt sätt att planera och bygga stadsdelar men vi måste också ändra vårt sätt att leva och arbeta.

Som ensam markägare i Norra Kymlinge har Vasakronan en unik möjlighet att ta ett helhetsgrepp i utvecklingen av området. Potentialen i området är unik, tack vare kombinationen av ett antal faktorer. Bland annat naturen och närheten till Igelbäckens naturreservat, en tunnelbanestation som är så gott som färdig att tas i bruk och inte minst närheten till både Stockholm city, Kista med sina 30 000 arbetsplatser, Solna, Sollentuna och Järfälla.

Vasakronans bedömning är att 6 000-7 000 bostäder skulle kunna tillföras i Norra Kymlinge när man utvecklar området. Det löser inte bostadsbristen i Storstockholm men det skulle vara ett bra bidrag som dessutom kan kompletteras med både arbetsplatser, handel och service.

Ett världsledande exempel på hållbar stadsbyggnad

Norra Kymlinge är bullerstört, svårtillgängligt och upplevs bitvis som direkt otryggt. Företaget Spacescape har på uppdrag av Vasakronan utfört mätningar av gång- och cykelflöden samt gjort vistelseobservationer. Resultatet visar att Norra Kymlinge inte är en särskilt välbesökt plats. Det är inte det utflyktsmål det skulle kunna vara.

Därför prövar Vasakronan förutsättningarna för vad som skulle krävas för att bebygga Norra Kymlinge och göra det till en stad utöver det vanliga, en stad som ger mer än den tar och som samtidigt erbjuder invånarna hög livskvalitet.

Vi vet att det är en utmaning men vi tror också att det är fullt möjligt att bevara och förstärka befintliga naturvärden genom att planera och bygga på ett intelligent sätt. Genom att bygga på en plats där de infrastrukturella satsningarna redan gjorts skulle dessutom naturen kunna tillgängliggöras för många fler.

Norra Kymlinge skulle kunna bli ett världsledande exempel på hållbar stadsbyggnad, en stadsdel som levererar mer ekosystemtjänster än platsen gjorde före utbyggnaden. Rätt genomfört skulle en utveckling av området kunna bli det spjutspetsprojekt som sätter Sundbyberg och Sverige på den internationella kartan över världens mest hållbara städer.

Ett spetsprojekt med grunden i forskning

Det arbete vi gör, på egen hand och tillsammans med andra, tar avstamp i FNs globala mål för hållbar utveckling. De balanserar på ett bra sätt ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Men det räcker inte.

För att en stadsdel ska kunna kallas hållbar måste de människor som lever och vistas där kunna göra det utan att det påverkar planetens gränser negativt. Planetens gränser är en modell utvecklad av en grupp forskare under ledning av Johan Rockström vid Stockholm Resilience Center. Modellen definierar planetens gränser som miljöprocesser som skapar stabilitet för livet på jorden och definierar vad som är ett säkert utrymme för människor att leva inom, utan att det påverkar ekosystemen på ett negativt sätt. Det finns nio olika miljöproblem som vart och ett har sitt eget gränsvärde. Om våra samhällen håller sig innanför dessa gränsvärden så kan människor fortsätta leva gott utan att förstöra vår planet för framtida generationer. Planetens nio gränser är förlust av biodiversitet, klimatförändring, kväve- och fosforcykeln, stratosfärisk ozon, havsförsurning, global färskvattenanvändning, landanvändning, kemiska föroreningar och atmosfärisk aerosol.

Men ett samhälle måste också vara socialt hållbart och leva upp till mänskliga rättigheter och behov. Den brittiska forskaren, Kate Raworth, har därför kombinerat planetens miljömässiga gränser med nio sociala fundament för ett hållbart samhälle. De nio sociala fundamenten är vatten, inkomst, utbildning, resiliens, inflytande, jobb, energi, jämlikhet, jämställdhet och hälsa.

När ramverken för planetens gränser och de sociala fundamenten kombineras skapas en visuell modell formad som en munk, en doughnut.

I utrymmet mellan det sociala fundamentet och planetens gränser finns ett säkert och rättvist utrymme för människor att vistas i. Säkert för att det inte överskrider miljömässiga tröskelvärden och rättvist genom att det möjliggör en skälig nivå när det gäller hälsa, välstånd, inflytande och deltagande för varje människa. I det utrymmet kan samhällen helt enkelt fortsätta att leva och utvecklas utan att miljön eller människor påverkas negativt. Det är ett sådant samhälle vi vill skapa när vi undersöker förutsättningarna att bebygga Norra Kymlinge, den mest hållbara stadsdelen för världen.