Trädgårdsdags på Drottninggatan

Efter ett par veckors intensiva förberedelser har en vertikal trädgård växt fram rakt över våra huvuden i hörnet Drottninggatan/Mäster Samuelsgatan. Med stort fokus på vår nordiska flora är tanken att trädgården ska tillföra, såväl människor som djur, någonting året runt.

Det finns så många fördelar med växtväggar att Gunilla Uhrus, affärsutvecklare på Vasakronan, att hon inte vet var hon ska börja.

– Växtväggar hjälper till att ta hand om dagvatten, renar luften från föroreningar, avger syre, dämpar buller, håller fasaden sval på sommaren och isolerar mot kyla på vintern, bidrar till en större biologisk mångfald, men framförallt, människor mår bättre av och i gröna områden. Naturen får oss att trivas, stressa av, och kan till och med gör oss friska fortare.

Tillsammans med Nyréns arkitektkontor och Greenworks, leverantör av integrerade växtsystem, har Vasakronan tagit fram Stockholms första vertikala trädgård. Att nybyggda fastigheter har sedumtak är i dag nästa legio, men att använda fastighetens fasader är än så länge mer orörd terräng. Per Berglund, chef för Greenworks, beskriver en ganska vågad process.

– Marknaden för växtväggar i Skandinavien handlar nästan uteslutande om system för inomhusbruk. Den marknaden är ganska mogen med kassetsystem, standardstorlekar och halvfabrikat som gör installationen snabb och kostandseffektiv. Vi valde bort förodlade väggar och valde istället ett filtsystem vilket ger oss en mycket större frihet.

Genom att bygga upp ett filtsystem kan växternas rotsystem breda ut sig, en förutsättning för att trädgården ska kunna växa till sig och bli frodig. För tanken är att det ska vara en vertikal trädgård, inte en platt växtvägg. Därför finns både dvärgbjörk och kryptall på listan över planterade växter.

– Effekten av att se en trädgård på en vägg är svår att värja sig mot. Snart hoppas vi även kunna välkomna trädgårdens första invånare. I bostadshusen på taket finns biodlingar, men vi förväntar oss att många olika typer av livsviktiga insekter ska söka skydd i vår trädgård, säger Gunilla Uhrus.

Trädgården innehåller allt från buskar till ängsmiljö, men även blommande växter. På 70 kvadratmeter samsas 2 500 växter från nästan 40 olika arter, exempelvis lingon, vintergröna, silverarv, backnejlika, kråkbär, dvärgbjörk, kryptall, liten kärleksört och stäppsalvia. Per Berglund berättar att innan vintern kommer man att plantera ut lökar som ska sprida ut sig till våren.

– Vi kommer även att främja mosstillväxt genom att sprid en blandning av mossturktur på filten. På det sättet skapar vi en undervegetation som hjälper till att bibehålla det gröna intrycket även när vissa växter tappar sina blad inför vintern. Men redan framåt senhösten kommer trädgården uppfattas som heltäckande.

Just mossa kommer att bli ett vanligt inslag i växtsystem för städer eftersom mossa är mästare på att behålla fukt, kan ta upp stora mängder tungmetaller och fungerar temperaturreglerande. Över lag kommer markanden för växtväggar att mogna när vi förstår att anpassa de efter vårt klimat.

– Att gröna fasader bidra till många aspekter av det urbana ekosystemet har vi redan konstaterat, men nu kommer vi även kunna räkna på hur de påverkar en fastighets ekonomi och energiförbrukning genom värme, svalka och andra parametrar, säger Gunilla Uhrus.