Butiker i ny skrud

Dagligvaruhandeln har länge gått bra. Men i oktober i år minskade omsättningen med 2,5 procent jämfört med 2015. Kanske är det ett trendbrott som kan innebära att branschen behöver utveckla nya butikskoncept.

Dagligvaruhandeln har haft en god lönsamhetsutveckling sedan finanskrisen. Till skillnad mot sällanköpshandeln, som är mycket mer trendkänslig, har det inte funnits behov av stora investeringar.

– På sikt tror jag att branschen behöver förändras för att vara fortsatt lönsam och även kunna vara det i city, säger Jesper Örtengren, affärsutvecklingschef för handel på Vasakronan.

Det är svårt att hitta en bra förklaring till varför dagligvaruhandeln nu ser en liten försämring.

– Ett skäl kan vara att det är svårt att höja priserna. Konkurrensen är hård och prispressen har blivit tuffare. Det kan också vara så att konsumenter valt att satsa mer på inredning och resor, och då handlat mindre och lite billigare mat.

Fler och fler handlar livsmedel på nätet, men fortfarande sker det i förhållandevis liten utsträckning jämfört med den fysiska handeln. Dessutom har det visat sig svårt att få lönsamhet i näthandeln.

– Under andra kvartalet ökade e-handeln inom livsmedel med 38 procent. Men om näthandeln har svårt att tjäna pengar så urholkas den totala lönsamheten, säger Jesper Örtengren.

Den totala försäljningen på nätet ökar också, men inte lika mycket. Den beräknas omsätta 58 miljarder 2016 jämfört med 50 miljarder 2015, en ökning med 20 procent. Jämför vi med 2012 har det skett nästan en fördubbling, från 31,6 miljarder till 58 miljarder.

Jesper Örtengren
Jesper Örtengren, affärsutvecklingschef för handel på Vasakronan

Vi kommer definitivt att se en fortsatt utveckling av handeln på nätet, vi är just nu mitt i någonting som håller på att hända. Detta, tillsammans, med minskade marginaler gör att branschen behöver hitta nya sätt att relatera till sina kunder och locka dem till sina butiker.

– Vi kommer definitivt att se en fortsatt utveckling av handeln på nätet, vi är just nu mitt i någonting som håller på att hända. Detta, tillsammans, med minskade marginaler gör att branschen behöver hitta nya sätt att relatera till sina kunder och locka dem till butiken, säger Jesper Örtengren.

Ett sätt är att fundera över möjligheten att erbjuda olika typer av service.

– Varför inte ha en ”personal shopper” i livsmedelsbutiken? Som kan tipsa om middagsmat och hjälpa till att hitta varorna i hyllorna. Och kanske rekommendera den lite finare men mycket godare olivoljan. Eller ett ekologiskt alternativ. Det skulle öka butikens marginaler, säger han och fortsätter:

– Eller låt någon ta hand om hela inköpet medan kunden tar en kaffe, får håret klippt eller naglarna fixade. Jag tror att koncept med utökad service kommer mer och mer. Men det går långsamt. De flesta butiker har fullt upp med den dagliga verksamheten och då är det svårt att lyfta blicken och vara innovativ.

Vasakronan har ett 20-tal hyresgäster som är verksamma inom dagligvaruhandel.

– Vi vill gärna få in mer dagligvaruhandel i stadskärnorna eftersom vi tror att det kommer efterfrågas i större utsträckning. Det innebär att vi måste hitta nya sätt att använda mindre lokalytor, säger Jesper Örtengren som genast får en idé:

– Tänk en butik som har 10 000 varor i sitt sortiment, men en butiksyta på 700 kvadratmeter. De får kanske plats med 1 000 av de viktigaste varorna. Resterande varor kan då beställas via skärmar i butiken och sen levereras hem till kunden.

– Det blir också lönsammare för butiken att slippa släpa in alla varor i city och istället använda smarta leveranser direkt till kund. Då kombineras den fysiska handeln med e-handeln på ett naturligt sätt.

Paradiset – ett drömexempel

En butikskedja med ett erbjudande utöver det vanliga är Paradiset som enbart säljer naturliga och ekologiska produkter. I Stockholm finns två butiker och en tredje öppnar i januari.

– Vi har tröttnat på stordrift, tillsatser, besprutningar och hänsynslöshet mot människor, djur, natur och hälsa. Det här är som en vanlig fullsortimentsbutik – utan dåliga produkter. Vi säljer inget som vi själva inte skulle äta – eller ge till våra barn, säger Johannes Cullberg, grundare och vd.

En av butikerna ligger på Regeringsgatan mitt i city. Lokalerna sträcker sig från ett café på gatuplan, genom en livsmedelsbutik en trappa ner och slutar med en foodcourt längst in. Det doftar av kaffe och kryddor, det är inbjudande och snyggt.

– Att både kunna handla och att ha möjlighet att slå sig ner och äta och dricka gott bidrar till upplevelsen. Det här är en plats för njutning. Kunderna ska vilja komma, stanna – och komma tillbaka.

Paradiset på Regeringsgatan
Visuellt tilltalande grönsaksavdelningen på Paradiset på Regeringsgatan.
Paradiset på Regeringsgatan
På Paradiset finns gott om plats att sitta ner och äta maten som säljs rakt över delidisken.

Och kunderna har uppenbarligen hittat till Paradiset.

– Vår första butik på Södermalm öppnade för mindre än 1,5 år sedan och den är redan lönsam. Det brukar normalt ta längre tid, så det är fantastiskt.

Är Paradiset en dyr butik?

– Det är inte dyrare hos oss än om du handlar eko på Ica. Och det upptäcker kunderna som kommer hit. Jag tror också att tiden är räknad när det gäller jakten på lägsta pris. Det finns inga ”fria luncher”. Någon annan betalar alltid den faktiska kostnaden. Och tyvärr är det ofta djuren, lantbruket och miljön.

Planen är att inom fem år öppna ytterligare 20 butiker i storstäder och universitetsstäder.

– Vi kommer också så småningom att ha handel på nätet. Det ser vi som ett komplement. Känslan i den fysiska butiken går inte att ersätta. Näthandeln är också ett sätt att öka räckvidden eftersom vi inte har möjlighet att öppna lokala butiker över hela landet, säger Johannes Cullberg.