Tioårsjubileum för Vasakronans, och världens, första gröna företagsobligation

Det var den 18 november 2013 som Vasakronans – och världens – första gröna företagsobligation gavs ut. Vasakronans finanschef Thomas Nystedt berättar att det var tuff konkurrens om vilket företag som skulle hinna först.

– Vi visste att det stora franska kraftbolaget EDF också var på gång, men vi ville verkligen bli först så vi snabbade på processen och slog dem med några dagar.

Grön finansiering av både nybyggt och befintligt

Redan från allra första början stod det klart för Vasakronan att det fanns ett stort intresse för den här typen av finansiella instrument, inte minst från investerare som aldrig köpt Vasakronans obligationer tidigare. Så efter det positiva mottagandet av den första gröna obligationen var det självklart för företaget att fortsätta emittera grönt.

– Till en början finansierade vi bara nya fastighetsprojekt grönt. Men sedan 2017 har vi emitterat gröna obligationer även för att refinansiera befintliga fastigheter, säger Thomas och fortsätter:

– Det fungerade bra som utbildning för många investerare som var vana vid att det bara var nybyggnation som kunde finansieras grönt. Numera vet man att det nästan alltid är bättre ur miljö- och klimathänseende att inte bygga nytt, utan att renovera de fastigheter som redan finns.

Nästa steg på Vasakronans gröna finansieringsresa togs redan året därpå. 2018 breddades ramverket för grön emittering till att även omfatta företagscertifikat. Även den gången var Vasakronan först i världen – och företagets gröna certifikat har satt en standard som nu tillämpas på kapitalmarknaden.

Nytt skärpt grönt ramverk

Och nu – tio år efter den gröna premiärobligationen – är det dags för Vasakronan att skruva upp kraven ytterligare. Det nya gröna ramverket, som definierar vilka tillgångar som får räknas som ”gröna”, har utvecklats i samarbete med SEB:s sustainable finance-avdelning. Nytt i ramverket är att det är helt i linje med den nya EU-taxonomin för hållbara investeringar.

– EU-taxonomin innebär både lite tuffare krav och en ökad jämförbarhet mellan företag. Men taxonomin fokuserar i huvudsak på energiförbrukning, så därför har vi lagt till egna krav som vi anser är viktiga. Det handlar till exempel om miljöcertifiering av fastigheter och tröskelvärden för koldioxidutsläpp för byggnadsmaterial, säger Thomas.

Det nya ramverket är granskat av det oberoende institutet S&P, som klassar finansiella ramverk som ljusgröna, mellangröna eller mörkgröna, varav det sistnämnda är den högsta kategorin. Vasakronans ny- och ombyggnadsprojekt kommer att klassas som mörkgröna, men S&P:s väldigt tuffa krav innebär att man får nöja sig med mellangrönt för refinansiering av befintliga byggnader, trots att man lagt in höga krav på miljöcertifiering om minst LEED Guld.