Ljusare tider för handeln

Handeln ser ljuset i tunneln. Prognoser från HUI och Svensk Handel visar en försiktig optimism. Emma Hernell, vd på HUI Research, ser en modebransch på uppgång och hur återbruk fortsätter att vara en stark trend.

Under 2023 ökade detaljhandelns totala försäljning med 3,5 procent i löpande priser, trots en svag avslutning på året. Under 2024 är prognosen en ökning på 1,5 procent. Det visar årets första konjunkturrapport från HUI.

– Vi ser tecken på att den svenska ekonomin är på väg uppåt. Inflationstakten har stannat av och det kan innebära räntesänkningar. Även om vi självklart inte kan vara säkra på att det blir så, säger Emma Hernell, vd på HUI Research.

För sällanköpshandeln, där många delbranscher hade en svag utveckling under 2023, vänder det långsamt uppåt. För 2024 är prognosen nolltillväxt och under 2025 väntas en positiv tillväxt för samtliga delbranscher.

– Bland annat kan vi se att det är mer fart på modehandeln. Dels beror det på en upphämtningseffekt efter pandemin. Dels på att många just nu inte gör större investeringar i exempel resor eller renovering, och det ger utrymme för lite mindre inköp.

Framtiden för fysiska butiker fortsätter att vara utmanande. Samtidigt kommer behovet av att mötas och uppleva saker i det offentliga rummet alltid finnas kvar, betonar Emma Hernell.

– Det gäller för stadskärnor och handelsplatser att vara så intressanta som möjligt. Så att människor kommer dit för att de vill, inte för att de måste. Frågan blir då hur utbudet ska se ut när det gäller varor, service, tjänster och upplevelser. Den ekvationen är något alla som arbetar med stadsutveckling funderar över.

En annan utveckling Emma Hernell ser är att duktiga e-handlare kan få stort genomslag när de öppnar fysiska butiker.

– Till exempel Bianca Ingrossos varumärke Caia på NK, eller Lyko som öppnat butik i centrala Stockholm. Det har skapat ett enormt intresse. Den typen av etableringar tror jag vi får se mer av.

Även Handelsbarometern för februari 2024 visar på positivare tongångar. För andra månaden i rad steg förväntningarna på framtiden inom handeln. Framtidsförväntningar mäts i ett index där det neutrala värdet är 100 och allt över innebär positiva förväntningar. För den fysiska handeln ökade värdet med 1,3 enheter till index 82,2. Vilket är den högsta nivån för butikshandeln sedan hösten 2022.

– Det visar att det har vänt, butikerna är på väg tillbaka. Samtidigt ska man komma ihåg att ökningen skett från en låg nivå och att förväntningarna fortfarande är negativa, säger Elisabet Elmsäter Vegsö, näringspolitisk expert stads- och platsutveckling på Svensk Handel.

Att fler handlare vågat tro på bättre tider är starkt sammanknippat med hur Sveriges ekonomi utvecklas, poängterar Elisabet Elmsäter Vegsö.

– Inflationen sjunker och räntesänkningarna förespås. Det bidrar till den försiktiga optimismen. Men, än har handlarna inte sett det hända och vill inte ta ut segern i förskott.

Det är något som också avspeglas i att 11 procent av handlarna med fysisk butik säger att de tror på en förbättring de kommande tre månaderna. Medan hela 55 procent tror på en försämring. Resten anser att läget blir oförändrat eller har ingen åsikt.

Fyra tydliga trender inom handel

1. Många handlar till lågpris

Ett segment som fortsätter att gå starkt är lågprishandeln. När konsumenterna fick tampas med högre räntor och energikostnader ändrades deras köpbeteende.

–  Vi började handla sådant som mat, tvättmedel, och skönhetsprodukter på lågpriskedjorna. När vi får mer pengar i plånboken är jag inte alls säker på att vi överger det sättet att handla, säger Emma Hernell.

2. Lyxsegmentet går bra

Inom lyxsegmentet finns en stark köpgrupp som har hög, stabil inkomst och låga, eller inga, lån.
– Det fick vi ett kvitto på när vi såg att lyxkonsumtion i Stockholm gick väldigt bra även under även i pandemins efterdyningar – och det utan turister. Som man kanske skulle kunna tro står för en stor andel av inköpen.

3. Second hand fortsätter trenda

Andra faktorer som gynnar fysiska butiker är intresset för återbruk.
– Jag tror att den unga generation som nu gärna handlar second hand får en annan syn på vad de köper. Till exempel att plagg ska ha hög kvalitet för att kunna få nytt liv, lagas och kanske säljas vidare.

Den trenden stärks av EU:s nya reglering, ”Right to repair”, som innebär att konsumenterna ska erbjudas möjlighet att få sina produkter och varor reparerade.

– För att kunna erbjuda det kommer skräddare och andra aktörer behöva fysiska platser, säger Emma Hernell.

4. Hembranscherna har det tuffare

Om man tittar på olika branschsegment ser även Svensk Handel att lågprishandeln fortsätter vara framgångsrik, det gäller både dagligvaruhandel och sällanvaruköp.

Segment som haft det tufft är de så kallade hembranscherna, det vill säga bygg, elektronik- och vitvaror. En begränsad köpkraft och svalare bostadsmarknad har bidragit till det. Däremot ser även Svensk Handel en ökning när det gäller köp av kläder, skor och skönhet.

Elisabet Elmsäter Vegsö betonar hur viktigt det är att handlarna känner optimism inför framtiden. På många olika sätt.

– Butiker är en sådan stor del i att skapa attraktivitet, trygghet och tillväxt i våra städer.