Fastighetens historia

Kv Uppfinnaren ligger i en del av Stockholm som ända in på 1900-talet var en avlägsen utkant av staden. På medeltiden tillhörde marken Klara kloster och blev genom reformationen kronans egendom.

På tomten har det bara funnits en enda byggnad av någon substans före tillkomsten av Generalitetshuset. Där stod ett kapell och församlingshem åt en del av ladugårdslandets församling. Byggnaden stod kvar på tomten ända tills den andra etappen av Generalitetshuset skulle grundläggas.

Hus 1 uppfördes år 1912-14 och hus 2 år 1924-1926. Arkitekt var E Josephson. Den första etappen uppfördes huvudsakligen för Krigshögskolans behov, men inrymde bland annat Krigshovrätten. Den andra etappen uppfördes för att kunna ge lokaler åt Sjökrigsskolan, Generalstabens krigshistoriska avdelning, krigsarkivet mm. Idag innehåller byggnaden huvudsakligen civila verksamheter.

Trots att anläggningen är uppförd i två skeden är fasaderna utformade som en helhet med en något barockinspirerad fasaddekor. Ovanför huvudentrén står på latin med guldbokstäver ”Exercitus sine duce corpus est sine spiritu” – vilket ungefär betyder ”En här utan ledare är som en kropp utan själ”. Anläggningen är idag utformad som en stor huvudbyggnad med två utskjutande flyglar, som delvis omsluter en gård mot söder.

Byggnaden har i olika perioder kallats Krigshögskolan, Generalstabshuset, Militärstabsbyggnaden och kallas nu Generalitetshuset.

Fastigheten är klassad som byggnadsminne av blå och grön kategori enligt Stadsmuseéts klassificering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Blå färg betecknar bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringar för byggnadsminnen. Grön färg betecknar bebyggelse som är särskilt värdefull.