Fastighetens historia
Sverigehuset i Kungsträdgården blev ett av arkitekten och professorn Sven Markelius (1889-1972) sista arbeten. Under flera decennier hade han spelat en central roll i planeringen av Stockholm. Han hade bland annat medverkat i generalplanarbetet med tunnelbaneförsörjda förortscentrum som exempelvis Vällingby och Farsta. Markelius ritade dessutom flera kända byggnader i staden, bl.a. Folkets hus på Barnhusgatan, Stockholms Byggnadsförening på Norrlandsgatan 11, tredje hötorgsskrapan och Familjekollektivhuset på John Ericssonsgatan 6, alla fina representanter för den funktionalistiska byggnadstraditionen i Stockholmsregionen.
Bakgrunden till Sverigehuset var tanken att under ett tak samla de organisationer som svarade för våra kulturella förbindelser med andra länder; Svenska Institutet, Utrikesdepartementets Pressbyrå, Svenska Turisttrafikförbundet och Stockholms Turisttrafikförbund.
På platsen för det tänkta Sverigehuset i hörnet Hamngatan/Västra Trädgårdsgatan låg en byggnad som under många decennier varit en mötesplats i Stockholms sällskapsliv, nämligen Blanche´s Café och Salonger. I bottenvåningen låg det berömda caféet med veranda ut mot Kungsträdgården och i de övre våningarna fanns utställningssalonger för konst. En och annan stockholmare beklagade sig säkert över beslutet att riva denna ärevördiga institution.
Utifrån idéerna för det nya Sverigehuset var läget naturligtvis ett av de bästa i hjärtat av Stockholm. Att den nya byggnaden skulle inrymma två olika byggnadskroppar var funktionellt betingad: låghusdelen skulle bestå av kontorslokaler och höghusdelen av utställningshallar, filmvisningsrum, bibliotek etc.
Enligt Markelius fick kontorsdelen i hög grad ta hänsyn till närheten av den äldre bebyggelsen utefter Kungsträdgården medan högdelen vid Hamngatan mer skulle knyta an till affärsstråkets stora kommersiella byggnader. Genom att högdelen byggdes ut över gångbanan samtidigt som Hamngatan i övrigt breddades från 18 till 38 m, kom byggnaden att få en mera framträdande plats i stadsbilden. Detta accenturerades av utställningshallens stora fönster som likt stora glasprismor sköt ut mellan fasadpelarna.
Markelius hade först tänkt sig en fasad av marmor men staten ville annorlunda vilket ledde till att fasaden istället fick bestå av betongelement. Ett relativt omfattande arbete lades dock ner på att ge fasaderna en verkan av natursten. Detta gjordes genom en speciell gjutning med gummimattor i formen följt av en överhuggning med hammare och mejsel.
Sverigehuset renoverades 2003-2005. Invändigt byttes el och vvs-installtioner ut och fastigheten fick en ljusare och modernare planlösning. Exteriört återställdes fasaden till ursprungligt skick samt att låghusdelen fick ett helt nytt våningsplan och en ny glasentré mot Kungsträdgården.
Följ länkarna nedan för att se äldre bilder av kvarteret.
Hamngatan västerut 1892
Konstföreningens hus mitten av 1900-talet
Sverigehuset 1971
Hamngatan 25-27 (f.d. 5 A-B) 1967
Västra Trädgårdsgatan söderut 1956
Länkarna går till Stockholmskällan, en webdatabas som samlar källmaterial om Stockholm. Besök gärna sidan för fler bilder och information om Kungliga Trädgården eller andra platser som Du kan vara intresserad av!