På väg in i framtiden

På väg in i framtiden

Städerna växer, både i Sverige och globalt. Det är där framtidens hållbara lösningar behöver skapas. Det gäller inte minst hur människor och varor ska förflytta sig.

I stadskärnorna ligger husen tätt. Människor, fordon, varor och gods trängs om utrymmet. Buller och avgaser skapar problem.

En som har funderat mycket kring mobilitet i staden är Fredrik Bergström, affärsområdeschef på konsultföretaget WSP som ofta anlitas av både byggbolag och kommuner när det gäller att planera nya bostadsområden.

– Att arrangera hur vi rör oss i städer – det som kallas mobility management – har blivit viktigare, inte minst i storstäder. I exempelvis Stockholm arbetar vi mycket med att hitta områden där det finns möjlighet att bygga mer just på grund av att platsen har så bra tillgänglighet, säger han.

Fredrik Bergström nämner Flemingsberg i Huddinge och Slakthusområdet i Stockholm som två exempel på områden där god kollektivtrafik redan finns.

– Arbetsresorna är ju de stora flödena vi har i en stad. Vi har tillgång till helt fantastiska transportmodeller. Utifrån var man bor och jobbar idag och var man kommer bo och jobba imorgon kan vi förutsäga flödena, säger han och fortsätter:

– Då kan man anpassa de flöden som finns och förstärka dem, eller så försöker man hitta nya destinationer dit människor söker sig för att exempelvis handla eller arbeta. Arenastaden i Solna är ett bra exempel på en sådan.

Vilka andra trender ser du när det gäller mobilitet?

– Globalt ser vi en stark cykeltrend. Det får man försöka ta höjd för i planeringen. Det handlar om att smalna av bilvägar, bredda cykelbanor och införa så kallade cykelmotorvägar.

– Mikromobilitet är ett annat begrepp som poppar upp överallt, och då rör det sig exempelvis om hyrcyklar eller elscootrar.

– Det finns också ett stort intresse för trängselskatter av svensk typ, eftersom de styr över resenärer till kollektivtrafik samtidigt som det är en metod att finansiera nya satsningar. Många städer i Nordamerika – exempelvis Vancouver och New York – är nyfikna på den typen av lösning.

”Globalt ser vi en stark cykeltrend. Det får man försöka ta höjd för i planeringen. Det handlar om att smalna av bilvägar, bredda cykelbanor och införa så kallade cykelmotorvägar."

Fredrik Bergström, affärsområdeschef WSP

Nikos Papakatsikas arbetar på WSP med just mikromobilitet. Tillsammans med en kollega håller han på att sammanställa en analys av mobilitetsarbetet i olika städer. Fokus är de många nya företag som erbjuder transportmedel som exempelvis elscootrar.

– Vi tittar dels på hur olika aktörer agerar i olika städer. Var placerar man exempelvis scootrar och cyklar? Sedan undersöker vi också vad städerna gör för att underlätta för olika operatörer. Tillsammans kan det här förklara varför en operatör lyckas exempelvis i London men inte i Manchester, säger Nikos Papakatsikas.

Runtom i världen finns massor med uppstickare i en snabbt framväxande bransch. I Stockholm finns sedan tidigare exempelvis Voi och Lime som bara i år har fått sällskap av tyska Tier och svenska Glyde. Alla erbjuder de uthyrning av elsparkcyklar.

– De flesta operatörer har inte ordnat upp sin ekonomi för att gå med vinst än. Det är lätt nog att dra igång i en stad, utan särskilt mycket analys, så många prövar det, säger Nikos Papakatsikas och fortsätter:

– Det finns gott om riskkapital som vill satsa men inte särskilt mycket regelverk som hindrar.

Samtidigt har kritiken växt över nedskräpning och olycksrisker.

– Någon form av ansvar måste operatörerna av sådana här tjänster förstås ta, säger Nikos Papakatsikas.

Det är svårt att konkurrera med pris när tjänsterna är relativt lika varandra. Det gör att alla företag satsar hårt på att växa för att öka synligheten för just sin lösning. Målet är givetvis att bli den som är kvar på täppan när alla andra fallit ifrån.

Bilpooler är ett annat vanligt sätt att minska trängseln på, detta genom att dela på de bilar som finns.

– Vi har över 100 000 kunder, säger Sandra Ryberg som är marknadschef på Sunfleet, som är Sveriges största bilpoolsföretag.

Företaget har funnits sedan 1998 och etablerade sig först i miljöstadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm. Att det skedde just där var ingen slump utan en del av planläggningen.

– Kommunen hjälpte till för att skapa möjligheter till delade bilar i området, säger Sandra Ryberg.
Exemplet har fått många efterföljare runtom i Sverige. Många i framförallt storstäder uppskattar bilpoolernas flexibilitet. En bil finns tillgänglig när man behöver den, resten av tiden behöver man inte bekymra sig över den.

Enligt Nikos Papakatsikas är svenska städer generellt ganska positiva till den här typen av nya sätt att organisera mobilitet. Och alla är överens om att framtidens städer kommer behöva flera olika typer av lösningar som tillsammans bidrar till mindre trängsel. Det kan handla om bilpooler, elscootrar eller samordnade godsflöden.

"Vi samlade olika aktörer för att se om vi kunde hitta sätt att samarbeta på. Resultatet blev Älskade Stad."

Robin Billsjö, godsstrateg på trafikkontoret på Stockholm stad

Godsflöden genererar en stor del av transporterna i en stad och de kan inte, på samma sätt som människor, flyttas över till kollektivtrafik.

Det var just för att effektivisera sådana flöden som Älskade Stad grundades, ett samarbetsprojekt mellan Stockholms stad, Ragn-Sells, Bring och Vasakronan. Liknande upplägg startas nu även i Malmö och Oslo.

– Staden har lång tradition av att jobba med privat sektor just med godsfrågor. Vi samlade olika aktörer för att se om vi kunde hitta sätt att samarbeta på. Resultatet blev Älskade Stad. Enkelt uttryckt handlar det om att kombinera flödet av varor som behöver transporteras in i city och avfall som behöver transporteras ut, säger Robin Billsjö, godsstrateg på trafikkontoret på Stockholm stad.

Numera körs alla Brings leveranser som ska till mottagare i City till en samlastningscentral i Klara Zenit, en fastighet som ägs av Vasakronan. Där lastas de över på Ragn-Sells el-trailer som levererar den sista biten. Samtidigt tar trailern med sig återvinningsmaterial tillbaka till lastcentralen för omlastning ut ur stan.

– Väldigt tidigt förstod vi att vi behövde hitta en fungerande affärsmodell som funkar kommersiellt. Det går alltid att dra igång saker med projektfinansiering, men vi ville inte skapa något som bara kunde leva med konstgjord andning, säger Robin Billsjö.

Ragn-Sells har en lång historia av den här typen av verksamhet. Erik Wastesson, som är chef för Ragn-Sells City Services, berättar att företaget har jobbat med logistiken i Gallerian i Stockholm sedan år 2000.

– Tidigare, när alla speditörer skulle leverera samtidigt, innebar det ofta kaos nere i garaget. Det var inte ovanligt att de fick lossa uppe på gatan och dra godset på pallvagn genom själva köpcentrumet, säger han.

Själva kunde Ragn-Sells inte komma åt att hämta avfall på grund av trängseln.

– Vi fick en fråga från fastighetsägaren om vi kunde tänka oss att ta över alla flöden och numera hanterar vi både allt gods och allt avfall i Gallerian och i åtta andra köpcentrum. Därifrån var steget inte långt till att tillämpa samma princip på gatorna runtom fastigheterna. Det var så tanken föddes, att jobba med avfall- och godsflöden i ett större område, säger Erik Wastesson.

Både han och Robin Billsjö tror det har varit viktigt att Stockholm stad varit engagerat i projektet.

– Eftersom vi är en neutral aktör kan vi ligga på och hjälpa andra att hitta former för samarbete. Vi bidrar också med långsiktighet genom att de kommersiella aktörerna blir mer benägna att delta när vi finns med. Sedan kan vi själva styra regelverket genom att bygga om gator och liknande, säger Robin Billsjö.

Hur ser framtidsplanerna ut?

– Vi vill försöka plocka in fler flöden, vid sidan av Brings paket finns många andra paketleverantörer. Vi för också en dialog med Statens Fastighetsverk om kvarteren där riksdag och regering är inrymda och där transporterna behöver effektiviseras eftersom vissa gator av säkerhetsskäl behöver stängas av för tung trafik, säger Robin Billsjö och fortsätter:

– Vi vill ha en attraktiv stad som inte ska domineras av bilar. Att samla godsflöden löser inte allt, men det är en viktig pusselbit. Vi får en trevligare miljö, mindre buller och bättre trafiksäkerhet och så bidrar vi till ett hållbart samhälle ur klimatperspektiv.

Denna artikel publicerades i Vasakronans kundtidning En bättre värd nr 2 2019.

Tidningen ges ut fyra gånger om året och du hittar den via länken nedan.

Arkiv kundtidning