Nordiska Investeringsbankens lån på 590 miljoner kronor för renovering av Lumi i Uppsala och Hötorgshus 2 i Stockholm markerar ett fokusskifte för kreditinstitutet med de höga hållbarhetsambitionerna. Samtidigt är det helt i linje med Vasakronans mål att minska klimatavtrycket.
Nordiska Investeringsbanken, till vardags förkortad NIB, är en multilateral bank som ägs av de nordiska och baltiska länderna. Till skillnad från de flesta andra banker är NIB:s syfte inte primärt att tjäna pengar – utan att göra nytta.
– När vi talar om att göra nytta så menar vi att bidra till ökad produktivitet och till att förbättra miljön. Till skillnad från andra banker är de första frågor vi ställer, om ett lån från oss, kopplade till om det leder till en bättre miljö och/eller förbättrad produktivitet, berättar Magnus Andersson, Associate Director Sustainability på NIB, och fortsätter:
– Sedan 15 år tillbaka har vi arbetat med att definiera vilka investeringar som är gröna. Vi har gått igenom 70–80 olika sektorer för att se vilka som har bäst förutsättningar för att bidra till en bättre miljö. Förenklat kan man säga att ett nytt vindkraftverk är grönt, en cementfabrik är det definitivt inte. En fabrik för framställning av biobränslen hamnar någonstans mitt emellan.
Associate Director Sustainability på NIB
Samtidigt gör man en kvantitativ bedömning av vilka effekter ett lån från NIB kan ge. Där har man landat i en sexgradig skala, där nivå sex ger de mest positiva effekterna. NIB har beslutat att bara finansiera de satsningar som når skalans två högsta nivåer.
Högt ställda krav för finansiering
Huvuddelen av NIB:s utlåning sker till olika satsningar inom energi, industri, vatten och avlopp samt infrastruktur. Magnus Andersson berättar att NIB tidigare hade svårt att få fastighetssektorn att passa in i bankens utvärderingsmodell. De positiva effekterna av att bygga nya energieffektiva hus var oftast inte tillräckligt stora.
– Därför utvärderade vi de olika certifieringssystem som tillämpades för fastigheter i våra olika medlemsländer. Utvärderingen ledde till att projekt som nådde de högsta hållbarhetsnivåerna i två av certifieringssystemen gav tillräckligt mycket effekt för att NIB skulle kunna gå in och finansiera dem.
– Det var samma slutsats som Vasakronan kom fram till. Så därför har vi delfinansierat en lång rad av företagets nybyggen som håller den allra högsta kvaliteten, säger Magnus Andersson, som är nöjd med samarbetet med Vasakronan.
– Nästan alla fastighetsbolag vill framställa sig som gröna. Men Vasakronan har lyckats göra hållbarhetstänkandet till en del av kärnverksamheten som genomsyrar allt de gör. Jag – som är miljöingenjör – blir nästan rörd när jag hör Vasakronans finanschef Thomas Nystedt tala passionerat om hållbarhet.
Men trots att Nordiska Investeringsbanken bara lånar ut pengar till de allra mest hållbara nybyggnadsprojekten, så var ändå inte medarbetarna på bankens huvudkontor i Helsingfors nöjda.
– Byggnader står för en väsentlig del av medlemsländernas energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Och om man studerar det totala fastighetsbeståndet har fortfarande 75 procent av byggnaderna undermålig energieffektivitet. Att bygga nya byggnader med högsta prestanda löser inte grundproblemet, att det finns för många dåliga fastigheter, säger Magnus Andersson.
Nu även utlåning till renovering och ombyggnad
För att komma till rätta med den här problematiken har NIB nu gjort det möjligt att låna ut till renovering och ombyggnad av befintliga fastigheter, såsom Vasakronans renoveringsprojekt Lumi i Uppsala och Hötorgsskrapa 2 i Stockholm.
– Än så länge har vi bara beviljat ett mindre antal lån till renovering, men vår ambition är att underlätta utlåning till renovering samtidigt som vi skärper kraven för utlåning till nyproduktion ytterligare, säger Magnus Andersson, som dock understryker att även kraven för att få låna till renovering är tuffa.
Det genomsnittliga lånet från Nordiska Investeringsbanken är på 50 miljoner euro. Eftersom renoverings- och ombyggnadssatsningar oftast inte är lika kostnadskrävande som nyproduktion, så behöver fastighetsbolag som vill låna från NIB samla ihop flera renoveringsprojekt som ska finansieras med ett och samma lån.
Uppföljning och framåtblick
NIB ställer inte bara höga krav för sin kreditgivning. Banken följer också noga upp alla de satsningar som finansierats.
– Efter tre år kollar vi om företagen vi lånat ut till lever upp till de löften de gav vid kredittillfället. Uppföljningarna visar att fastighetsbolag generellt klarar att pricka in sina prognoser väl. Det gäller inte minst Vasakronan, säger Magnus Andersson.
Avslutningsvis – hur ser framtiden ut för Nordiska Investeringsbankens utlåning?
– Att jobba med hållbarhet är spännande, förutsättningarna ändras från dag till dag. Vi kommer att skärpa våra regler för utlåning hela tiden. Samtidigt ser vi att företagen blir bättre och bättre.
– Historiskt har vi lånat ut till enskilda projekt. Nu tittar vi på företagen som helhet, och på deras verksamheter både ”uppströms” och ”nedströms”. För fastighetsbolag kan det innebära att vi ställer krav på materialanskaffning och underleverantörer, men också på vilka hyresgäster man har och var byggnaderna ligger.
– Det är ju meningslöst att bygga en väldigt energieffektiv byggnad på en plats som man bara kan ta sig till med bil, eller som ligger i en mycket känslig natur, avslutar Magnus Andersson på Nordiska Investeringsbanken.
