Häromdagen publicerade Vasakronan sin delårsrapport för första kvartalet 2025. Den visar bland annat att kreditmarginalerna utvecklades positivt i början av året men också att de vände upp i slutet av mars. Med anledning av det passade vi på att ställa några frågor om finansiering till Thomas Nystedt, finanschef på Vasakronan.
Hur har 2025 sett ut hittills ur ett finansieringsperspektiv?
– Kreditmarginalerna utvecklades positivt i inledningen av året. Då passade vi på att utnyttja det fördelaktiga marknadsläget. Under kvartalet lånade vi upp totalt 3,2 mdkr i den svenska obligationsmarknaden, varav 1,1 mdkr skedde mot återköp av obligationer med förfall inom ett år.
– I slutet av mars såg vi att kreditmarginalerna vände upp i takt med det eskalerande handelskriget och den osäkerhet som det medförde på marknaden. Att kostnaden för nya lån går upp är normalt i turbulenta tider men vi ser fortsatt att det finns gott om kapital i både bank- och obligationsmarknaden för bolag med stark rating likt Vasakronan. Det fick vi en bekräftelse på i april när vi emitterade totalt 1,8 mdkr i treåriga obligationer där flera av Sveriges största investerare deltog med stora belopp.
Och om du blickar tillbaka – hur skulle du vilja summera 2024?
– Om vi börjar med det bredare perspektivet så var 2024 ett väldigt bra och förutsägbart år. Räntorna sjönk successivt under året och vi hade en stabil kapitalmarknad med många affärer. 2024 var också året då fastighetsbranschen kom tillbaka till kapitalmarknaden. Den oro som funnits kring branschen var borta och investerarkollektivet kände att fastighetsbolagen klarade av de nya räntenivåerna.
– Ser vi till Vasakronan så var 2024 ett ovanligt lugnt år där vi lånade upp totalt 6,7 mdkr i obligationsmarknaden. Relativt få av våra lån förföll under året och sammantaget lånade vi betydligt mindre än vad vi brukar.
Huvuddelen av Vasakronans upplåning skedde i Sverige, men inte allt…
– Den svenska kapitalmarknaden var, som sagt, väldigt stark under 2024 vilket gjorde att huvuddelen av vårt lånebehov kunde tillfredsställas på hemmaplan. Vi gjorde också ett återbesök på den norska kapitalmarknaden, där vi kunde låna på lite längre löptider till goda villkor.
Ni lånade 590 miljoner av Nordiska Investeringsbanken – en kredit som är något av en milstolpe, eller hur?
– Nordiska Investeringsbanken har ett starkt klimatfokus och ställer höga hållbarhetskrav på de företag och institutioner som de lånar ut till. Därför är vi glada och stolta över att banken flera gånger beviljat lån till Vasakronan för projekt som håller mycket hög hållbarhetsnivå.
– Lånet på 590 miljoner kronor är första gången Nordiska Investeringsbanken lånar ut till oss för renoveringsprojekt, vilket visar att NIB skiftat i sin syn på grönt byggande och nu även vill prioritera ombyggnad och renovering framför att enbart finansiera nyproduktion. Lånet bidrar till finansieringen av ombyggnaden av Lumi i Uppsala och Hötorgsskrapa 2 i Stockholm.
Hur ser du på utsikterna inför resten av 2025?
– Det här året har ju börjat mycket mer osäkert än föregående år. Och är det något vi som arbetar med finansiering inte gillar så är det osäkerhet. Hela världsekonomin befinner sig i ett läge som är svårförutsägbart, och det leder till högre finansieringskostnader.
– Som det ser ut just nu är det fortfarande billigare att låna lokalt i Sverige. Vi spanar hela tiden på vad som händer runt om i världen och på vilka marknader som kan vara förmånliga. Under åren när räntan var som lägst lånade vi även på olika asiatiska marknader, men för närvarande har de svårt att konkurrera med Norden.
– Vasakronan har ett större upplåningsbehov i år, bland annat med lån för ungefär 8 miljarder som förfaller under året. Samtidigt vet vi av erfarenhet att det är i osäkra tider som investerare helt naturligt blir mer försiktiga och selektiva i sina investeringsval. Det gynnar ett stabilt bolag som Vasakronan.
