Fem frågor till…

1. Platinan är på många sätt ett annorlunda hus. Hur startade allting?

– Det var flera olika saker som spelade in så att huset till slut blev som det blev. Gestaltningsmässigt kände vi på EGA tidigt att vi ville dra nyttja av läget för att återspegla platsens industriella förflutna och ha som ambition att visa upp dagens miljö runt omkring den nya byggnaden. Det finns en tydlig koppling både till hamnstaden Göteborg samt till nya och äldre ikoniska byggnader i Platinans direkta närhet. En koppling som vi ville ta vara på.

Foto: Carl-Magnus Johansson

2. Och hur gick dina tankar?

– För mig är en hamnstad full av liv och rörelse, något som har blivit centralt för hela omvandlingen av området Lilla Bommen. Så för oss stod det tidigt klart att en glasfasad skulle kunna visa upp det på ett bra sätt. Dels genom speglingar av livet utanför, med allt från spårvagnar över den nya Hisingsbron till solens reflekterande strålar, dels den transparens som glas möjliggör och som visar upp aktiviteten på byggnadens insida. Det finns en inkluderande känsla att kunna se igenom en fasad och rakt in i en byggnad. Samtidigt ville vi få in en stor del flexibilitet i byggnaden och fastnade därför vid en form och funktionalitet som kan liknas vid staplade containrar. En sådan lösning ger upphov till stora platåer och öppna terrasser med möjligheter till utrymme för omfattande grönska på Platinans utsida som hyresgästerna kan nyttja. Hela projektet har även haft som ambition att förbättra mikroklimatet i stadskärnan genom biologisk mångfald. Vasakronan har varit drivande i att vara en föregångare att använda grönska i en tät stadsmiljö.

3. Du nämner flexibilitet som ett nyckelord. På vilket sätt har det varit viktigt?

– I ett tidigt skede visste varken Vasakronan eller vi på EGA vilka kommande verksamheter och funktioner som skulle fylla huset. Där gav tanken kring konstruktionen oss en stor flexibilitet att laborera med den exakta utformningen för att möta önskemål från intresserade hyresgäster. Likt en Rubiks kub eller ett spel som Tetris kunde vi passa in olika verksamheter till en helhet utan att det egentligen påverkade grunden. ”Vill hotellet ha större yta? Då kanske vi kan vrida den modulen så här i stället?” Man kan säga att vi hade en ”gaming approach” och la ett tredimensionellt pussel redan på ritbordet för att skapa något utefter Vasakronans och hyresgästernas behov. Utsidan till trots så har detta projekt främst tänkts inifrån och ut för att skapa stora sammanhängande plan och ett multifunktionellt hus.

4. En spektakulär byggnad och utsida, men vilken är din favoritplats i Platinan?

– Givetvis är de övre planen där man får en 360-graders vy över Göteborg en favorit. Jag tycker också att det var bra att det blev publika ytor längst upp, tillgängliga för alla. Och det är nog tillgängligheten som jag är mest stolt över – att Platinan har blivit ”en stad i staden” med ett inkluderande publikt interiört torg i gatuplan plus att vi fick till den stora multifunktionella mötes- och eventytan på nästan 1000 kvadratmeter. Vi sneglade lite på Kulturhuset i Stockholm och Centre Pompidou i Paris för att skapa en levande mötesplats utöver funktioner som hotell och kontor. Blandade verksamheter är nyckeln för företag att locka medarbetare till kontoren i en digital värld. Kontoren måste prestera på ett helt annat sätt idag än tidigare och det måste finnas kvaliteter som inte finns hemma. Där har Vasakronan lyckats och självklart stärks företagens arbetsgivarvarumärke genom att sitta i ett sådant sammanhang.

5. Till sist, vad hoppas du har hänt med Platinan om 30 år?

– Jag hoppas att man inte har bytt ut något, men samtidigt att det har hänt en hel del. Jag tänker mig att man har vridit och vänt på verksamheter och funktioner och att man i enlighet med Vasakronans ambition om återbruk har använt tidigare material. Helt enkelt att den där kuben vi lekte fram på ritbordet är densamma som nu, men ändå helt annorlunda från idag.