Rosteriet - Liljeholmen- Vasakronan

Vision

Med utvecklingen av Rosteriet 6 och 8 kommer en inbjudande och dynamisk plats växa fram i Liljeholmen, ett eftertraktat läge i Stockholm strax söder om Södermalm. Här ligger fokus på att forma attraktiva kontorsplatser som möter dagens och morgondagens behov. Visionen är att förvandla kvarteret från en sluten till en mer öppen plats genom att omgestalta bottenvåningarna med nya entréer, större fönsterpartier och fler publika lokaler. Samtidigt ska det bli lättare att orientera sig både inomhus och utomhus, med bättre sikt och stärkta grönstråk genom kvarteret.

1. Skapa en tydlig identitet för Rosteriet för att locka både besökare och de som jobbar i området. Det gör vi med tydliga entréer från Rosterigränd, Lövholmsvägen och Trekantsparken. Längs parken och Trekantsvägen planeras restauranger och caféer som skapar liv och knyter an till framtida bostadsområdet Lövholmen. En gångväg från parken görs enklare att hitta och i andra änden av Rosterigränd skapas en ny plats att mötas på. Vi gör det också lättare att hitta runt i området, både mellan husen och inne i dem, så att Rosteriet blir enkelt och trivsamt att vistas i.

2. Aktivering och förstärkning av grönområden, för att förbättra åtkomst och orientering genom kvarteret med ett sammanhängande grönt stråk som underlättar för biologisk mångfald på tak och mark mellan byggnaderna.

3. Hög cirkularitet, både inomhus och utomhus i kvarteret. Återbruk av både byggmaterial och interiör står i fokus för att minska klimatpåverkan och optimera resursanvändningen. Istället för att bygga från grunden skapar vi ett projekt som bygger vidare på befintliga strukturer och undviker rivning där det är möjligt.

4. En trivsam, inkluderande och trygg plats där grönska, flexibla och varierade verksamheter samt ett levande offentligt rum samverkar för att möta människors behov, både idag och i framtiden. Detta gör vi bland annat genom att sätta upp mer utebelysning, använda varmare färger samt material som möter blicken och skapar en trivsam känsla i den bakre gränden. Rosterigränd görs mer inbjudande och anpassas för gående som får företräde framför bilar och där det är möjligt planterar vi fler växter och låga buskar för trivsamheten.

Mot Trekantsparken har Rosteriet ett attraktivt söderläge och sjön Trekanten inom nära räckhåll. Med publik verksamhet i bottenvåningen blir det en naturlig plats att samlas och vistas vid för förbipasserande, besökare och hyresgäster i huset. Genom att underlätta för kollektivt resande till fastigheten, och samtidigt skapa en långsiktig variation av verksamheter, kommer Rosteriet bidra till värdeskapande stadsutveckling.

Hållbarhet i projekt

När Vasakronan bygger om eller bygger nytt gör vi det med stort fokus både på miljömässig och social hållbarhet. Det är inte bara själva fastigheten som är central utan även området och helheten. Det ska kännas tryggt och säkert och vi tar hänsyn till både människor och miljö.

Samtliga projekt miljöcertifieras enligt LEED med målet att nå högsta betyget Platina. Certifieringen är ett bevis från en tredje part på att våra fastigheter har en låg miljöpåverkan. Läs mer om LEED

De mest betydande miljöaspekterna för Vasakronan utgörs av energi- och materialanvändning samt avfall och transporter.

Fastigheter står för drygt 30 procent av energianvändningen i Sverige. Därför ställer vi mycket höga krav på energiprestanda när vi bygger om eller nytt. Vi arbetar också för att minska vårt effektbehov samt öka egen produktion och lagring av energi.

Det uppstår stora mängder avfall i våra ny-/ombyggnadsprojekt och därför är det vårt övergripande mål att minska avfallsmängderna och se till att så mycket som möjligt återvinns i nya kretslopp. Vi bygger vårt arbete på EU:s avfallshierarki.

Det betyder att vi verkar för att öka andelen återbrukat, förnybart och återvunnet material. Det avfall som ändå uppstår ska tas om hand och deponeras på ett miljöriktigt sätt. De material vi använder får inte innehålla farliga ämnen som kan spridas i inomhusmiljön eller till ekosystemen. Allt byggmaterial utvärderas och dokumenteras enligt Byggvarubedömningen.

Transporter bidrar till klimatförändringar, lokala luftföroreningar, buller och trängsel. Vår största påverkan kommer från transporter relaterade till våra byggprojekt. Vi ställer därför krav på våra leverantörer att de ska minska antalet transporter genom smartare logistik samt att de transporter som görs ska ske på ett miljövänligt sätt.

Inget av våra projekt får någonsin bedrivas på bekostnad av människors säkerhet och ambitionen är att ingen ska förolyckas eller skadas på våra byggarbetsplatser. Vår verksamhet är endast hållbar om vi ser till att skapa en trygg, säker och sund miljö som inkluderar goda arbetsvillkor där ingen diskrimineras. Alla leverantörer måste följa vår uppförandekod för leverantörer.

Om projektet

Utvecklingen av Rosteriet markerar början på ett nytt kapitel för kvarteret. Tidigt i projektprocessen har flera viktiga förutsättningar identifierats som påverkar hur området kan förändras och ta form.

I kvarteret finns befintliga skyddsrum som ska bevaras med så liten påverkan som möjligt på den nuvarande byggnadsstrukturen. Vissa av dessa sticker upp ovan marknivå, vilket bidrar till att bebyggelsen idag upplevs som sluten. Deras placering begränsar också möjligheten att öppna upp fasaderna mot gatan, något som blir en utmaning i visionen om ett mer tillgängligt och levande kvarter. Mellan husen gäller särskilda rättigheter för både väg och ledningar vilket påverkar utformningen av marken, vilken typ av ytskikt som får anläggas och växlighet som får planteras.

Rosteriet rymmer också en kulturhistorisk tyngd. En av byggnaderna har högt kulturmiljövärde och samtliga byggnader ska bevaras. Därför är vi varsamma med det som redan finns och ser till att nya tillägg tar hänsyn till platsen. Med detta som grund växer projektet fram genom både bevarande och nytillskott. Nya byggrätter kommer att läggas till i form av tre till fyra våningar ovanpå befintliga byggnader och en mindre del kompletteras på tidigare outnyttjat markutrymme. Allt genomförs med målsättningen att hålla nere klimatavtrycket, både genom vilka material vi väljer och hur vi bygger.

Utvecklingen sker i samarbete med Stockholms stad och flera andra aktörer vilket ställer höga krav på samordning och en gemensam målbild över kvarteret och området. Detta för att integrera de olika visioner och behov som finns både idag och i framtiden.

Historia

Fram till början av 1800-talet har Rosteriet varit åkermark och under början av 1900-talet fick industralism en viktig roll i stadsdelen. Kvarteret Rosteriets namn kommer från en fabrik som tillverkade surrogatkaffe som uppfördes 1913 i en byggnad som inte längre finns kvar. Idén om surrugatkaffe fick aldrig riktigt fäste då svenskarna föredrog äkta vara och dessutom var kaffetullarna låga. Redan 1920 såldes fastigheterna till Pharmacia som bland annat framställde Salazopyrin för ledgångsreumatism och tarminflammation, och som fortfarande tillverkas än idag. Byggnaderna ritades om för ändamålet av arkitekten Dag Melin. När Pharmacia lämnade kvarteret tog en ny epok vid. Under 1950- och 60-talen flyttade det halvstatliga företaget AB Atomenergi in med sin högteknologiska verksamhet. Här byggdes kontor, labb och fabrik för framställning av bränsleelement till kärnreaktorer. Industriarkitekten Karl G.H. Karlsson och senare Gustaf Kaunitz satte sin prägel på området.

AB Atomenergi var verksam i ca tjugo år. 1970 avslutade de sin produktion i kvarteret. Byggnadsstyrelsen förvärvade fastigheterna Rosteriet 5-8 under 1970-talet i takt med att Byggnadsstyrelsen utökade sin verksamhet. Under 1970-80-talet vann kontoren mark i Liljeholmen, industrin fick stå tillbaka, och byggnadsstyrelsen rev samtliga byggnader utom den som har högt kulturhistoriskt värde. Byggnadsstyrelsen lät i två etapper 1979-81 samt 1987-91 uppföra ett större sammanhängande kontorskomplex för statliga myndigheter. Dessa byggnader finns kvar idag. 1993 kom Vasakronan att ta över fastigheterna när Byggnadsstyrelsen upphörde. Vi på Vasakronan har bland annat gjort en mindre tillbyggnad år 2020 i hus C, genom att främst skapa reception, konferens och möteslokaler i bottenvåningen.

Stadsutveckling i Liljeholmen

I översiktsplanen utgör Liljeholmen ett prioriterat stadsutvecklingsområde och fungerar som en knutpunkt i söderort med tunnelbana, spårbunden trafik och bussar. Sjön Trekanten är ett betydelsefullt område för rekreation och behöver stärkas som målpunkt för stadsdelen. Det är ett populärt område med fiske, skridskoåkning och stigar. En plan för utvecklingen av sjön pågår.

Det goda kommunikationsläget i Liljeholmen kommer att stärkas ytterligare genom att en ny tunnelbana byggs mellan Fridhemsplan och Älvsjö (gula linjen). Det stärker Liljeholmen som arbetsplatskluster där fler kontorsetableringar eftersträvas och prioriteras. Fler i söderort får närmare till arbetet och det lokala näringslivet får bättre förutsättningar. Det händer mycket runt Rosteriet. I Liljeholmen, Lövholmen, Liljeholmshamnen och Marievik pågår flera stadsutvecklingsprojekt. Några är redan igång och andra är i planerings- eller genomförandefas. Tillsammans kommer de att bidra till mer liv och rörelse i stadsdelen.

Har du frågor om Rosteriet?

Hör av dig till Margaretha. Intresserad av kontor? Kontakta Philip.

Margaretha Hult

Fastighetsutvecklare

076-776 03 85 · 08-566 205 23

Skicka e-post

Philip Lagelius

Uthyrningschef

070-602 87 73 · 08-566 207 73

Skicka e-post

Projekt – Rosteriet 6 & 8