Bee Urban skalar upp för framtidens stad

På Vasakronans tak i Garnisonen surrar det fortfarande. Men det är inte bara bina som är i rörelse. Hela tankesättet kring stadsutveckling håller på att förändras. Bee Urban har under flera år skapat ytor där biologisk mångfald och fastighetsutveckling går hand i hand. Nu är de redo för nästa steg.

– Vi behöver bli bättre på att lyfta blicken. Förklara vad det här faktiskt gör för nytta både för människor och ekosystem. Växterna, djuren och insekterna bryr sig inte om vem som äger fastigheten. De behöver fungerande livsmiljöer, säger Filip Gustafsson, en av grundarna till Bee Urban.

Tillsammans med Vasakronan driver Bee Urban i dag ett tiotal projekt runtom i Stockholm. Förutom bikupor på tak och gårdar arbetar man med grönområden, dammar och våtmarker som både förbättrar miljön och stärker upplevelsen av platsen.

Mindre jobb, mer effekt

Men det handlar om mer än bara estetik. I takt med att hållbarhetskraven ökar, taxonomin skärps och kunskapsnivån hos både hållbarhetschefer och hyresgäster växer, får de gröna ytorna en ny roll. Bee Urban ser ett växande intresse för lösningar som kräver mindre skötsel, men levererar högre biologisk nytta. Lågintensiv förvaltning, återbruk och testbäddar med verklig effekt är några av nycklarna.

– Vi får ofta mandat att testa saker som kanske inte är självklara från början. Vasakronan har varit modiga nog att våga ge oss det utrymmet. Och det är då man lär sig, fortsätter Filip.

Bikupor är fortfarande en bra dörröppnare. De gör det lättare att förstå helheten och lockar till engagemang. Men Bee Urbans ambitioner sträcker sig längre än så. Just nu handlar det om att hitta rätt balans mellan insats och effekt. Och att förändra sättet vi tänker kring natur i staden.

– Risken är alltid att mycket av värdet går förlorat redan efter några år, eftersom ingen riktigt ansvarar för helheten. Vi vill bryta det mönstret. Designa, bygga och förvalta i ett och samma flöde. Då kan man skapa stadsmiljöer som verkligen lever, även på taket, avslutar Filip.

Frågan är inte längre om vi ska bygga in naturen i våra städer, utan hur. Och de som lyckas skapa lösningar som håller för både bina och budgeten får inte bara nöjdare hyresgäster. De bygger också en stad som fungerar på riktigt.