Från kall betong till varm puls. Det som en gång var en kall och opersonlig plats i hjärtat av Stockholm har genom utvecklingen av Sergelstan blivit något helt nytt. Här möts återbruk, energieffektiva lösningar och social omtanke i en ambitiös hållbarhetssatsning. Men hur gick det till? Och vad fyller gamla bankvalv och aluminiumplåtar från Hötorgsskrapan för roll i framtidens Stockholms city?
Det började för drygt tio år sedan när SEB meddelade att de tänkte lämna sina lokaler i kvarteret. Plötsligt stod en hel citydel öppen för utveckling. Där många såg rivningsobjekt, såg Vasakronan möjligheten att göra tvärtom.
– Vi var tidigt överens om att det inte räcker att tänka nytt. Vi måste också tänka efter. Vad kan vi bevara? Vad kan vi ge nytt liv? Och hur skapar vi en plats där människor faktiskt vill vara, säger Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan.
Att behålla stommarna gav halverad klimatpåverkan
I en byggbransch där nyproduktion ofta är en standardlösning valde Vasakronan istället bevarandets väg. Totalt bevarades drygt 100 000 kvadratmeter stommar i de arbeten som gjorts i hela Sergelstan. Bland annat har det sparats och återanvänts grund, pelare och gamla bankvalv från de tidigare byggnaderna.
– Det är den enskilt största klimatvinsten i hela projektet. Betongens koldioxidavtryck är mycket stor, så att kunna behålla stommarna gjorde att vi undvek att släppa ut tusentals ton koldioxid, säger Anna Denell.
Och det stannade inte vid betongen. En av Hötorgsskrapornas karaktäristiska aluminiumplåtar, som demonterades vid fasadrenoveringen av hus två, har fått nytt liv som planteringskärl och utemöbler via småländska Byarums Bruk. Resultatet? En cirkulär stolthet mitt i Stockholm city och en tydlig fingervisning att det finns alternativ till den annars så ofta rådande slit-och-släng-modellen.
Grönt på riktigt med takterrasser och regnvattentankar
Stadsgrönska är kanske inte det första man förknippar med Stockholm city. Men i Sergelstan har det lagts extra krut på att få in det gröna som en naturlig del av stadsbilden. Både bildligt och bokstavligt. Här har Vasakronan medvetet valt människan och hälsan före maximal energiutvinning på vissa takytor.
– I dag är lösningen oftast att sätta solceller på taken, men här har vi i stället satsat på gröna terrasser. Det gynnar biologisk mångfald, fångar upp dagvatten och skapar dessutom trivsamma miljöer för människor, säger Anna Denell.
Vattnet då? Det lagras, bokstavligt talat, där det en gång låg pengar. I det som en gång var bankvalv finns idag jättelika tankar som lagrar regnvattnet som samlas upp på taken. Det används bland annat till bevattning i växtbäddar, men också för att dryga ut spolvattnet i fastighetens toaletter. Visst blir det ibland lite brunt vatten i spolningarna, på grund av humusämnena i jorden som det först flyter igenom, men det är fungera som en tydlig påminnelse om att vi normalt, helt i onödan, spolar bort dricksvatten rakt ned i avloppet.
Social hållbarhet, trygghet och kulturarv i ny förpackning
För Vasakronan handlar hållbarhet inte bara om miljömässiga avvägningar, utan lika mycket om ekonomiska och sociala. De sociala bitarna har varit extra viktiga i Sergelstan.
– Delar av området var sådana många aktivt undvek och Malmskillnadsgatan upplevdes exempelvis som otrygg. Vi visste tidigt att vi var tvungna att skapa en plats där folk inte bara passerar så fort som möjligt, utan där man väljer att stanna, fortsätter Anna Denell.
Att skapa trygghet i city kräver mer än ljus och övervakning. Det kräver puls. Därför har Sergelstan fyllts med restauranger, publika ytor och evenemangsmöjligheter – och en stor del av framgången ligger i att Vasakronan valt att bevara delar av det som redan fanns.
– Vi kunde ha rivit och börjat om, men det vore kanske som att göra om misstagen från rivningen av Klarakvarteren. Det var frestande, men vi valde att stå upp för de kulturvärden som ändå finns i området i dag, även om husen fortfarande är relativt unga och ännu inte hunnit bli ”klassiskt vackra”, säger Anna Denell.
Inte bara LEED – utan ledarskap
Alla Sergelstans byggnader är miljöcertifierade enligt LEED, ett av världens mest kända miljöklassningssystem. Men Anna Denell höjer ett ögonbryn när ämnet kommer på tal:
– Det är klart vi certifierar. Men det är inte certifikatet som gör skillnaden. Det är tankesättet. Den dag vi bygger hållbart bara för att uppfylla checklistor har vi tappat målet ur sikte, fortsätter Anna.
Det Vasakronan i stället siktar på är långsiktigt värdeskapande. För planeten, för samhället och för de människor som lever och verkar i staden varje dag. Därför syns hållbarhet inte bara i tekniska lösningar, utan i hela platsens utformning.
Vad har varit lärdomarna vid planering och bygge av Sergelstan?
– Att det viktigaste ofta är det som inte syns. En bevarad betongstomme kan vara det som gör störst miljönytta, men det är något som ingen ser. En trygg plats kräver insatser som inte alltid kan mätas. Men de värdena är minst lika avgörande. Det handlar om att våga välja det hållbara, även när det är krångligare, avslutar Anna Denell.
