Koll på strukturkapitalet vid distansarbete

Koll på strukturkapitalet vid distansarbete

Teams, Dropbox, Google Hangouts och Yammer. Under pandemin kommunicerar vi och delar information på fler digitala plattformar än någonsin. En risk är att företag till slut har dålig koll på var allt finns.

Vi har vant oss vid att jobba på distans, mötas digitalt och insett att det går ganska bra att sköta arbetsuppgifterna från soffan. De flesta tycks vara överens om att sättet vi arbetar på har förändrats för alltid.

– Hybrid är det nya buzzordet. I ett arbetsliv post-corona vill sannolikt många i större utsträckning jobba på distans. Samtidigt behövs kontoret, inte minst som en plats för möten och interaktion. Det blir inte antingen eller, utan både och, säger Peter Östman, chef för affärsutveckling på Vasakronan.

– För att en arbetsplats ska fungera så bra som möjligt behöver tre delar samverka. Platsen, människan och tekniken. Hittills har fokus legat på de två första delarna. Tekniken har vi däremot pratat väldigt lite om. Nu ställs de frågorna på sin spets, säger han och fortsätter:

– Under corona har vi lärt oss att använda nya plattformar och verktyg och börjat bygga egna strukturer.

Peter Östman, Affärsutvecklingschef Vasakronan

 

En stor utmaning handlar om tekniken

Vi hittar lösningar vi gillar och delar eller spar information på många olika ställen. Risken då är att företaget tappar kontrollen över sitt strukturkapital. För organisationen blir då information och kunskap inte längre en upparbetad tillgång. Det som behövs är en tydlig strategi kring vad som är viktigt att göra på samma sätt och vad var och en kan välja själv. Till exempel vilka digitala plattformar och verktyg som organisationen prioriterar, var viktiga dokument ska sparas och vilka mallar eller arbetssätt som ska gälla för alla.

– Teknikfrågorna måste tas på allvar. Hur arbetsmiljön ska utformas och varför, har vi pratat om i tio år. De frågor som väcktes då blev en tydlig katalysator för att ledarskap, medarbetarskap och kultur behövde förändras. Nu är det teknikens tur att ta platsen som katalysator.

Peter Östman tror att gamla sätt att tänka kring strukturkapital kommer att utmanas.

–  En del kanske väljer att låta alla göra som de vill. Att det är mest effektivt även om en del av  strukturkapitalet går förlorat. Eller så blir strategin att styra precis allt. Men då stannar antagligen inte medarbetare särskilt länge. Så även här är det mest troliga en hybridvariant.

 

Andra viktiga frågor i pandemins spår handlar om vems behov som kommer först. Individens eller företagets.

– Många individer tycker att det finns stora vinster med distansjobb. De slipper resa, det blir enklare att få ihop livspusslet, de kan jobba från sommarstugan, och så vidare. För mig verkar det som att individen i väldigt hög grad har varit utgångspunkten i diskussionen, inte vad som är organisationens bästa, säger Peter Östman och fortsätter:

– Chefer behöver se till att göra det organisatoriska perspektiv tydligt. De måste få medarbetarna att bidra i ett arbetssätt som utvecklar verksamheten som helhet och inte bara dem själva. Det bästa resultatet skapar vi oftast tillsammans, inte var och en för sig.

Ett arbetsliv post-corona innebär med stor sannolikhet snabba förändringar. Men Peter Östmans råd är ändå att inte ha för bråttom. Det är viktigare att leda verksamheten in i den nya världen i den takt företaget klarar av. Det går inte att ändra allt på en gång.

–  För de flesta företag kommer det nya arbetslivet innebär en ordentlig transformation. Det finns många frågor att ta tag i. Men det är inget sprinterlopp, mer ett distanslopp. Du behöver springa hyfsat fort, men också ha en klar bild av vilken kondition du faktiskt har.