Miljöansvar

Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel; från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad och rivning. Vårt miljöarbete bygger på Försiktighetsprincipen och sker utifrån bolagets miljöledningssystem, som är upprättat i enlighet med ISO 14001-standarden. Företagets processer har utformats för att hantera miljöaspekterna i varje skede av fastigheternas livscykel. Miljöledningssystemet är integrerat med företagets övergripande kvalitetssystem och samordnat med affärsplaneprocessen. För att säkerställa att miljöledningssystemet följs sker varje år både interna och externa revisioner.

Material och utfasning av farliga ämnen (EN1)

Stora mängder material används vid nyproduktion, ombyggnad och lokalanpassningar av fastigheter. Materialet som används i vår projektverksamhet ger upphov till en stor miljöpåverkan när de produceras och de genererar dessutom stora transportbehov. Därför är det viktigt att minska mängden material som används och att i större utsträckning använda förnybara råvaror och återvunnet eller återbrukat byggmaterial. Vi behöver dessutom säkerställa att de material som används inte innehåller farliga ämnen som sprids i inomhusmiljön eller till ekosystemen utanför våra byggnader. Därför ska allt material som byggs in i byggnaderna alltid utvärderas och dokumenteras. I detta arbete använder vi Byggvarubedömningen.

Merparten av materialet som används i vår verksamhet är kopplat till vår nyproduktion, samt våra ombyggnader och lokalanpassningar. Det är respektive regionchef som ansvarar för projekten inom sin region och därmed även hur mycket och vilken typ av material som används samt att Byggvarubedömningen används i samtliga byggprojekt. Projektens miljöprestanda styrs av den valda miljöcertifieringen samt det interna styrdokumentet, miljöprogram för stora respektive små projekt. Miljöprogrammet ska följas av alla projektörer och entreprenörer och i det framgår att våra leverantörer förväntas hushålla med material, använda material som är möjligt att återbruka eller återvinna samt att i förebyggande syfte bygga så att stor flexibilitet uppnås och så att behovet av framtida ombyggnationer därmed minskar. I miljöprogrammet föreskrivs även att Byggvarubedömningen ska användas för selektering och dokumentation av byggvaror. Detta krav finns även i merparten av hyresavtalen vilket är viktigt då hyresgästerna ibland bygger om i egen regi.

Att Byggvarubedömning används i samtliga projekt kontrolleras i samband med intern- och leverantörsrevisioner. Av de revisioner som genomförts under året framgår att Byggvarubedömningen används i alla stora projekt.

Mängden material som används i verksamheten har tidigare inte ansetts vara en väsentlig hållbarhetsfråga i verksamheten och den har därför inte följts upp. För 2016 har en uppskattning av materialanvändningen gjorts utifrån den totala investeringen i ny-och ombyggnadsprojekt och lokalanpassningar som färdigställts under året. Uppskattningen visar att Vasakronan under 2016 köpte in byggmaterial för ungefär 475 mkr (1 148*). Utfallet för 2016 omfattar en bedömning av materialanvändningen i ombyggnaden av Kompassen i Göteborg som färdigställdes under året. Dessutom ingår en uppskattning av mängden material i avslutade lokalanpassningar under året.

I verksamhetens mål för 2017 ingår att samtliga ny- och ombyggnadsprojekt som påbörjas ska rapportera sin materialanvändning. Rapporteringen kommer att redovisas i samband med att projektet färdigställs.

*) Utfallet för 2015 har korrigerats då nya uppgifter framkommit.

Energianvändning (EN3 och CRE1)

Knappt 40 procent av samhällets energianvändning är hänförlig till fastighetssektorn. Att arbeta med att minska vår energianvändning samt att bara använda förnyelsebar energi är därför en viktig miljöfråga. Att ha en låg energianvändning är också en förutsättning för att byggnader ska kunna miljöcertifieras med ett högt betyg och det är också något som efterfrågas av många hyresgäster.

Vår driftorganisation, Teknik, service och utveckling, har huvudansvaret för de befintliga byggnadernas energianvändning samt valet av energislag. Energiarbetet styrs av bolagets energistrategi samt miljöpolicy. I bolagets affärsplan finns även årsvisa mål för hur mycket vi ska minska energianvändningen.

För att hitta ytterligare sätt att minska energianvändningen finns också ett nära samarbete med hyresgästerna, bland annat genom de gröna hyresavtalen som började tecknas 2010. Från och med 2017 kommer samtliga hyresavtal att omfatta de viktigaste punkterna från det gröna hyresavtalet, bland annat krav på inköp av förnybar energi, och uppföljningen av antal gröna hyresavtal kommer därför inte längre att vara relevant.

Klicka på bilden för större format

Det är regionerna som ansvarar för projektverksamheten där ny- och ombyggnadernas energianvändning avgörs. För stora nybyggnadsprojekt är målet att ligga minst 25 procent under BBR-kraven (Boverkets nybyggnadsregler). För ombyggnationer som inte omfattas av BBR-kraven är målet att halvera energianvändningen jämfört med innan ombyggnationen. Inget projekt där BBR-kraven är tillämligt har avslutats under 2016.

Energianvändningen följs upp månadsvis på fastighets-, region och bolagsnivå via ett energiuppföljningssystem där alla uppmätta värden läses in och bearbetas. Energianvändningen för nybyggnads- och ombyggnadsprojekt följs upp gentemot projekterade värden när projekten har avslutats.

Under 2016 fortsatte arbetet med att förbättra energiprestandan och i slutet av året uppgick den till i genomsnitt 110 kWh/kvm. Det är en förbättring med närmare 2 procent jämfört med samma period föregående år. För definition av energiprestanda och tempererad area se sidan 111 i årsredovisningen för 2016.

Klicka på bilden för större format

Att öka andelen förnybar energi ingår som en del i arbetet med att minska vår klimatpåverkan. Under 2016 driftsattes ytterligare 10 solcellsanläggningar i beståndet och totalt producerades 940 MWh (610) elenergi i våra solcellsanläggningar. Vid utgången av året fanns totalt 37 solcellsanläggningar i drift som totalt beräknas generera cirka 2 400 MWh per år, motsvarande en årlig elenergianvändning för närmare 5 Hötorgsskrapor. Anläggningarna finns inom hela beståndet där Stockholm har flest med 19 anläggningar, följt av Uppsala med 10, Öresund med 5 och Göteborg med 3 anläggningar.

För mer information om Vasakronans energiprestanda och solcellsanläggningar, se sidan 10 och 18 i Vasakronans årsredovisning för 2016.

Vattenanvändning (EN8 och CRE2)

Vattenförbrukning är en viktig fråga ur ett globalt perspektiv. Under de senaste åren har även tillgången på dricksvatten blivit begränsad i vissa delar av Sverige. Vasakronan använder vatten från de kommunala systemen och även om inga bristsituationer ännu har uppkommit på de orter där vi har verksamhet, arbetar vi kontinuerligt med uppföljning och kostnadseffektiva åtgärder för att minska förbrukningen. Att ha en låg vattenanvändning är en förutsättning för att byggnader ska kunna miljöcertifieras med ett högt betyg.

Vår driftorganisation, Teknik, service och utveckling, har huvudansvaret för de befintliga byggnadernas vattenanvändning medan regionerna ansvarar för att de ny- och ombyggnader utformas så att de får en låg vattenanvändning. I all projektverksamhet väljs vattenbesparande utrustning, till exempel snålspolande toaletter och blandare och eventuella planteringar i anslutning till byggnaderna planeras så att de inte ska behöva bevattnas.

Vattenanvändningen följs upp månadsvis på fastighets-, region och bolagsnivå via vårt driftuppföljningssystem där alla uppmätta värden läses in och bearbetas.

Den totala mängden vatten som förbrukades under 2016 uppgick till 1 159 000 kubikmeter, vilket motsvarar en vattenintensitet om 0,5 m3/kvm och år. Eftersom 2016 är första året som vattenanvändningen redovisas saknas relevanta jämförelsesiffror för utfallet.

Utsläpp (EN15-17)

Byggnader använder mycket energi i förvaltningsskedet vilket kan ge upphov till utsläpp av växthusgaser. Dessutom genererar verksamheten utsläpp från egna fordon, tjänsteresor och pendlingsresor. Vi genererar även stora mängder indirekta utsläpp i form av materialanvändning, avfall och transporter i samband med projektutveckling.

Varje år beräknar Vasakronan sina utsläpp av växthusgaser enligt GHG (Green House Gas) protokollet. Beräkningen för 2016 är utförd av konsultföretaget 2050 AB.

Tack vare ett kontinuerligt arbete med att minska energianvändningen samt genom inköp av förnybar energi har vi lyckats minska våra direkta utsläpp med ca 97 procent sedan 2006. Vasakronan klimatkompenserar för de kvarvarande direkta utsläppen, samt vissa indirekta utsläpp, genom att köpa andelar i kompensationsprojekt. Kompensationen sker årsvis i efterskott. Vasakronan har ett långsiktigt mål om att vara klimatneutrala utan att behöva kompensera.

Klicka på bilden för större format

 

Avfall (EN23)

Det uppstår stora mängder avfall i ny- och ombyggnadsprojekt och en stor del av det avfallet går i dagsläget till förbränning eller deponi. Det finns dessutom ett nationellt mål till 2020 om att 70 procent av allt bygg- och rivningsavfall ska återanvändas eller materialåtervinnas.

Vi tar även hand om stora mängder avfall från våra hyresgästers verksamhet och många gånger är det vi som avgör hur väl det avfallet sorteras eftersom det är vi som ansvarar för utrymmen och utrustning för källsortering i fastigheten.

EU:s avfallshierarki styr vårt arbetssätt med båda dessa typer av avfall och målet är att minimera det som går till deponi och förbränning samt öka andelen som återvinns eller återbrukas. Vasakronans långsiktiga mål är att varken vår egen eller våra hyresgästers verksamhet ska generera något avfall som inte kan återvinnas eller återbrukas.

För att nå det långsiktiga målet ska Vasakronan, i samverkan med kunder och leverantörer, arbeta för att;

1. Minska mängden avfall genom en god resurshushållning.
2. Skapa förutsättningar för återanvändning av avfall.
3. Hantera avfallet så att det går från att vara avfall till en ny resurs.
4. Farligt avfall som uppstår ska tas omhand på ett korrekt sätt.

I befintliga byggnader är det driftorganisationen, Teknik, service och utveckling, som ansvarar för att vi når avfallsmålet. Bland annat ingår i samtliga hyresavtal en överenskommelse om att hyresgästen ska sortera sitt verksamhetsavfall. I projektverksamheten är det regioncheferna som ansvarar för att vi når vårt mål. Från och med 2016 genomförs en avfallsworkshop i samtliga större ny- och ombyggnadsprojekt med syftet att identifiera de största möjligheterna att minska mängden avfall samt sätta ett konkret effektiviseringsmål för projektet. Under året har även flera ombyggnadsprojekt genomförts där material har återbrukats.

Klicka på bilden för större format

Redovisningen av mängden avfall som uppkommer hos oss och våra hyresgäster bygger delvis på uppskattningar. En del av avfallet inom kategorin hyresgästavfall hämtas av entreprenör utsedd av respektive kommun. Det är ofta svårt, och ibland till och med omöjligt, att få information från kommunerna om hur mycket avfall som hämtats i respektive fastighet. Därför har delar av avfallet uppskattats utifrån nyckeltal per kvadratmeter från de faktiska uppgifter som har kunnat fås.

Inom projektavfall finns utförlig statistik från de större projekten. Hur mycket avfall som uppstår i de mindre projekten, så kallade lokalanpassningar, finns det oftast inte någon uppgift om. Det uppkomna avfallet som härrör från den typen av projekt har därför uppskattas genom att beräkna fram ett nyckeltal per nedlagd krona, baserat på ett referensprojekt med faktiska uppgifter.

Leverantörsbedömningar avseende miljö (G4-12 och EN32)

För att kunna bedriva vår verksamhet på ett framgångsrikt sätt behöver vi anlita leverantörer av olika slag. Inköp ska göras i enlighet med Vasakronans värderingar dvs. hög etik, helhetssyn och en humanistisk grundsyn. Varje inköp ska kännetecknas av affärsmässig korrekthet, objektivitet och ärlighet med iakttagande av god affärssed. Inköp ska dessutom ske genom upphandlingar i konkurrens där leverantörer och anbud bedöms och prioriteras utifrån hur väl de uppfyller de ställda kraven och med beaktande av leverantörens kompetens, kvalitets-, hållbarhets- och arbetsmiljöarbete samt risk, funktion, utförande, design och pris.

Arbetet med att teckna avtal med våra leverantörer leds av en central inköpsenhet. Inköpschefen rapporterar till chefen för Teknik, service och utveckling. Det är inköpavdelningen som ansvarar för att inköpen uppfyller höga kvalitets- och hållbarhetskrav, att de sker till lägsta möjliga kostnad och för upphandling av nya leverantörer. Inför varje anbud genomförs en utvärdering av potentiella leverantörer utifrån ett flertal kriterier. I avtalen med nya leverantörer ingår alltid ”Uppförandekoden för Vasakronans leverantörer” och från och med 2017 ska samtliga nya ramavtals- och serviceavtalsleverantörer utvärderas avseende miljö, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter.

Det totala antalet leverantörer som anlitas direkt av Vasakronan uppgår till cirka 2 800. Dessa leverantörer har i sin tur ofta underleverantörer. Antalet underleverantörer är svårt att uppskatta eftersom antalet underleverantörer per leverantörer varierar kraftigt.

De leverantörer som främst anlitas är:

  • Entreprenörer (främst byggentreprenörer)
  • Konsulter (till exempel teknikkonsulter och arkitekter)
  • Energileverantörer (el, fjärrvärme och fjärrkyla)
  • Serviceleverantörer

Eftersom Vasakronan uteslutande bedriver verksamhet i Sverige så har även leverantörerna oftast sin hemvist i Sverige.

För mer information om Vasakronans inköpsarbete och uppförandekod för leverantörer, se sidorna 20 i årsredovisningen för 2016.

Miljökrav på våra leverantörer ställs dels i specifika bilagor i avtal, till exempel miljöprogram för stora respektive små projekt. Generella miljökrav sammanfattas i vår miljöpolicy och i vår uppförandekod för leverantörer som togs fram under 2013. Den tillämpas för alla nya leverantörsavtal och finns nu med i 100 procent av leverantörsavtalen tecknade av inköpsavdelningen. Det händer dock att en del avtal inte tecknas av inköpsavdelningen och det är därför svårt att totalt sett uppskatta hur många avtal och leverantörer som har relevanta miljökrav i sina kontrakt. Inom Vasakronan pågår ett kontinuerligt arbete med att minska antalet anlitade leverantörer och att få samtliga leverantörsavtal att hanteras direkt av inköpsavdelningen.

Kontroll av att leverantörerna lever upp till sina åtaganden i koden och eventuella ytterligare specifikationer i kontraktet sker genom revisioner. När vi väljer vilka leverantörer som ska revideras tar vi hänsyn till hur mycket vi köper av leverantören, samt särskilda risker och fokusområden. Under 2016 har totalt 10 (13) större leverantörsrevisioner genomförts. Utöver dessa har även 7(13) mindre leverantörsrevisioner genomförts i samband med kontraktsmöten och personalkontroller hos lokalvårdsleverantörer. Utfallet från de revisionerna visar att våra leverantörer på ett tillfredsställande sätt uppfyller våra miljökrav.

Miljöcertifiering av byggnader (CRE 8)

Miljöcertifiering av både befintliga och nybyggda fastigheter är viktigt ur flera perspektiv. De är ett bevis från tredje part på att våra fastigheter har en låg miljöpåverkan, vilket gör att vi kan tillmötesgå våra hyresgästers växande miljökrav. Att våra byggnader är miljöcertifierade är också av vikt för vår finansiering med gröna obligationer.

Ansvaret för att miljöcertifiera våra ny- och ombyggnadsprojekt ligger hos regioncheferna och för de befintliga byggnaderna hos chefen för Teknik, service och utveckling. Vid utgången av 2016 var 77 (71) procent av beståndet miljöcertifierat. Vasakronan räknar endast BREEAM, LEED och Miljöbyggnad som fullgoda certifieringar. Av de återstående fastigheterna kommer cirka hälften att certifieras under 2017. Övriga fastigheter är byggnader som genomgår någon typ av projekt. De kommer att certifieras under projektens gång och kommer därför vara klara först efter att projekten är avslutade. Vårt långsiktiga mål är att alla våra fastigheter ska vara miljöcertifierade.

Klicka på bilden för större format

För mer information om Vasakronans miljöcertifieringar se sidan 18 samt fastighetsförteckningen i årsredovisningen för 2016.