Viktigt med sociala relationer på kontoret
På svenska kontor gillar nästan alla sina kollegor och många har en nära vän på kontoret. Man jobbar bättre och stressar mindre med bra kompisar omkring sig. De flesta anser också att lokalernas utformning främjar socialt umgänge.
Kontorsbarometern visar att nästan alla, 95 procent, gillar sina arbetskamrater och sex av tio har en nära vän på kontoret. På kontor med över 100 anställda är det ännu fler (69 procent) som har en nära vän. På kontor med 10 anställda eller färre är det fler som svarar nej på frågan om de har en nära vän på kontoret (46 procent).
90 procent uppger att de sociala relationerna ökar trivseln på kontoret. 47 procent uppger att de presterar bättre och nästan lika många, 45 procent, säger att stressen minskar tack vare sociala relationer på jobbet. Fler än 4 av 10 säger dessutom att arbetskompisarna gör att de stannar kvar på arbetsplatsen.
Fråga:
Vad innebär de sociala relationerna på kontoret för dig?
- De ökar trivseln på kontoret: 90 %
- De gör att jag presterar bättre i mitt arbete: 47 %
- De minskar stressen på kontoret: 45 %
- De gör att jag stannar kvar på min nuvarande arbetsplats: 44 %
Lokaler för umgänge
För mer än varannan underlättar lokalerna det sociala umgänget. Framförallt är det mat och dryck som skapar umgänge på kontoret. 7 av 10 äter oftast lunch tillsammans med sina kollegor och 8 av 10 fikar tillsammans. 6 av 10 pratar över skrivborden och tar gärna ett snack i korridoren. Hälften av de tillfrågade går in på varandras rum och pratar. Det är endast 4 procent som inte umgås med arbetskamraterna på kontorstid.
Chefer umgås mindre
Personer med chefsbefattning är inte lika sociala på jobbet som andra. Chefer äter mindre lunch med kollegor (64 procent mot 70 procent totalt). De pratar mindre över skrivborden (48 procent mot 57 procent totalt) och fikar också mindre tillsammans (72 procent mot 78 procent totalt).
Undersökningen visar att ju större kontor, desto mer umgänge förekommer. På kontor med färre än tio personer umgås man mindre än på större företag. Allra mest umgås man med sina arbetskamrater på företag med över 100 anställda.
Sociala aktiviteter varje år
På de flesta kontor sker sociala aktiviteter någon gång per år, men för många bjuder jobbet aldrig på aktiviteter. Undersökningen visar att det idag är mindre vanligt att medarbetarna bjuds hem till chefen eller att hela kontoret åker utomlands tillsammans. Vanligare är kompetensutveckling för medarbetare (t ex att man får gå på kurs eller åka på egen studieresa) och teambuilding med ledarskapskonsult/psykolog.
- När det gäller vänskap och sociala aktiviteter finns det en viktig personalekonomisk synvinkel. Om man som arbetsgivare främjar umgänge och vänskap bland medarbetarna genom organiserade sociala aktiviteter får man lojala medarbetare som stannar kvar på arbetsplatsen. Samtidigt presterar de bättre och stressar mindre. Lokalerna bör därför främja socialt umgänge med platser där medarbetarna kan mötas för att prata eller dricka kaffe, säger Peter Östman, kommunikationschef på Vasakronan.
- Mindre arbetsplatser verkar enligt undersökningen vara en tuffare miljö för många med mindre umgänge på kontoret och färre som stannar kvar på arbetsplatsen av sociala skäl. Här talar personalekonomiska skäl för extra insatser, fortsätter Peter Östman.
Småpratet coachar
Barbro Lennéer-Axelsson är universitetslektor i psykologi vid institutionen för socialt arbete på Göteborgs universitet. Hon har bl a skrivit boken Arbetsgruppens psykologi som handlar om gruppdynamik, relationer och roller på jobbet.
- Småpratet mellan kolleger kan ses som en sorts kollektiv coaching, vi stämmer av vad andra tycker och tänker och är varandras sociala stöd i frågor som rör både yrket och privatpersonen. Vi kan uppmuntra varandra och också förstå varför någon inte är i form just nu, fortsätter Barbro Lennéer-Axelsson.
- Man kan inte bara vara en roll på jobbet, utan det är viktigt att man är människa. Upplever vi gemenskap med våra kolleger, känner vi oss trygga och klarar också stress bättre och gör ett bättre jobb, säger Barbro Lennéer-Axelsson.
Källa: Kontorsbarometern 2, 2005