Mer stress, men större tolerans och fler trivseldetaljer i kontorslandskap

Människor som sitter i kontorslandskap upplever att fler är stressade och utbrända än de som sitter i andra planlösningar. De i kontorslandskap upplever dessutom att de har sämre möjligheter att påverka sin arbetssituation. Men på de arbetsplatser där chefen sitter i kontorslandskapet tillsammans med övriga är det fler som upplever att stämningen är god och fler som trivs än om chefen sitter avskilt.

Bland de tillfrågade sitter 27 procent i kontorslandskap och 73 procent i annat alternativ (eget rum, delar med ett fåtal eller flexkontor). Undersökningen visar bland annat att det är fler i kontorslandskap som instämmer helt eller delvis i att det är mycket sjukskrivningar på arbetsplatsen (45 procent) än de som sitter i andra planlösningar på jobbet (40 procent).

Andelen som upplever att många är utbrända är också större i kontorslandskap (53 procent) än andra (42 procent). Det är även en större andel av dem som sitter i kontorslandskap som instämmer helt eller delvis i att många på kontoret är stressade (83 procent) än i övriga planlösningar (77 procent).

På de arbetsplatser där chefen sitter i kontorslandskapet tillsammans med övriga är det fler som upplever att stämningen är god och fler som trivs än om chefen sitter avskilt. Färre är stressade och strukturen upplevs som mindre hierarkisk.

- Kontorets utformning är viktigare än man tror. I ett öppet kontor är det viktigt att man behåller effektiviteten och flexibiliteten, men det måste också finnas möjlighet till avskildhet. Idag är kombikontor allt vanligare, säger Peter Östman, kommunikationschef på Vasakronan.

Utformningen påverkar trivseln och arbetsinsatsen
Undersökningen visar att kontorets utformning påverkar medarbetarnas trivsel, stämningen på arbetsplatsen och kommunikationen mellan medarbetarna. Dessutom påverkas arbetsinsatsen, kanske bland annat därför att de som sitter i landskap upplever att de har betydligt sämre möjligheter att läsa eller utföra arbete som kräver hög koncentration. Det upplever hela 95 procent av de tillfrågade.

De som sitter i kontorslandskap upplever också att de har sämre möjligheter att påverka sin arbetssituation i stort och skulle vilja ha större möjligheter att påverka bland annat den egna placeringen i lokalen och arbetsverktygen såsom dator och mobiltelefon.

- Två viktiga parametrar på kontor är känsla av kontroll och interaktion. I öppet landskap är det mer interaktion och mindre känsla av kontroll. Därför är det viktigt att man skapar en egen vrå i det öppna landskapet, ett eget territorium med gröna växter och bilder på familjen. På så sätt får man en starkare relation till arbetsplatsen, säger teknologie doktor Alan Dilani, chef för Research Center Design & Health i Stockholm, som forskat mycket på kontorets utformning och hälsa.

Högre tolerans i landskap
Det verkar finnas en högre tolerans hos dem som sitter i landskap mot störningsmoment från bland annat ventilation, dålig lukt. Det verkar som man har utvecklat en bättre infrastruktur i kontorslandskap.

Ordningsregler som klädkod, högljudda mobilsignaler, låg samtalston och regler mot stökiga skrivbord är betydligt vanligare i kontorslandskap. När många delar på utrymmet krävs det mer hänsyn och lite fler regler för att hålla ordningen. I andra planlösningar är diskregler vanligast.

Espressomaskin, fruktkorg, stor logotype och moderna designmöbler är vanligare i kontorslandskap. Det verkar generellt som om kontoren är modernare i kontorslandskap än de kontor som har annan planlösning. De som sitter i cellkontor (eget rum) upplever kontoret som mer färglöst och nedslitet (20 %) än de som sitter i kontorslandskap (14 procent).

Källa: Kontorsbarometern 1, 2004