Vasakronan - fastighetsbolag med fokus på kontor och butiker
Publicerad: 2015-10-30

Helt uppåt väggarna?

På 70-talet gick den gröna vågen från städerna och ut på landsbyggden. Nu är det tvärtom. Med 85 procent av Sveriges befolkning boende på mindre än två procent av landets yta är det hög tid att göra städerna grönare.

Inom stadsplanering talar man om urbana ekosystemstjänster, dvs tjänster som gynnar människor genom ett ökat välmående och förbättrade livsvillkor. Det kan vara ekosystem som tjänar som bullerskydd, tar hand om dagvatten, jämnar ut temperaturer och inte minst bidrar till människors hälsa och välbefinnande.

— I och med vår snabba urbanisering måste vi höja takten på utbyggnad av ekosystemtjänster i städerna. Vi behöver mer växtlighet för att kunna rena luft och vatten, men även för att isolera mot kyla och värme. Ekosystemtjänster är en viktig del av vår framtida livskvalitet, säger Magnus Tengberg, affärsområdeschef för projekt på Vasakronan.

I takt med att städerna förtätas minskar såväl grönområden som förutsättningar för urbana ekosystemstjänster. Obebyggda ytor får ge vika för infrastruktur, bostäder och arbetsplatser vilket betyder att fler människor blir beroende av de krympande grönområden som finns kvar.

— Människor mår bättre av och i gröna områden. Naturen får oss att trivas, stressa av och kan till och med gör oss friska fortare. Det går inte att separera natur från sociala och ekonomiska aspekter. Allt hör ihop. Nu måste vi bara hitta samarbetsformer för ekosystemstjänster i stadsutveckling. Ingen aktör kan driva den utvecklingen ensam, säger Magnus Tengberg.

Vaxtvaggkollage

Ekosystemtjänster är en viktig del av vår framtida livskvalitet. Nu måste vi hitta samarbetsformer för ekosystemstjänster i stadsutveckling. Ingen aktör kan driva den utvecklingen ensam.

Magnus Tengberg, Affärsområdeschef Projekt Göteborg, Vasakronan

Några av de nyckelfaktorer som påverkar förekomsten av ekosystemtjänster är avsaknad av samverkan, att man ser på stad och natur som separata delar.  Både attityder och beteenden måste förändras, det saknas system för att värdera behovet av ekosystemstjänster och det saknas insikt i att de flesta ekosystemtjänsterna är helt beroende av en god förvaltning. Dessutom påverkar de olika ekosystemstjänsterna varandra. Det är meningslöst att utgå från enstaka system.

— Ekosystemtjänster är delar av komplexa system och kretslopp som inte kan reduceras till avgränsade ytor. Om vi vill att det ska ha effekt och bidra med många olika tjänster så måste vi se helheten, säger Anna Denell Hållbarhetschef på Vasakronan.

Ett exempel på ekosystemstjänster i bebyggelse är sedumtak. På Vasakronan förses alla nybyggda fastigheter med sedumtak om det är möjligt. Men taken utgör en ganska liten del av en byggnads yttre skal. Många gånger utgör fasaderna en mycket större area. Gröna fasader har i princip samma fördelar som gröna tak, exempelvis så renar de luften i närområdet och tar de hand om dagvatten, men de bidrar även med en kylande effekt på sommaren.

Nu testar Vasakronan sin första gröna utomhusfasad

60 kvadratmeter vertikal, urban grönska på en byggnad på Kyrkogatan i Göteborg.
Tusentals växter skapar ett eget ekosystem som ringlar sig upp mot himlen.

KyrkogatanVaxtvagg

—Vi täcker 60 kvadratmeter av husväggen med över 2 000 plantor från 17 olika växtarter och skapar en klättrande oas mitt inne i stenstaden. En stor fördel med växtväggar är att de syns på ett helt annat sätt än traditionella gröna tak. Dessutom kan vi använda andra typer av växter och på det sättet skapa en ännu större biologisk mångfald. Bra för oss, bra för naturen, säger Magnus Tengberg.

Gröna tak och fasader förbättrar stadsklimatet genom att växterna filtrerar luften från stoff och damm, binder partiklar och koldioxid till växterna samt avger syre. De ger plats och näring till livsviktig biologisk mångfald, reglerar temperatur och buller, men framförallt bidrar grönskan till en hållbar och motståndskraftig stad.

— Gröna fasader är ett viktigt och spännande led i vårt arbete med att förstärka de urbana ekosystemen. Vi har redan infört det i vår nyproduktion, nu vill vi påverka den stora delen av kakan – vår befintliga bebyggelse, säger Anna Denell.

Några exempel på fördelar med växtlighet i staden:

  • Ökad biologisk mångfald
  • Bättre luftkvalitet
  • Minskat buller
  • Omhändertagande av dagvatten
  • Vattenrening
  • Pollinering
  • Bättre hälsa hos människor
  • Välmående och ökad livskvalitet