Vasakronan - fastighetsbolag med fokus på kontor och butiker
Publicerad: 2017-10-13

Sergelgatans återkomst

Länge omtyckt, välbesökt och uppskattad. I dag har Sergelgatan i Stockholms city tappat lite av sin attraktion. Men förändringar är på gång, gatan ska få nytt liv.

Sergelsgatan_vision

Det var folkligt och festligt när Sergelgatan, som sträcker sig från Hötorget till Sergels torg, invigdes 1959. En av Sveriges första gågator som 1963 fick värmeslingor och sitt karriäristiska svartvita mönster designat av arkitekt David Helldén.

Fortfarande är Sergelgatan en av Stockholms få bilfria gator. Men med åren har den blivit mindre attraktiv. Kundflödena är höga men omsättning har minskat och på kvällen när butikerna stängt upplevs stråket som lite ensligt och otryggt.

– Vi vill utveckla Sergelgatan och skapa en attraktiv plats. Vår vision är en plats som lever och där människor vill mötas, även på kvällarna. Det handlar också om att knyta ihop Sergelstan och skapa flöden av människor som rör sig på Sergelgatan, Sveavägen, Hamngatan och Malmskillnadsgatan, säger Martin Sandgärde, chef för handel Stockholm på Vasakronan.

Vasakronan äger 60 procent av fastigheterna längs med Sergelgatan och har sedan länge samverkat med övriga fastighetsägare och Stockholms stad för att göra visionen till verklighet.

 

Sergelgatans_invigning

Taktradgard

Ritningar från 50-talet över Takträdgårdana på båda sidor av Sergelgatan.

– Det finns en stor potential som inte utnyttjas i dag. Det behövs fler butiker, restauranger och uteserveringar. Jag skulle också gärna se en mer levande gatumiljö till exempel genom olika kulturaktiviteter, säger Martin Sandgärde.

Sergelgatan kantas av de fem Hötorgshusen som utgör ena sidans butiksfasader. Mellan husen finns inbyggda gångar ut mot Sveavägen.

– Den modernistiska arkitektur som fasaderna har ska vi behålla. Men samtidigt vill vi förbättra butikslösningar och synligheten ut mot gatan. De invändiga passagerna i Hötorgshusen kommer att förändras för att skapa nya butiks- och restaurangytor. Vi kommer också att glasa över utrymmet mellan första och andra Hötorgsskrapan för att skapa en trevligare miljö och bättre entréer till kontoren.

När Sergelgatan ritades var en bärande tanke att människor och bilar skulle separeras, en gågata och en tillflykt upp på grönskande terrasser, högt ovanför trafik och stadens brus. Därför skapades Hötorgsterrassen som tidigare även inkluderade en terrasspark på andra sidan Sergelgatan som nåddes via gångbroar över Sergelgatan.

Hötorgsterrassen stängdes 1976 på grund av ordningsproblem men sommaren 2015, efter nästan 40 år, fick den nytt liv. Då öppnades området mellan det första och andra Hötorgshuset åter igen för allmänheten. Här skapades en urban oas med mat, dryck, musik, kultur och aktiviteter.

– Vi öppnade på försök och det blev en omedelbar succé. Nu är Hötorgsterrassen etablerad och drar många besökare, både stockholmare och turister. Att terrassen har öppet på kvällarna bidrar också till det vi vill uppnå när det gäller ökad trygghet, liv och rörelse efter att butikerna har stängt, säger Martin Sandgärde.

Omvandlingen av Sergelgatan kommer att ske i etapper med start under 2018. Planen är att stockholmare och besökare i huvudstaden ska kunna flanera i en klassisk, men på många sätt annorlunda, miljö i slutet av 2020.

 

Läs mer om utvecklingen av Sergelstan och vad som händer just nu på Malmskillnadsgatan, Sergelhuset och Hamngatan.

hotorgsterassen

Hötorgsterrassen har blivit en oas för såväl stockholmare som turister.