Vasakronan - fastighetsbolag med fokus på kontor och butiker
Publicerad: 2016-09-29

Samtal stör kollegor mest

Stökiga bordsgrannar, mobilprat, livliga samtal. På arbetsplatsen påverkar ljudmiljön oss varje dag. Vissa blir störda, andra tar det med ro. Varför reagerar vi så olika? Och vad kan vi göra för att skapa en lugn och skön miljö?

ljud_web_main_w940

Olika människor är olika känsliga för buller och ljud. En del av oss kan mentalt blunda med öronen, andra blir störda och har svårt att koncentrera sig. Om du sitter i ett öppet kontorslandskap och tittar dig omkring ser du säkert att dina kollegor reagerar på olika sätt. En del verkar oberörda, andra sitter med hörlurar eller försöker hitta en mer lugn plats. Inom psykologin talar man om ljudkänslighet som en personlig egenskap.

– Ljudkänslighet har förmodligen både genetiska och psykosociala orsaker. Det handlar alltså inte i första hand om att man har känsligare hörsel, utan snarare att man är extra känslig för stimuli och har svårt att utestänga distraktioner. Men forskningen har inte kommit så väldigt långt, säger Mats Nilsson, professor vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Hur vi uppfattar ljud påverkas också av om du är glad, sur eller trött. Mår du inte bra kan du uppleva att du blir mer störd än om du känner dig på topp.

– Vi har en begränsad mängd resurser. Är man avspänd är det lättare att hantera stimuli. Men har man redan förbrukat sina resurser kommer nya stimuli att upplevas som stressande. I en bullrig skolmiljö kan barns inlärning påverkas negativt. Detsamma gäller nog i kontorslandskapet, säger Mats Nilsson.

Det finns mycket forskning kring buller och höga ljudnivåer, ofta kopplat till hälsorisker som exempelvis hörselskador. Mindre kring hur vi upplever ljudmiljön i ett kontorslandskap.

– Här finns ett glapp mellan näringsliv och akademi. Jag försöker lyssna och prata med båda sidor och hitta samarbeten, säger Pontus Thorsson, doktor i akustik. 40 procent av sin tid forskar han på Chalmers i Göteborg, och 60 procent jobbar han som akustikkonsult.

Pontus Thorsson menar att de värden och riktlinjer för ljudnivåer som finns idag inte går att applicera på hur ljudmiljön upplevs på arbetsplatsen. För byggnader finns riktvärden som Boverket har tagit fram, till exempel när det gäller buller från installationer som hissar, värme, vatten, och avlopp. Det finns fyra nivåer, A (mycket bra), B (bra), C (acceptabelt) och D (inte bra).

– Men det är inte säkert att medarbetarna på ett kontor i en byggnad med nivå A är nöjda. Det blir helt enkelt för tyst i inomhusmiljön. Det kan innebära att om jag sitter i ena änden av lokalen hör jag vad min kollega säger 20 meter bort. Hörseln är dynamisk och anpassar sig till den lägre ljudnivån.

”Vår koncentrationsförmåga är särskilt sårbar för tydliga samtalsljud. Vår hjärna har nämligen inte förmåga att sortera bort dem. Kollegors samtal och prat går därför rakt in i hjärnan och distraherar oss, vare sig vi vill eller inte.”

Joakim Scholander, specialist på akustiklösningar och ljudmiljöer

web_ljud_tjej_dator

Pontus Thorsson poängterar att även om vi kanske tror det, så är det inte absolut tystnad vi vill ha.

– Att befinna sig i ett rum som är helt tyst är obehagligt. På Chalmers har vi ett helt ljudisolerat rum där vi gör mätningar. När jag har varit där inne för länge hör jag till slut mina egna hjärtslag. Det blir artificiellt, säger han och fortsätter:

– Ingen miljö är helt tyst. Inte ens naturen. Däremot kan vi uppleva naturens ljud som positiva och avkopplande. Men också det motsatta om vi förknippar dem med obehagliga saker. Stark blåst till exempel. Eller ett väldigt lågt, men i högsta grad påträngande ljud, som surret av en mygga.

När vi hör är öronen våra mätinstrument och hjärnan vårt filter.

– Hjärnan är som en dator. Den får information från olika håll och har olika kriterier för vad som ska släppas igenom. Den säger antingen: det här är tryggt och lugnt det behöver jag inte bry mig om. Eller: det här innehåller information som kan vara viktig. Och då passerar signalen filtret, säger Joakim Scholander, specialist på akustiklösningar och ljudmiljöer.

Samtal innehåller mycket information. Vi lyssnar och tolkar eftersom vi är sociala och nyfikna varelser. Kanske har det som sägs betydelse för mig? Antingen det gäller jobb eller på ett personligt plan.

– Vår koncentrationsförmåga är särskilt sårbar för tydliga samtalsljud. Vår hjärna har nämligen inte förmåga att sortera bort dem. Kollegors samtal och prat går därför rakt in i hjärnan och distraherar oss, vare sig vi vill eller inte, säger Joakim Scholander.

I kontor där alla hör vad alla säger kan mängden distraktion bli så stor att produktivitet och trivsel sjunker markant.

– Vi tror att vi kan multi-taska, men det kan vi inte. Tappar vi koncentrationen kan vår effektivitet sjunka från 100 till 30 procent, säger Joakim Scholander.

ljud_web_maskin_w380

”Att tillföra istället för att ta bort ljud går emot det man traditionellt trott på. Det har varit lite känsligt, inte minst bland akustiker. Nästan lite som att svära i kyrkan.”

Pontus Thorsson, doktor i akustik på Chalmers i Göteborg

Länge har en bra ljudmiljö handlat om att dämpa och ta bort så mycket ljud som möjligt. Det kan vara genom akustiktak, absorberande skärmar och ljuddämpande mattor. Nu pratar många om ljudberikning. Det innebär att tillföra ett bakgrundsljud på svag nivå som maskerar det mänskliga talet. Då uppfattas det inte lika tydligt och blir mindre störande.

– Bakgrundsljudet ska innehålla så lite information som möjligt för att undvika att det pockar på vår uppmärksamhet. Ett neutralt brus till exempel, säger Joakim Scholander.

På vilken nivå ljudet ska ligga bestäms bland annat av arbetsmiljö och typ av verksamhet. Nivån kan också variera över arbetsdagen. På morgonen kan det behövas en lägre nivå när kontoret är relativt tomt, på eftermiddagen en högre. Nivån är också kulturellt betingad.

– I USA väljer man att lägga berikningsljud på höga nivåer. De har en annan arbetskultur med större acceptans när det låter mycket. Hos oss har vi en kultur som bygger på lyhördhet och hänsyn. Vi gillar en relativt låg ljudnivå. Det tycks också som att människor i länder med hög befolkningstäthet accepterar en högljudd miljö mer än de som bor glesbefolkat, säger Pontus Thorsson.

Att jobba med ljudberikning är ett nytt och ganska outforskat område i Sverige.

– Att tillföra istället för att ta bort ljud går emot det man traditionellt trott på. Det har varit lite känsligt, inte minst bland akustiker. Nästan lite som att svära i kyrkan, säger Pontus Thorsson.

Pontus Thorssons och Joakims Scholanders tes är att den optimala ljudmiljön kräver en kombination av akustikåtgärder och ljudberikning. För att testa detta utför de nu experiment i verkliga kontorsmiljöer. En sådan finns på Vasakronans huvudkontor i Stockholm.

Här har medarbetarna fått arbeta under olika förhållanden: med enbart ljudabsorberande åtgärder, enbart ljudberikning och med en kombination av de båda – och med inga åtgärder alls. Medarbetarnas synpunkter har samlats in via enkäter.

De första resultaten pekar på att tesen stämmer. När åtgärderna kombinerades upplevde medarbetarna att de inte lika tydligt hörde tal längre bort och blev därmed mindre störda av samtalsljud.

– Nu kommer vi noggrant analysera mätningar och enkäter för att hitta samband mellan mätvärden och subjektiv upplevelse. Sådana resultat kan användas för att planera nya kontor på ett bra sätt från början.

– Nästa steg är att undersöka om vi kan förbättra ljudmiljön ännu mer genom att förändra det berikande ljudets karaktär.  Hittills har vi använt ett statiskt brus, men vi vill se om ljudets frekvensbalans eller inslag av andra ljudkaraktärer kan förbättra situationen ytterligare, säger Pontus Thorsson.

Klicka här för att läsa nr 3 2016 av En bättre värd

ljud350

Vill du läsa mer om ljud på arbetsplatser? Vi har gjort en Värdens Pocket i ämnet, ladda ner den här!

Så här hör vi

Ljud är osynliga vibrationer som färdas genom luften. När någon pratar, löv prasslar, en telefon ringer eller något annat skapar ett ljud, färdas vibrationer genom luften. De vibrationerna kallar vi ljudvågor.

Hörselintryck uppstår när örats flimmerhår omsätter tryck­vågorna i luften till nervimpulser vi kallar ljud. Örats och hjärnans uppgift är att omsätta vågornas storlek och frekvens till olika ljudstyrkor och toner och samtidigt beräkna varifrån ljudet kommer.

Ljudkällans lokalisering beräknas utifrån tidsskillnaden i ljudens ankomst till öronen. Vi kan uppfatta skillnader på ned till 1/10000 av en sekund. Örat är också oerhört känsligt och kan uppfatta ljudtryck på ned till 20 miljondels Pa (Pascal). Som jämförelse är det statiska lufttrycket 5 miljarder gånger större.