Vasakronan - fastighetsbolag med fokus på kontor och butiker
Publicerad: 2011-09-16

Hur stor kontorsyta behövs?

I dag handlar kontor mindre om yta och kostnad och mer om vad de ska uppfylla för funktion. Visst är det praktiskt att utgå från en generell siffra, men tyvärr finns det inga generella företag. Vilken typ av kontor som passar ert företag bäst beror på vilket stöd er verksamhet behöver.

Aktivitetsbaserat-illustration

Kontoret har gått från en plats med fyra väggar och tak till att vara ett strategiskt verktyg där den fysiska miljön har betydelse för ledarskap, medarbetarskap och arbetssätt. Därför är det viktigt att ta reda på vilken typ av arbetsplats som bäst stödjer ert företags strategi och mål. Och förstå att den lösningen ser olika ut för alla.­

— Vi vet att den fysiska miljön ger oss en upplevelse som i sin tur ger känslor. Och känslor påverkar beteenden. I det aktivitetsbaserade kontoret är det du själv som väljer vilken arbetsplats som passar bäst för stunden, kanske är det soffan, skrivbordet eller tysta rummet, säger Britt Lindqvist, utvecklingschef på Vasakronan.

Inget kontor är det andra likt. Alla måste skräddarsys, men det handlar mest om att arbeta med inredningen snarare än att bygga väggar och rum. Det vi ser i dag är att fler och fler väljer ett aktivitetsbaserat kontor. Tanken är att kontoret byggs upp i olika zoner, designade att passa olika typer av arbete. Zonerna kan i princip utformas hur som helst så länge som de stödjer medarbetarnas olika behov. De vanligaste behoven brukar vara koncentrerat arbete, kreativt arbete och teamarbete. Fasta arbetsplatser saknas. Var och en väljer den miljö och den arbetsplats som passar bäst för stunden.

— Kontorsytan blir helt beroende av er arbetsplatsstrategi, det vill säga den funktion som kontoret ska uppfylla. Behövs många alternativa mötesytor kommer det kanske att ta mer plats än ett vanligt kontorslandskap, men det skapar rätt förutsättningar för er verksamhet, säger Henrik Eriksson, rådgivare på Vasakronan.

Men hur var det nu med ytan? Vasakronans eget huvudkontor huserar exempelvis 200 personer på en yta av 2 500 kvadratmeter, då är det ganska luftigt eftersom alla 200 aldrig är på plats samtidigt. Räknar man traditionellt betyder det 12,5 kvm per medarbetare men på en aktivitetsbaserad arbetsplats blir det helt fel nyckeltal. Det som är intressant är hur väl man har lyckats matcha de typer av arbetsplatser/verktyg som respektive organisation/företag behöver.

En gammal tumregel är att det behövs omkring 20 kvadratmeter lokalyta per person eller arbetsplats på ett kontor. Då räknas alla typer av normala utrymmen in, exempelvis arbetsytor, pentry, toaletter, förråd och entré. Skulle Vasakronans eget huvudkontor designas mer traditionellt med fasta arbetsplatser skulle det betyda att det då behövdes cirka 4 000 kvadratmeter.

I många modernare fastigheter har man skapat effektivare lokalyta genom öppna planlösningar och mer effektiva installationer för ventilation och kyla. Men trots att det ofta är tekniskt och praktiskt möjligt att komma ner på en lokaleffektivitet på 12-15 kvadratmeter per arbetsplats är det ganska ovanligt. I äldre fastigheter behövs ofta cirka 25-35 kvadratmeter per arbetsplats. Det beror på att planlösningarna inte kan göras lika öppna, och att installationerna för ventilation och kyla är mindre effektiva än i moderna fastigheter.

Läs mer om kontorsrevolutionen, aktivitetsbaserade kontor och varför det är så viktigt att ha en arbetsplatsstrategi.

Kontakta gärna våra uthyrare för mer information. Ring oss på 020-333 444 eller mejla till hyr@vasakronan.se.

Behövs kontoret längre?

Hur vi arbetar håller på att förändras från grunden, men hänger våra arbetsplatser med i förändringen? Vi åkte till New York och träffade den världsberömde designern Karim Rashid för att höra hans tankar om vad det är som formar framtidens arbetsplatser.

Vi har också pratat med varumärkesexperten Johan Ronnestam, antropologen Viktoria Walldin och innovatören Ronald Van Den Hoff för att ta reda på vilken roll våra kontor kommer att få när tekniken förändrar våra liv och vårt arbete.

Se filmen här