Vasakronan - fastighetsbolag med fokus på kontor och butiker
Publicerad: 2017-10-20

Grönt är mer än bara pynt

Träd renar luften. Buskar dämpar buller. Växter befriar regnet från tungmetall­er och insekter pollinerar grödor. Naturen jobbar för oss hela tiden, ett hårt och otacksamt slit. Hur väl förvaltar vi nyttan av naturen?

317_ekotjanster_ill_h360

Visste du att en humla flyger en viss sträcka, sedan vänder den om? För att humlan ska trivas och långsiktigt bidra till den biologiska mångfalden på en plats krävs en så kallad grön infrastruktur – att natur och bebyggelse samspelar så att humlan kan flyga som den vill utan att vi människor, våra behov eller byggnader står i vägen.

De utsatta pollinerarna har fått symbolisera en av världens mest akuta miljöfrågor: hotet mot ekosystemtjänsterna. Det vill säga de tjänster som naturen gör för människan hela tiden. När naturen fungerar som den ska hjälper exempelvis växtlighet till att reglera klimat och rena luft och vatten, insekter pollinerar våra grödor medan maskar och bakterier bryter ned avfall och gör jorden bördig – allt i ett ömsesidigt samspel. Ur ett ekosystem i balans kan människan utvinna såväl rent vatten, rekreation och mat som kommersiella produkter och tjänster.

– Människan klarar sig inte utan ekosystemtjänsterna, de lägger grunden för vår välfärd. Vi har så mycket smart teknologi att det är lätt att tro att vi gjort oss oberoende av naturen, men tekniken kan inte ersätta det naturen gör för oss. Och det är ett jobb som den gör helt gratis, säger Fredrik Moberg, doktor i marin systemekologi och co-director på Albaeco, en organisation med strategisk kompetens inom hållbar samhällsutveckling, forskningskommunikation och utbildning.

Tillsammans med klimatet står ekosystemtjänsterna högst upp på FN:s priolista. Frågan har länge varit het inom forskarvärlden, men först runt 2005 blev den publik genom Millenium Ecosystem Assessment, en FN-initierad studie av tillståndet för världens ekosystemtjänster.

– Av 24 studerade ekosystemtjänster var 60 procent överutnyttjade och på väg att försämras. Studien visade att människan är bra på att förstärka ekosystemtjänster som gör att vi kan producera timmer, fisk, skaldjur och sådant som går att sälja på en marknad. Men vi är sämre på att se värdet av vattenreningen från våtmarker, pollinerare och den biologiska mångfalden. Studien var en tydlig varningsklocka, ändå har ekosystemtjänsterna ännu inte blivit riktigt mainstream, säger Fredrik Moberg.

Den urbana nutidsmänniskan är bra på att naturromantisera, samtidigt blir vi allt sämre på att se kopplingen mellan naturen och oss själva. Allt för ofta brukar vi den utifrån kortsiktiga ekonomiska intressen, med förödande konsekvenser. När en ekosystemtjänst körs i botten börjar ekosystemet halta, obalans skapas i den biologiska mångfalden och djur och växtarter dör ut. Obalansen ger också följder för världens fattigare befolkningar som är direkt beroende av biologisk mångfald för att få mat.

317 halvsida_org

– I Sverige har vi turen att ha naturområden kvar, men mycket av vår skog är så produktionsinriktad att den inte kan kallas skog längre. För att effektivisera jordbruket har vi tagit bort kantzoner, åkerholmar och dränerat våra våtmarker, vilket bland annat gör att ekossystemtjänsterna inte längre buffrar och renar dagvattnet, som i stället rinner ut i och övergöder Östersjön. Fortsätter vi på samma sätt sågar vi av den gren vi själva sitter på, säger Fredrik Moberg.

Ett enögt fokus på klimatfrågan står ibland i vägen för en ökad kunskap om ekosystemtjänsterna. Lägg därtill en viss begreppsförvirring.

– Redan för över 20 år sedan var begreppet ekosystemtjänster känt inom forskarvärlden. Ekologer visste att om till exempel skogen och korallreven förvaltas klokt så är de till stor nytta. På 1990-talet började man utifrån ekonomisk forskning att tala om fisken och timret som ekologiska varor och om tjänster som pollinering, vattenrening och koldioxidupptag. Men behöver ekosystemtjänsterna översättas i ekonomiska värden? Det är en ständigt pågående diskussion, säger Fredrik Moberg.

Begrepp som naturkapital och ekosystemtjänster har kritiserats för att flytta fokus från själva naturen.

– Jag tycker att de hjälper till att visa på ekosystemtjänsternas värde, även om det inte måste handla om direkta ekonomiska värden. Framförallt har det kompletterat det naturromantiska trädkramarperspektivet och fått fler företag och politiker att lyssna, säger Fredrik Moberg.

Åhléns, Coop, stålindustrin – exempel på verksamheter som med Albaecos hjälp har analyserat sig själva ur ett ekosystemtjänst­perspektiv.

– En sådan bedömning kan göras när en verksamhet kommit en bit i sitt miljöarbete. Man tittar både på hur verksamheten påverkar och kan förstärka de ekosystemtjänster som verksamheten kommer i kontakt med. Det kan sätta fingret på nya risker, möjligheter och marknadsföringsargument gentemot investerare och kunder, säger Fredrik Moberg.

Bäst är att avgränsa till en del av en värdekedja eller produkt. Åhléns har till exempel tittat på sina skönhetsprodukter med fokus på palmoljan, medan Coop använt bedömningen för en fisk- och skaldjursguide för konsumenter. För Naturvårdsverket har Albaeco tillsammans med konsultbyrån U&We tagit fram en guide för hur myndigheter kan ta sig an frågan.

– Vi har så mycket smart teknologi att det är lätt att tro att vi gjort oss oberoende av naturen, men tekniken kan inte ersätta det naturen gör för oss.

Fredrik Moberg, doktor i marin systemekologi och co-director på Albaeco

2018 ska ekosystemtjänsterna vara mer synliga i viktiga samhällsbeslut i Sverige. Det har regeringen beslutat, som en del i att uppnå miljömålssystemets etappmål om biologisk mångfald. 2014–2017 har Naturvårdsverket regeringens uppdrag att kommunicera ekosystemtjänsterna och dess värden. Målgruppen är företag och organisationer inom jordbruk och skog, bygg- och infrastruktursektorn samt kommuner och länsstyrelser.

– Hur ska de tänka kring mark eller vatten som ska användas på ett nytt sätt, eller vid upphandling av leverantörer? Vi försöker synliggöra och värdera nyttan av en fungerande natur och den kedja av händelser som måste finnas på en plats för att naturen ska fungera och leverera ekosystemtjänster. Värderingen gör att osynliga värden, som inte handlar om kronor eller ören, kommer upp på bordet, säger projekledare Karin Skantze.

Cirka 55 aktörer, bland annat Vasakronan, ingår i det nätverk för ekosystemtjänster som är en del av Naturvårdsverkets kommunikationssatsning.

– Studiebesök, föreläsningar, rapporter och kunskapsunderlag – vi träffas och lär av varandra. Tillsammans lyfter vi också betydelsen av att arbeta systematiskt med ekosystemtjänster i nyhetssammanhang och debatter, säger projektledare Karin Skantze.

Grönt är långt mer än pynt, är nätverkets statement. Den som vågar ta höjd och kostnader för ekosystemtjänsterna kan få långsiktig nytta i retur. Exempelvis bekräftar studier att vistelse i naturmiljöer leder till mindre stressade, men mer friska och glada människor. Ett perspektiv som bör in i all stads- och samhällsplanering.

– Vi försöker synliggöra nyttan av naturen och vilka olika naturelement som måste finnas på en plats för att den ska fungera.

Karin Skantze, projekledare Naturvårdsverket

317 detalj_org

– Sverige står inför en enorm utmaning med alla bostäder som ska byggas. Men det ger också en möjlighet att integrera ekosystemtjänsterna i hela byggprocessen, säger Karin Skantze och nämner Barkabystaden utanför Stockholm som exempel.

– Där har byggnationen kopplats samman med närliggande naturreservat genom promenadstråk och plantering av liknande trädslag som i den omgivande naturen. Vattnet har också ”återmeandrats”. Raka, snabba diken är inte alltid det bästa, i stället går vattnet i långsamma snirklar genom landskapet, vilket minskar utflödet av näringsämnen som fosfor.

Ibland handlar grön stadsplanering om att tillgängliggöra befintlig natur. Ibland om att addera natur, vilket gjorts i exempelvis Västra hamnen i Malmö.

– I dag finns många tekniska lösningar för att skapa grönska i städer, som gröna väggar och tak, våtbäddar som gör det möjligt att leda ner dagvattnet under mark, vilket både buffrar vatten och ger växtligheten tillgång till vattnet, säger Karin Skantze.

Med smart stadsplanering kan den biologiska mångfalden bli större i staden än utanför. Det bekräftar det Vinnova-finansierade projektet C/O City i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm – där olika organisationer inom arkitektur, bygg, teknik och forskning tillsammans utvecklar stadsdelen för att visa hur ekosystemtänket kan arbetas in i städer.

– Området gränsar till norra Djurgården som har stora naturvärden knutna till bland annat ek, därför har förutsättningarna för ek stärkts även i bebyggelsen. Ett slags gröna stråk genom stadsmiljön som stärker och tar hänsyn till naturen, säger Karin Skantze.

Huruvida Sverige kommer att nå etappmålet 2018 vågar hon inte bedöma. I januari 2018 ska Naturvårdsverket föreslå en fortsättning på kommunikationsarbetet kring ekosystemtjänster.

– Det forskas i ämnet, näringslivet har plockat upp frågan och i samband med att kommuner uppdaterar översikts- och detaljplaner tar alltfler fram ekosystemkartläggningar. Våra mätningar bland nätverksmedlemmarna visar att inom fem år kommer fler beslut inom deras egen bransch eller sektor att fattas utifrån kännedom om värdet av ekosystemtjänster. Trenden är supertydlig: det går åt rätt håll, säger Karin Skantze.

Skönt om grönt

  • 90 procent av den C-vitamin vi människor får i oss kommer från grödor som är beroende av insekts­pollinering.
  • Människan blir dokumenterat friskare av naturen – fem minuters skogspromenad räcker för att sänka puls och blodtryck.
  • Barn som går på för­skolor med gröna utegårdar har bättre motorik, högre koncentrationsförmåga och färre sjukdagar.
  • Drygt 60 procent mindre regnvatten rinner av från asfalterade ytor med träd jämfört med rena asfaltytor, det minskar risken för översvämning.

Källa: Naturvårdsverket

Tips!

På Naturvårdsverket.se/ekosystemtjänster finns en guide för värdering av ekosystemtjänster, oavsett bransch och verksamhet. Du hittar även vägledning för att integrera eko­systemtjänster i myndighetsverksamhet, hur de ska tas upp i miljökonsekvensbeskrivningar plus en mängd argument för ekosystemtjänsterna.