Vasakronan - fastighetsbolag med fokus på kontor och butiker
Publicerad: 2015-12-14

Ge plats åt det annorlunda

Simon Kyaga är överläkare i psykiatri och forskare vid Karolinska Institutet. 2014 presenterade han och en forskargrupp världens största studie inom sitt område. De ville besvara frågan Aristoteles ställde för mer än två tusen år sedan: Har galenskap och genialitet ett samband? Svaret blev ja.

Varför är du intresserad av kreativitet i relation till psykisk sjukdom?

– Det har gjorts förhållandevis få vetenskapliga studier av kreativitet ur ett psykologiskt perspektiv. Redan som student intresserade jag mig för området och fick möjlighet att göra en första studie. Så småningom utvecklades det till ett helt forskningsprojekt där vi undersökte samband mellan psykisk ohälsa och kreativa yrken.

Hur ser sambandet ut?

– Det finns ett samband mellan psykos, främst bipolära eller schizofrena patienter, och kreativitet. Gemensamt för de här sjukdomarna är att de ger symptom som förändrar hur personen uppfattar verkligheten. Det kan innebära att de ifrågasätter och ser saker annorlunda och därmed blir kreativa i meningen att tänka nytt, vara associativa och att bryta mönster.

– Men det var inte bara personerna som led av psykotiska sjukdomar som hade kreativa yrken. Det starkaste sambandet fanns bland patienternas närmaste släktingar snarare än hos patienten själv. Det stärker vår teori att psykisk sjukdom föder kreativitet till en viss gräns, men om symtomen är kraftiga avtar kreativiteten. Ta till exempel den tyske kompositören Robert Schumann som man tror hade bipolär sjukdom. Han var mest produktiv under sina lindriga maniska perioder. När manin blommade ut för fullt försvann kreativiteten.

Simon Kyaga

Simon Kyaga är överläkare i psykiatri och forskare vid Karolinska Institutet.

"Ska man prata mångfald på allvar måste det finnas utrymme för människor som är annorlunda."

Simon Kyaga, överläkare i psykiatri och forskare vid Karolinska Institutet.

Hur gick forskningen till?

– Den baseras på patienter med psykisk diagnos och deras friska släktingar. Patienterna fanns i svenska nationella hälsoregister, men är självklart avidentifierade i studien. Totalt omfattas drygt 1,2 miljoner svenska patienter och deras samtliga släktingar.

– I en annan studie har vi också tittat på samband mellan psykisk sjukdom och ledarpositioner. Flera historiska ledare, som Winston Churchill, Abraham Lincoln och Napoleon Bonaparte, anses ha haft bipolär sjukdom. Men det har funnits väldigt lite forskning.

– Resultatet visar att personer med bipolär sjukdom, utan annan psykiatrisk sjuklighet som till exempel ångest eller missbruk, oftare än andra visade ledarskapsförmåga i tidig ålder. Detsamma gällde deras syskon och det är syskonen som vi såg var överrepresenterade i chefsyrken. I synnerhet gäller det politiker. Med andra ord gynnas de friska syskonen av egenskaper som gör dem lämpade för ledarskap, men skonas från sjukdomens ogynnsamma och ofta förödande effekter.

Var tredje svensk har någon form av psykisk sjukdom. Varför är detta så tabubelagt?

– Vi pratar i och för sig inte heller gärna om allvarliga fysiska sjukdomar som cancer. Men visst finns det ett stort tabu kring psykisk sjukdom. Den ses fortfarande som tecken på svaghet och inte på att man kan vara kreativ eller lämplig som ledare. Men i takt med att kunskapen ökar förändras synen. Det skapas en större insikt om att personer med psykisk ohälsa har avundsvärda förmågor. Man skulle närmast kunna se det som en outnyttjad naturtillgång.

 

Vad har arbetslivet att lära?

– Arbetslivet står inför stora utmaningar. Dels när det gäller att hantera fördomar, men också om hur man organisatoriskt bäst ska ta till vara på den speciella kompetens som de här människorna kan tillföra.

– Ska man prata mångfald på allvar måste det finnas utrymme för människor som är annorlunda. De företag som förstår detta kommer att ha en unik konkurrensfördel, det är jag övertygad om. Som till exempel Microsoft som nyligen anställde ett antal kodare med autism eftersom de bidrog med unik kunskap.