Framtiden checkar in

Tiden då hotell erbjöd en säng, en bit mat och ett konferensbord med trista karameller är förbi. Hotellet har blivit en mötesplats där vi umgås, jobbar och upplever. En extrovert hybrid – en levande stad i miniatyr.

Framtiden checkar in

James Dean störtade ut genom ett av fönstren när han provfilmade för Rebel Without a Cause. Judy Garland har sjungit i lobbyn, Jim Morrison levt rövare på rummet och Led Zeppelin kört motorcykel i korridorerna. Det handlar om mytomspunna Chateau Marmont Hotel på Sunset Boulevard i Hollywood. En plats för glamour, skandaler och ett fungerande koncept – hotellet har varit en populär social arena sedan 1920-talet och dess storytelling har spritt sig över hela världen.

Haymarket vid Hötorget i centrala Stockholm är en kaxig kusin till Chateau Marmont. Här handlar det mindre om rock’n’roll och mer om Greta Garbo – möter Lady Gaga. Så sammanfattas konceptet av Ulf Maxe, arkitekt på Koncept Stockholm, den design- och arkitektbyrå som transformerat det tidigare PUB-huset till ett fashionabelt hotell där både turister och stockholmare gillar att hänga.

– Husets kvalitet och platsens historia var viktiga beståndsdelar när vi jobbade fram Haymarkets koncept. Fastigheten var både jugend, 1920-tal och funkis. Vi tänkte på Greta Garbo som började sin karriär på PUB:s hattavdelning, Lenin som en gång köpte sin kostym här, och PUB-grundaren Paul U Bergström. Genom Garbo hittade vi kopplingen till Hollywood och glamour, därifrån steget till Gatsby. Sedan behövde vi något som kittlar i samma genre, i nutid. Det blev Lady Gaga, säger Ulf Maxe.

Redan när Haymarket öppnade i maj 2016 kallades det för en klassiker. Utöver rum, sviter och eventvåning finns här temarestauranger, biosalong och en entré med galleria- och  vintagekänsla.

I stadskärnorna är hotellen viktiga nav tillsammans med bostäder, kontor, service, handel och restauranger. Ett bra hotell kan skapa dragningskraft för ett helt område.

Patrik Åström, Hops Managment

– Meningen är att alla ska kunna använda hotellet och att det ska uppmuntra till ändrat beteende. När du kliver in på Haymarket ska du lämna vardagen bakom dig, få lite semesterkänsla och kanske tillåta dig en drink eller en croissant till kaffet, säger Ulf Maxe.

Ett par minuter bort, på Sveavägen, finns nästa koncepthotell. Mångfald och hållbarhet är viktiga komponenter i det hippa varumärket Urban Deli. Här har restaurang, bar, saluhall och matstudio kompletterats med ett hotell under jord och trädgårdshäng på taket nio våningar upp.

Ett stenkast bort vid Norra Bantorget har i stället europeiska hostelkedjan Generator etablerat sin elfte enhet. I grunden handlar det om ett billigare mellanting av hotell och vandrarhem, men förpackat i ett koncept där ”global flashpackers” bland modern konst och design kan frottera sig med coola ”locals”. Tio minuters promenad bort, på Brunkebergstorg, finns nya kvarteret Urban Escape där hotell, kontor, barer och restauranger samlats under samma slogan: välkommen upp, välkommen bort, välkommen hem!

Tiden då hotell erbjöd en säng, en bit mat och ett konferensrum med trista karameller är förbi. Men vad handlar det om? Och hur går de nya hotellkoncepten, som använder yta till annat än sovplatser, ihop med bristen på hotellrum i våra större städer – samtidigt som turismen ökar?

– Underskottet på hotell har varit enormt under lång tid. Men framförallt handlar det om brist på kvalitativa hotell som möter upp nya beteendemönster. Sverige beter sig allt mer europeiskt med ett ökat resande inom landet. Vi reser inte bara utomlands, utan belönar oss genom att bo på hotell och turista i våra egna städer, säger Ulf Maxe.

I urbaniseringen blir alltså städernas hotell både upplevelser och destinationer i sig.

– I Sverige är Stockholm dragloket, men vi ser samma tendenser i Malmö, Göteborg, Sundsvall och Mälardalen. Det är en centralortsfråga, säger Ulf Maxe.

Framtiden checkar in

Det handlar mycket om flöden. I stadskärnorna är hotellen viktiga nav tillsammans med bostäder, kontor, service, handel och restauranger. Ett bra hotell kan skapa dragningskraft för ett helt område, menar Patrik Åström från Hops Management, rådgivare inom så kallad strategisk hospitality – hur man får människor att vilja använda en viss plats.

– Hotellet blir alltmer en hybrid mellan hemmet, jobbet och fritiden, som en stad i miniatyr. En utveckling som pågått under cirka 15 år i världen, i Sverige kanske tio år. Dygnet-runt-upplevelsen är viktig. The Hoxton, Holborn, i London är ett bra exempel, där är det smockat med folk från sex på morgonen till långt in på natten. En plats där folk festar, vilar, jobbar och äter.

– Zoku i Amsterdam är en annan spännande hybrid mellan hem, hotell och kontor där gränserna för vad som är vad suddats ut. Haymarket i Stockholm fyller samma funktion. Tidigare gick man bara förbi Hötorget, nu vill man stanna där, säger Patrik Åström.

Den tredje platsen. Så kallas den gränslösa miljön mellan våra hem och arbetsplatser på fastighetsspråk. I Sveriges storstäder pågår ett gäng projekt för att skapa dessa nya stadsrum. Sergelhuset i Stockholms city är ett exempel. När SEB flyttar ut passar Vasakronan på att utveckla den introverta fastigheten till ett extrovert kvarter – med kontor, handel, mötesplatser, soltrappa, bostäder och självklart också hotell.

– Det blir ett utpräglat cityhotell med fullservice, konferens, caféer, barer och stora sociala ytor. Bankens ytor som inte alls var riktade ut mot Stockholm, vänds utåt. Platsen blir mer öppen för interagerande möten, säger Ulf Maxe.

Ett annat exempel är Platinan i Älvstaden, Göteborg, även det ett Vasakronanprojekt.

– Platinans uppgift är att sätta Göteborg på kartan, förskjuta fokus närmare vattnet och ändra på göteborgarnas vanor. Ska man förändra en stad måste man ta i. Platsen måste berikas och ha det bästa och största erbjudandet vad gäller allt från att jobba och bo till kringservice, restauranger, krogar, gym, hotell etc. Här byggs 60 000 kvadratmeter som ska rymma allt det, säger Patrik Åström.

När Platinan öppnar 2021 är hotellet först ut innan övriga området färdigställts.

– Det är tufft, samtidigt är det bara ett hotell som kan bära denna uppgift till skillnad mot en galleria eller ett kontor som har andra öppettider och beteendemönster, fortsätter Patrik Åström.

Vi har lyckats skapa egna destinationer där lokalbefolkningen gärna hänger, vilket i sin tur ger inresande gäster en känsla av att höra till ett sammanhang.

Peter Jangbratt. Scandics Sverigechef

Hotellets föränderliga värld innebär nya affärsmodeller för hotellaktörerna, som måste använda sina kvadratmetrar på nya sätt.

– För tio år sedan gjorde vi den stora renoveringen av Anglais vid Stureplan i Stockholm. Anglais skulle bli det bästa erbjudandet för turister i Stockholm genom att stockholmarna själva använde hotellet. Vi måste få dit ”locals”, var devisen. Det var ett stort mentalt steg för Scandic, kunde deras varumärke verkligen locka en Stureplanspublik? Men de vågade och sedan har Continental, Grand Central och Haymarket gjorts i samma anda, säger Ulf Maxe.

Idag gör Scandic alltid plats för publika ytor vid etablering av nya hotell. Att skapa upplevelser är en del av investeringen.

– Så har vi lyckats skapa egna destinationer där lokalbefolkningen gärna hänger, vilket i sin tur ger inresande gäster en känsla av att höra till ett sammanhang. Som kedja har vi tagit stora kliv framåt när det gäller hotellupplev­elsen på alla våra hotell.

Framtiden checkar in

De senaste åren har vi investerat stort i renovering och på att skapa designupplevelser, även på de hotell som ligger utanför storstäderna. Känslan idag är en helt annan hos våra så kallade väghotell. När man kommer in i lobbyn är det fräscht och fullt med människor som arbetar vid ”community tables”, har möten eller tar något svalkande i baren. Lobbyhäng är inte längre ett storstadsfenomen, säger Scandics Sverigechef Peter Jangbratt.

Hotellaktörerna lär sig snabbt vad som är framgångsrikt, menar Patrik Åström. Om vi tänker efter, är verkligen dagens trend så ny?

– Hotellen blir nu mer som stadshotellen var förr, en slags samlingsplatser med bar och nattklubb i källaren som var öppna för allmän­heten. Sen kom en period när hotellen användes främst av inresande och då blev det viktigt hur många stjärnor, guldkranar och fluffiga kuddar ett hotell hade. Förr var hotellen bra på nattliv. Idag måste de också vara bra på stadsliv, säger han.

En trend har ju också alltid en antitrend. När hotellen blir mer extroverta ökar behovet av introverta motsatser. Ett exempel på det är internationellt uppmärksammade Ett hem i Stockholm. I en tidigare direktörsvilla uppförd 1910 i Lärkstan på Östermalm finns ett koncept som lockar såväl stockholmare som internationella turister att checka in för att gå som barn i huset, barskåpen och köket. Glöm romantiska middagar på tu man hand, på Ett hem dinerar du främst vid långbord, språkandes med andra i detta slutna sällskap.

– Ett extrovert hotell erbjuder ett sammanhang för staden. Ett introvert hotell erbjuder ett sammanhang bara för dem som bor där. Jag tror att vi kommer att se mer av att hotellgäster söker det hemlika, men också stannar längre perioder. Det växer redan fram ”botell”, hotellösningar för långtidsboende. Bredden på hotellutbudet kommer bara att bli större med nya hybrider. Service- och besöksnäringen kommer att röra sig mer in i fastighetsbranschen. Igen, det handlar om att erbjuda ett sammanhang, om så bara för en natt,  avslutar Patrik Åström.

Förr var hotellen bra på nattliv. Idag måste de också vara bra på stadsliv.

Patrik Åström, Hops Managment

Fler bor på hotell

Antal gästnätter på hotell.

SVERIGE exklusive storstadsregioner
2016: 16 611 099    2010: 14 031 711

STOCKHOLM
2016: 11 867 701    2010: 8 516 681

GÖTEBORG
2016:  4 323 801    2010: 3 154 395

MALMÖ
2016:  2 512 825    2010: 1 635 128

Källa: Tillväxtverket och SCB