Vasakronan - fastighetsbolag med fokus på kontor och butiker
Publicerad: 2017-04-03

En strålande framtid

Digitaliseringen transformerar bransch efter bransch. På tur står den globala energisektorn som gläntar på dörren till nya tankesätt och innovationer. Tempot ökar i omställningen till förnybar energi där solel är den energikälla som växer mest. Till och med i vintermörka Sverige.

117smart_el_01_org_w940

Klivet från en analog till en digital värld är en av människans största revolutioner. Nästa revolution förutspås på energiområdet. Vissa menar att vi är på väg mot ”The World Wide Enernet” – där smarta, digitala energilösningar blir blodomloppen i moderna människors liv, och styr allt från våra beteenden till transporter och konsumtion av varor och tjänster.

– Energimarknaden står inför en revolution, men den blir inte så dramatisk som på andra områden. Vi kan jämföra med musikindustrin, där utvecklingen haft en likartad karaktär. Det handlar om marknader som länge dominerats av stora bolag med muskler för tillverkning, marknadsföring och distribution.

Det kommer ny teknik som gör det möjligt att producera och distribuera energi och el lokalt och gör konsumenter till producenter. Men energi kommer aldrig att vara lika intressant för individen som musik. Energi är mer ett expertområde, säger Bo Dahlbom, forskningschef på Sustainable Innovation, ett centrum för energieffektivisering, som initierar och stödjer olika utvecklingsprojekt på energiområdet.

20 000 terawattimmar – så mycket el produceras i världen varje år och årligen ökar behovet med ett par procent. Som alternativ till den omdebatterade kärn- och kolkraften ökar fokus på förnybar energi, främst från vind och sol.

Den förnybara energin knappar in på kärn- och kolkraften, visar en rapport från International Energy Agency (IEA), publicerad i slutet av 2016. Ny teknologi och sjunkande energipriser eldar på utvecklingen. Världen ställer om, men hur går det för Sverige?

– Sverige var ett jätteduktigt land i industrialiseringen och vi var bra på 1990-talet när webben kom. Men när det kommer till digitalisering i allmänhet och framtidens energilösningar går det trögt, säger Bo Dahlbom och pekar på flera förklaringar:

– Vattenkraften ger oss ett bra utgångsläge, men vi har ingen politisk debatt som tar frågan på allvar och i 40 år har vi diskuterat kärnkraftens vara eller icke vara. Vi har många bra, innovativa företag, men en offentlig sektor som är dålig beställare av det nya. Energifrågorna ingår inte i våra vardagsrutiner och i organisationerna saknas ansvar och makt för detta.

Men Bo Dahlbom är teknikoptimist och menar att vi står inför ett ”fantastiskt århundrade” där digitaliseringen skapar förändring på alla tjänsteområden.

– Hela klimatfrågan och diskussionen om kärnkraft kommer att sopas undan av ny teknik. Metoderna och tekniken för framtidens energieffektivisering finns redan, och när vi på bred front blir nyfikna på det nya kommer utvecklingen, säger Bo Dahlbom.

– Hela klimatfrågan och diskussionen om kärnkraft kommer att sopas undan av ny teknik. Metoderna och tekniken för framtidens energieffektivisering finns redan.

Bo Dahlbom, forskningschef på Sustainable Innovation

117 smart_el_02_org_01_b99_w410

Räcker den ojämna vinden och solen till? Det är en fråga ofta riktad mot den förnybara energin. Ja!, är svaret från marknaden som möter upp med ny teknologi. Smarta elnät har vuxit fram som ett sätt att mäta och styra elströmmar på olika sätt. I kombination med intelligenta, uppkopplade prylar kan elförbrukningen i ett hushåll exempelvis styras till när den kostar minst.

I Sverige har de smarta elnäten möjliggjort en ny elhandel där privatpersoner som producerar egen förnybar el, så kallade prosumenter, kan sälja sin överskottsel via de centrala elnäten. Fortfarande är de svenska prosumenterna få, men de blir garanterat fler. Inte minst genom att Ikea förväntas börja sälja solceller i Sverige – vilket företaget redan gjort med framgång i exempelvis Storbritannien.

Digitaliseringen stökar om i ordningen på energimarknaden. Konsumenter som kan göra egen el är inte längre beroende av de stora energibolagen. Energibolagen får konkurrens från företag som ser detta som en spännande marknad för innovationer. En sådan innovation är batterier för lagring av egenproducerad el och nätel, som dykt upp de senaste åren.

Här hakade Sveriges regering på och införde hösten 2016 ett stöd till de som investerar i lagring av egenproducerad el. Men det är andra mekanismer som får den breda massan att lyssna, menar Bo Dahlbom. Som när grundaren av Tesla, Elon Musk gav sig in i leken och lanserade ett batteri som var något av energivärldens Iphone.

– Elon Musk drog igång sitt energiprojekt i USA för tio år sedan, utifrån idén om att hushåll kan bli lokala ekosystem med solceller, batteri och elbil. Då var han ensam, i dag gör alla biltillverkare samma sak. Nu lanserar han takbeläggningar med inbyggda solceller, säger Bo Dahlbom.

Runt hörnet väntar nämligen nästa steg i de uppkopplade smarta prylarnas era: integrerad energi. I framtiden kommer energilösningarna redan från början att byggas in i hus, material etc. Här kan Sverige stoltsera med det internationellt uppmärksammade företaget Exeger, som utvecklat en form av solcellsfilm som kan byggas in i allt från mobiltelefoner till byggnader.

– Inget energislag kan mäta sig med solel när det kommer till långsiktig energikostnad. Det tar ett antal år att betala investeringen, sedan har du i princip gratis el livet ut.

Johan Ehrenberg, miljödebattör och solelspionjär

Solel är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. Men vågar vi lita på solen i vintermörka Sverige? Mörkret spelar ingen roll, menar solelspionjären och miljödebattören Johan Ehrenberg.

– Lagring av solel är inte svårt. Sverige har redan världens största backup batteri i vattenkraften. När solelen inte räcker till kan vi öka vattenkraften, och tvärtom, säger han.

2007 startade Johan Ehrenberg elbolaget Egen el, med fokus på solcellsanläggningar som kunderna köper eller hyr. I dag erbjuder Egen el även batterilager för solel.

– Det gör vi för att kunna maximera våra solparker och kunna erbjuda solel även på kvällen, men främst för att visa tekniken.

Egen el står i dag för cirka 18 procent av de 22 000 solelsanläggningar som hittills installerats i Sverige.

– Vi gick ut som litet elbolag och erbjöd våra kunder gratis montering av solceller som kunderna hyr av oss. Vi blev totalt nerringda. Utvecklingen tog ännu mera fart när Kina började satsa på solel och priset för solelen gick ner med 80 procent, säger Johan Ehrenberg.
Solelsfebern har dock svalnat.

– Prisutvecklingen har bromsat in på grund av politiska felsteg med strafftullar och regler som står i vägen för att skydda elhandeln. Så ser det ut i hela Europa. För att få fart på den igen måste det spridas kunskap om solelen. Inget energislag kan mäta sig med solel när det kommer till långsiktig energikostnad. Det tar ett antal år att betala investeringen, sedan har du i princip gratis el livet ut, säger Johan Ehrenberg som under telefonintervjun kör sin elbil mellan Stockholm och Linköping.

– Ta motorvägarna här till exempel. På varje sida finns 20 meter mark. Om ytan skulle användas för att sätta upp solceller skulle det kunna försörja hela Linköping med el.

Kunskapen behöver också nå fastighetsbranschen. Johan Ehrenberg är förvånad över att de som kan tjäna mest på solelen, de som bygger och äger stora hus, inte är mer med i matchen.

– Min hälsning till fastighetsägare är: sluta tramsa! Sätt upp större anläggningar för solceller. Solelen kommer inte att bli billigare inom överskådlig tid, och de investeringar som görs i dag kan räknas hem på betydligt kortare tid än alla andra energislag. Det är absurt att slösa bort så mycket pengar på att köpa el när man kan göra elen själv.

117detalj_org_w600

För en tätare samverkan, både med fastighetsägare och andra aktörer, har energibolaget Halmstads Energi och Miljö, HEM, inlett ett samarbete med Power Circle, som med över  40 partnerföretag samlar energibranschen kring viktiga framtidsfrågor.

– Vårt första gemensamma seminarium handlade om energilagring. Det är en högst aktuell fråga för oss energibolag. Hur kan energilagring växa och göras storskaligt? Som kommunalt energibolag vill vi genom samarbete med andra göra samhällsnytta, säger vd Monica Karlsson.

2014 gjorde HEM en satsning på solel genom att bygga en av Sveriges största solcellsanläggningar, Skedalahed, några kilometer utanför Halmstads centrum.

– Den har en solcellsyta på 3 240 kvadratmeter, motsvarande en markyta på 10 000 kvadratmeter. Det är ungefär lika stort som en och en halv fotbollsplan. Anläggningen kan generera cirka 500 MWh, vilket tillgodoser vad 25 villor i genomsnitt gör av med under ett år, säger Monica Karlsson.

Men det är inte storleken som gör solcellsparken speciell, det är placeringen.

– Anläggningen är byggd på en tidigare deponi. Alltså ett område där avfall som inte kunnat återvinnas har tippats och sedan successivt täckts över med jord. Det gör marken svåranvänd och därför har den stått outnyttjad. Nu har den fått ett miljösmart användningsområde, och vi är stolta över att vara först i Sverige med att återbruka en deponi på det här sättet. 2016 producerades 466 MWh vid anläggningen.

– All solel har köpts av våra kunder, den specialpaketeras dock inte, utan ingår i mixen.

Någon ekonomisk vinst på kort sikt ger inte solelen, men i det här skedet handlar det inte om det, poängterar Monica Karlsson.

– Med de låga energipriser vi har i dag är det tufft. Men miljöinvesteringar kräver att man lyfter blicken och ser längre fram. Jag ser detta som en långsiktig satsning.

HEM letar ständigt efter nya sätt att utnyttja solel.

– Jag hörde precis att Kalmar kommun diskuterar om det går att bygga en solcellsanläggning på flygfältet, jättespännande! Det ska jag undersöka också här i Halmstad.

– Anläggningen är byggd på en tidigare deponi. Nu har den fått ett miljösmart användningsområde, och vi är stolta över att vara först i Sverige med att återbruka en deponi på det här sättet.

Monica Karlsson, vd Halmstads Energi och Miljö, om en av Sveriges största solcellsanläggningar