Vasakronan - fastighetsbolag med fokus på kontor och butiker
Publicerad: 2011-08-18

Kontorsakrobatik med attityd

Freud ansåg att kreativiteten är en konflikt mellan det medvetna och det omedvetna. Andra har kallat den försvarsmekanism eller gudomlig ingivelse. Cirkus Cirkör menar att kreativitet är en attityd – i gränslandet mellan höger och vänster hjärnhalva.

 

Mycket har hänt sedan Cirkus Cirkörs ridå gick upp 1995. Teater, dans, akrobatik, livemusik, skräck, glädje och galenskap – Cirkus Cirkör var alltihop och publiken kunde inte värja sig. 16 år senare är Cirkus Cirkör en egen institution för nycirkusen som pedagogik och samhällskraft.

Över 1,2 miljoner människor har sett deras föreställningar och 30 000 barn och ungdomar tränar årligen cirkus i deras namn. De turnerar både i Sverige och utomlands, arrangerar event, festivaler och driver utbildningar både på gymnasie- och högskolenivå. Organisationen bakom cirkusen sysselsätter cirka 30 fast anställda och 200 projektanställda – med en omsättning på cirka 33 miljoner kronor under 2010.

Cirkus Cirkörs resa har inspirerat allt från riskkapitalister och företagsledningar till myndigheter och kommuner. Kajsa Balkfors och Cirkör föreläser, workshopar och ledarskapsutbildar – alltid med utgångspunkt i kreativitet, drivkraft och magkänsla.

– Vi var en innovation. Det fanns ingen färdig affärsmodell som passade oss och vi fick medvetandegöra processen längs vägen. Vad ville vi och vilken organisation behövde vi bygga?, säger Kajsa Balkfors som kom till Cirkus Cirkör utrustad med diverse managementteorier, men mötte en värld där konventionella metoder inte fungerade. En lindansare sa ”balans är en ständig rörelse in i och ut ur balanspunkten, försöker man hålla fast den så faller man”. En akrobat konstaterade ”jag är rädd hela tiden, men har övat på att inte vara rädd för att vara rädd”. En jonglör sa att det inte handlar om hur man fångar bollen, utan om hur man kastar den. Parakrobaterna hade unika insikter om samspel – olikheter som får skava mot varandra och formas långsamt till ett gemensamt, starkare uttryck.

 

 

Ekonomi är viktigt, men får inte bli ett hot. Ekonomi är främst ett medel för att göra det man vill och tror på, menar hon. Trots att en Cirkus Cirkör-föreställning kan kosta en miljon kronor i månaden, oavsett hur många biljetter som säljs.

– För att vi ska orka vara kreativa har det varit viktigt att avdramatisera ekonomin. Vi är helt öppna med ekonomin och redovisar den på våra veckomöten. När man tillsammans talar om hur de ekonomiska processerna fungerar får alla en chans att förstå orsak och verkan, och vilken roll individen spelar för helheten.

Det är dags att inse att modeller för rationalitet inte kan styra kreativiteten. Rent biologiskt funkar inte människan så, förklarar Kajsa Balkfors och citerar Einstein:

– ”Intuition is a divine gift and the rational mind is a faithful servant. We have created a society that honors the servant and has forgotten the gift.”

Har vi förlorat vår intuition? Kan svenska företag ens vara kreativa? På ett plan är det dags för ett paradigmskifte, menar Kajsa Balkfors. Ska vi skapa nytt måste vi också våga tänka nytt, trampa oupptrampade stigar och lita på att magkänslan leder rätt.

– Inom Cirkus Cirkör har vi jobbat mycket med utvecklingsregioner och kommuner, vilket innebär extremt styrda mallar för hur ett utvecklingsarbete ska se ut. Vi har varit tydliga med att ibland måste man rucka på mallarna, även om det innebär att EU-regler måste förändras på vägen.

 

I näringslivet ser Kajsa Balkfors ett glapp mellan viljan att jobba kreativt och kunskapen om vad som krävs för att nå dit. Det är mycket snack om Sverige som innovationsland, mindre verkstad.

– Det finns en lojalitet till gamla ledarskapsmodeller, och vi har skolor som lär ut färdig kunskap som ska repeteras – inte förmågan att skapa ny kunskap. Det matchar inte den värld vi lever i idag, där vi måste ha en annan relation till vår föränderliga omvärld och begrepp som hållbarhet och samhälle.

En ledare som vill höja kreativiteten i sin verksamhet måste börja med förståelsen för hur den kreativa processen fungerar, sedan bygga upp en tillit kring att organisationen faktiskt får jobba så. Och tala om det igen, och igen.

– Tillit är en färskvara. Med Botkyrka kommun har vi till exempel ett ömsesidigt, pedagogiskt avtal som bygger på att både kommunen och vi investerar och är beredda att förändras. Vi utvärderar regelbundet vad vi vill uppnå och hur det klickar med vår gemensamma vision.

 

Men hur kan kreativiteten väckas till liv – i en blockerad organisation, arbetsplats eller människa?

– Inom Cirkus Cirkör hålls processen vid liv genom veckomöten där verksamheterna inspirerar varandra och där vi regelbundet utvärderar ledorden. Är vi tillräckligt uppkäftigt engagerade eller behövs en nytändning? Ledorden är en garant för att vi håller oss till vår vision, säger Kajsa Balkfors.

Och vid kreativa blockeringar är det bra att byta spår.

– Vi har något som vi kallar lunch-till-lunch, dygnskonferenser där vi byter miljö för att få kraft att spåna och skapa. Ibland är det bra att komma iväg.

Fastnar man i ett hörn av huvudet kan kroppen väcka kreativiteten till liv. Därför omfattar Cirkus Cirkörs workshopar ett förkroppsligat moment där deltagarna till exempel regisserar varandra i en cirkusakt.

Om du sår ett frö och varje dag gräver upp det för att kontrollera att det blir den där eken du föreställt dig, vad händer då med fröet? Kajsa Balkfors ställer frågan som en förklaring till hur hon ser på kreativitet.

– För mig är kreativitet en undersökande attityd. Ett förhåll-ningssätt där man ständigt utvecklas och ställer frågor. Det handlar också om tillit, fröet måste få gro ifred.

Hennes titlar är vice vd, forskningschef, utvecklingschef – och kontorsakrobat. Hon är organisationskonsulten som valde bort ett arbete med global ledningskommunikation inom näringslivet för en vardag bland clowner, lindansare och jonglörer.

– Jag förundrades av Cirkus Cirkör som organisation. Med minimala resurser bedrevs en verksamhet som motsvarade kapaciteten hos ett expansivt medelstort företag. Och visionen var att förändra världen.

18 tunnelbanestationer från centrala Stockholm, mitt i miljonprogrammets Alby i Botkyrka kommun, har Cirkus Cirkör sitt kreativa centrum. I LM Ericssons gamla lokaler, under namnet Subtopia, verkar ett 40-tal aktörer inom konst och kultur. Tillsammans erbjuder de 14 000 kvadratmeter kreativ upplevelseindustri.

 

 

 

 

 

 

 

 Ut åkte managementpärmarna, in kom ledord som parades ihop till motsatser: uppkäftigt engagemang, kvalitativ galenskap, solidarisk individualism.

– Kreativitet föds i mötet mellan den högra intuitiva hjärnhalvan och den vänstra rationella. Begreppskrockarna var viktiga för att ledorden verkligen skulle betyda något, säger Kajsa Balkfors.

Fram växte en affärsmodell, där begrepp som tillit och samarbete är centrala. Ledarskapet för Cirkus Cirkör kom till exempel att delas mellan flera personer. Jonglörens tanke om att göra rätt från början fick forma rekryteringsprocessen.

– Vi är noga med att vaska fram dem som är uppkäftigt engagerade och tar egna initiativ, och där vi kan koppla på cirkusens gemensamma idé och vision.

En viktig ledstjärna blev att de kreativa idéerna inte ska anpassas efter det administrativa, utan tvärtom.

– Om en elev i vår cirkusskola får en idé om att, ja jag vill flyga upp dit, så måste vi ha tillit till att det fixar sig. Eleven har frihet och ansvar att välja vägen, vårt arbete är att stödja processen. Vi kan inte komma med en färdig affärsmodell för hur eleven ska flyga, säger Kajsa Balkfors.

Tanken går att applicera på alla verksamheter. Medarbetare som får frihet att göra det de vill tar också större ansvar. Organisationer som släpper kontrollbehovet och vågar låta visionen och de kreativa idéerna gå först – inte strategierna – belönas ofta med bra resultat.

Men tid är som bekant pengar och kreativiteten kollar inte på klockan. Samtidigt knackar lågkonjunkturen på och effektivitet hamnar högst upp på priolistan. Vad vill Kajsa Balkfors säga till verksamheter som inte satsar på kreativitet?

– Har de råd att låta bli? Kunderna märker direkt om det är en visionsdriven eller strategidriven organisation man representerar. Många försöker få kontroll och hindra förändring. Det funkar aldrig, människan är föränderlig – företagen måste också vara det.

 

I samspelet mellan kropparna händer något med tankarna. Och en kontorsakrobat kan ta hjälp av att promenera, meditera, tänka och visualisera.

– Inom Cirkus Cirkör har vi ett stort ansvar att göra det som behövs, och frihet att jobba var och när vi vill. Själv skriver jag gärna på ett café eller någonstans där jag kan sätta upp lappar och bilder. Visualisering är också ett slags förkroppsligande.

 

Tillsammans med vänner har Kajsa Balkfors dessutom en trädgård för höger hjärnhalva. Ett experiment för att se vad som händer när människan och naturen får vara intuitiv och inte rationaliseras till raka rader och rabatter.

– Där kan jag gräva eller bara sitta och titta på hur naturen beter sig. Eller så går jag in i cirkushallen och ser på när artisterna tränar.

Där och då vet hon precis hur kreativiteten fungerar. Den är inte linjär, den är cyklisk, dynamisk, böljar och rör sig. Den tar lite tid, och måste få göra det. Slutresultatet blir ju så mycket bättre.

 

 

 

_______
Artikeln kommer från Vasakronans kundtidning En bättre värd. Om du kostnadsfritt vill prenumerera på En bättre värd i pappersform, klicka här för att beställa den.